Säkerheten vid landets flygplatser

Herr talman! Thomas Morell har frågat mig om vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att öka säkerheten vid landets flygplatser.

Att samhällsviktig infrastruktur utsätts för störningar är oacceptabelt. Att flyget måste minska sin klimatpåverkan kan aldrig rättfärdiga att utsätta andra människor för fara.

Transportstyrelsen har tagit emot händelserapporter från samtliga berörda flygplatser och analyserat dessa. Vissa aktivister har haft en giltig biljett och genomgått säkerhetskontroll utan anmärkning, för att sedan avvika på väg ut till planet eller vägra att lyda kaptens order väl på planet. Andra har olovligen tagit sig in på flygplatsen. I dessa fall har flygplatserna upptäckt intrånget, haft personer under bevakning och tillkallat säkerhetsvakter och polis.

Transportstyrelsens utvärdering visar att flygplatserna agerade korrekt och följde de rutiner som finns för den här typen av händelser. Transportstyrelsen har också informerat flygplatserna om att vara extra vaksamma när större evenemang arrangeras, då det kan föranleda att vissa aktiviteter genomförs. Denna gång skedde aktionerna som bekant inför klimattoppmötet COP 26.

Transportstyrelsen höll snabbt efter händelserna ett möte om luftfartsskydd där frågan diskuterades med representanter bland annat från Swedavia AB, Svenska Regionala Flygplatser, Polismyndigheten och SAS AB. Berörda statliga myndigheter och bolag samlades därefter den 23 november i en bredare grupp för att fortsätta arbetet. Vissa åtgärder har redan vidtagits. Utöver regelverk och åtgärder på själva flygplatserna är det viktigt att informationsflödet mellan berörda aktörer fungerar väl, så att förebyggande åtgärder kan vidtas när det finns offentlig information eller underrättelseinformation om att något kan inträffa.

Jag ser mycket positivt på att berörda myndigheter tillsammans med branschen fortsätter att diskutera vad som ytterligare kan göras för att både förebygga sabotage mot samhällsviktig infrastruktur och för att effektivt undanröja störningar när de väl har inträffat. Jag kommer att följa det arbetet noga.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet. Det som hände på ett antal flygplatser runt om i landet var häpnadsväckande. Det är häpnadsväckande på flera sätt.

Den som inser vad faran är när det kommer en flygmaskin på väg in för landning och vilka risker det innebär att springa ut på landningsbanan skulle aldrig komma på idén att göra det oavsett om man har en ideologisk tanke med det hela.

Nu vet jag inte vad det var för maskin som var på väg in för landning på Bromma. Men de flyger mycket med ATR 72. De ligger någonstans på 20-23 ton i vikt. Om piloten tvingas göra någon manöver i samband med landningen inser var och en vad det kan betyda för dem som finns på planet.

Det som hände fick åtminstone mig att reagera oerhört starkt. Man utsätter så många människor för stor fara. Landningshastigheten ligger strax över 200 kilometer i timmen. Går det på tok just i slutfasen kan olyckan bli en fullständig katastrof med många dödsfall.

Enligt tidningen var det Expressens fotograf som hade sett hur aktivister sprang ut och limmade fast sig på landningsbanan medan polisinsatsen pågick. Då var det poliser inne i själva byggnaden.

Poliser med sirener och blåljus körde ut på landningsbanan för att stoppa dem. Myndigheten använde flera bultsaxar för att klippa loss aktivisterna från landningsbanan. Vi får väl utgå från att man satt i kedjor eller någonting på själva landningsbanan, så att det inte var fingrar som klipptes av.

Här ser vi hur en ideologisk kortslutning - för det vill jag påstå att det är - sätter andra människor i fara.

Hur har det kunnat bli på det här viset? Vi minns att det för några år sedan var en aktivist som vägrade att sätta sig ned i en flygmaskin, vilket gjorde att den blev försenad ganska lång tid. Så småningom fick man av aktivisten från flygmaskinen, och sedan kom det en dom för detta i Göteborgs tingsrätt. Tingsrätten säger att en person som inte lyder kaptenen på ett flygplan begår ett brott som kallas brott mot luftfartslagen, och aktivisten dömdes till 3 000 kronor i böter. Det kan man ju tycka är bra.

Denna dom överklagades, och så småningom kom det i hovrätten en dom till 60 dagsböter, totalt 4 200 kronor. Vi kan sätta den pengen i relation till den fara som andra människor utsattes för och även den försening som många drabbades av. Nu är 60 dagsböter ett ganska hårt straff, för hon hade ju ingen inkomst att tala om. Det är en markering av att brottet är allvarligt. Ändå blir det lite skevt med den lilla pengen för de stora bekymmer som skapades dels för flygbolaget, dels för många människor som blev försenade till andra flyg och då fick högre kostnader som de inte själva var skuld till.

Här bör man nog från regeringens sida se vad man kan göra för att skärpa straffen för att komma till rätta med denna typ av aktivister. Det måste vara kännbart när man sätter andra människors hälsa och liv på spel. Man kan inte springa ut på en landningsbana i slutfasen när en maskin är på väg att landa. Katastrofen kan bli fullständig i ett sådant läge.

Herr talman! Jag delar upprördheten. Här finns flera lagrum man kan ta hänsyn till. Thomas Morell refererar till brott mot luftfartslagen, men låt mig för att alla ska förstå allvaret i detta säga att det också finns en lagstiftning som handlar om flygplatssabotage. Det är det om man till exempel använder allvarligt våld eller hot om sådant våld mot någon som befinner sig på en flygplats som är öppen för internationell trafik, om man förstör eller allvarligt skadar en anordning som hör till en sådan flygplats eller som används för flygplatsens trafik eller ett luftfartyg som inte är i trafik men uppställt på flygplatsen eller om man med användande av våld eller hot om våld omintetgör verksamhet som bedrivs på en sådan flygplats. Då kan man dömas, om gärningen är ägnad att framkalla fara för flygplatsens funktion, för flygplatssabotage till fängelse i högst 4 år. Om brottet anses som grovt kan man dömas till fängelse i lägst 2 år och högst 18 år eller på livstid.

Låt mig vara tydlig med att vi ändå har lagrum i detta, men det är naturligtvis domstolar, åklagare och rättsväsen som avgör vilka lagrum som ska tillämpas. Jag vill vara tydlig med det. Men när det gäller flygplatssabotage är det, som jag bedömer det, väldigt stränga straff.

Och det är det på förekommen anledning. Detta är i allra högsta grad framkallande av fara för andra. Jag vill kunna färdas tryggt när jag flyger. Jag vill kunna veta att säkerheten fungerar, och det gör den inom svenskt flyg. Det finns ett otroligt starkt säkerhetstänkande i både svenskt och internationellt flyg. Det är därför det är så strikt reglerat hur verksamheterna ska fungera på flygplatserna. Därför är också sabotage mot flygplatserna väldigt allvarliga.

Jag tycker att det var bra att det fanns ett snabbt och resolut agerande från myndigheterna på plats. Det är väldigt viktigt att myndigheterna nu fortsätter detta arbete. Jag har också erfarit att man kommer att fortsätta uppföljningen av denna händelse för att se om det finns mer att göra, inte minst för att förhindra denna typ av brott.

Lite beroende på vilket lagrum det är - om det är brott mot luftfartslagen, otillbörligt tillträde till skyddsobjekt eller luftfartssabotage eller om det faktiskt är flygplatssabotage - är det väldigt tydliga straffskalor, just för att vi är angelägna om att markera att detta inte är acceptabelt. Vill man ha synpunkter på flygets klimatpåverkan finns det en hel riksdag. Det finns politik att ägna sig åt. Det finns opinionsbildning i fria medier. Det finns alla möjligheter att föra sådana diskussioner. Men att agera som personerna här gjorde är förkastligt. Det är också därför det finns ett tydligt lagrum för hur det i så fall ska hanteras.

Men det är som sagt inte regeringens uppgift. Det är inte heller riksdagsledamöternas uppgift. Det är våra domstolar, åklagare och polis som har i uppdrag att avgöra hur personer ska lagföras och vilka brott som i så fall kan bli aktuella.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Nej, vi ska inte blanda oss i rättsprocesserna. Men vi kan stifta lagar som är stränga.

Det finns flera dimensioner i detta. Människor utsattes naturligtvis för fara just där och då, direkt, i samband med den flygmaskin som var på väg in för landning. Men vad som hände på Bromma var ju att man stängde ned trafiken i en timme. Man stängde flygplatsen. Det hängde då flygmaskiner i luften som fick vänta innan de fick komma ned.

På Bromma - detta diskuterades i en annan interpellationsdebatt tidigare - finns det också annan verksamhet i form av ambulansflyg. Stänger man ned en flygplats så att även ambulansflyget får problem med att både lyfta och landa innebär ju det fara för liv och hälsa för den som är i behov av denna transport.

Det finns alltså ytterligare dimensioner i det beteende som dessa människor ägnar sig åt - i ren egoism, vill jag påstå. Man säger sig göra detta för klimatets skull. Precis som statsrådet säger finns det andra arenor att jobba på om man vill nå ett mål. Man ska inte utsätta andra människor för fara eller riskera deras hälsa för någon ideologisk kullerbytta. Det är ju det vi pratar om här.

Flyget har hög säkerhet. Jag följer flyget noga. Jag tittar ofta på Haverikommissionen. Nästa säsong börjar den 3 januari. Det är intressant att se hur man arbetar för att ständigt förbättra flygsäkerheten. Det finns inget transportslag som är så säkert som just flyget. Men detta sätts ju ur spel när människor kommer infarande i ett system som är väldigt reglerat, väldigt stabilt och mycket säkert och sätter allt på ända.

Här måste vi nog fundera ett ögonblick på hur man ska göra för att öka säkerheten ytterligare. Jag vet att svenska flygplatser har hög säkerhet och jobbar mycket med säkerhet, men man kanske måste tänka ett steg till. Dessa aktörer gick in via säkerhetskontrollen och gjorde allting rätt från början, men helt plötsligt vände det och de vägrade sätta sig ned och följa personalens anvisningar. Då blir det en störning i flygverksamheten som är svår att komma åt. Här får man fundera ett ögonblick på hur man ska lösa detta.

Jag hoppas att regeringen nu tillsammans med Transportstyrelsen och andra ansvariga myndigheter sätter sig ned och funderar på hur man ska säkerställa att detta inte kan upprepas igen.

Detta var ju en gemensam attack på flera flygplatser vid samma tidpunkt. Jag tror att det var 14 personer som polisen grep för att lagföra efteråt. Det var Göteborg, Stockholm - Arlanda och Bromma - och så var det väl Växjö, tror jag, statsrådets hemby, och Halmstad vars flygplatser drabbades av aktivisterna den dagen.

Herr talman! Ja, det var Arlanda, Landvetter, Bromma, Kalmar, Växjö, Halmstad, Ängelholm och Sturup i Malmö.

Låt mig först ta det principiella. Det brukar ibland sägas att Ignatius av Loyola - kanske talmannens favorit, jag vet inte - myntade uttrycket "ändamålet helgar medlen". Det är förvisso inte sant. Man har använt uttrycket väldigt ofta, men så är det inte. Ändamålet kan inte helga medlen. Vill man ha synpunkter på flygets klimatpåverkan, hur vällovligt det än är, kan man inte använda vilka medel som helst. Då har man att rätta sig efter demokratins principer. Då har man att hålla sig till att opinionsbilda, att påverka politiska beslutsfattare, att agera politiskt och bli politiskt aktiv - men inte på det här sättet.

Jag tycker att ett tydligt tecken på hur regeringen, staten och rättsväsendet ser på den här typen av insatser är att till exempel straffet för flygplatssabotage kan bli ända upp till livstids fängelse. För det är allvarligt, med de konsekvenser som det skulle kunna innebära.

Jag vill dock vara noga med att säga att det inte är regeringen, inte jag som statsråd, inte heller riksdagen som avgör brottsrubriceringen eller hur polisen och rättsväsendet med åklagare nu ska agera. Det får rättsväsendet själv sköta. Men lagstiftaren och regeringen är tydliga med att det är allvarliga brott.

Jag tror att det är viktigt att myndigheterna följer upp det. Jag kommer att följa det som statsråd. Även om en del ligger på Justitiedepartementets område, polisiära insatser och övervakning, ligger en del av regelverket också hos Infrastrukturdepartementet när det gäller just flygplatsverksamheten. Finns det mer saker att göra - det finns det säkert - tycker jag naturligtvis att man ska göra det. Det är så pass allvarligt.

Sedan är det sorgligt att några få personers agerande kan leda till att vi andra, som vanliga resenärer, tvingas genomgå än hårdare säkerhetskontroller och förhålla oss till än striktare regler vid boarding eller när man lämnar flygplatsen, just för att några har tagit sig friheten att nyttja möjligheten att störa ordningen på till exempel en flygplats.

Det är alltså ytterst allvarligt. Myndigheterna arbetar med uppföljning. Det finns ett regelverk att följa, och det finns tydliga signaler från samhället om att det är väldigt allvarliga insatser. Det finns också tydliga straff, om det skulle vara så att polisen bedömer att det är brott som har begåtts.

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet!

Vi skiljer oss inte åt när det gäller uppfattningen om hur galet det här var. Men det måste följas upp; om lagstiftningen inte är kraftfull nog måste man verkligen se till att skärpa den. Just inom flygindustrin behövs det inte sagolikt mycket för att det ska få allvarliga konsekvenser. Det beror helt enkelt på att flygmaskinerna går så pass fort vid både start och landning att om något händer blir katastrofen fullständig.

Det finns all anledning att följa upp det som hände på flygplatserna och vad konsekvenserna blev för dem som tog sig friheten att utsätta andra människor för fara. Om det är så att åtgärderna inte är tillräckligt hårda måste man fundera på att skärpa straffen. Det kan inte vara acceptabelt att utsätta andra människor för sådan fara, vilket faktiskt inträffade.

Det är också lite märkligt att man tvingade flygmaskiner att hänga i luften en timme extra, just i fråga om att minska klimatpåverkan. Där tänkte man lite galet.

Herr talman! Jag tror inte att det finns något mer att tillägga än att vi självklart kommer att följa upp detta.

Jag instämmer i uppfattningen. Jag förutsätter att myndigheterna gör sitt yttersta för att beivra. Skulle man hemställa åt regeringen att göra mer insatser kommer jag absolut att vara beredd att göra det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.