Rymdstrategin

Fru talman! Marie-Louise Hänel Sandström har frågat mig dels hur och när jag kommer att komma med ett tydligt uppdrag till Rymdstyrelsen, dels hur och när jag kommer att se till att Sverige får en modern och uppdaterad rymdlag.

Jag förmodar, även om det inte framgår tydligt, att när det gäller den första frågan om uppdrag till Rymdstyrelsen avser Hänel Sandström direktiv om hur myndigheten ska arbeta i framtiden, vilket hon refererar till i interpellationstexten.

Arbetet pågår med att genomföra den nationella rymdstrategin som regeringen beslutade om i maj 2018 och som riksdagen ställde sig bakom i november samma år. En åtgärd som rekommenderas i strategin är att utveckla Esrange. Regeringen beslutade förra året att som ett steg finansiera en testbädd vid Esrange där rymdteknologi ska kunna testas och demonstreras. Konstruktionen är redan igång, och det kommer att finnas lovande samarbets- och affärsmöjligheter med denna testbädd.

Vidare har regeringen tagit ett första steg för att förstärka samverkan mellan Rymdstyrelsen och de övriga forskningsfinansierande myndigheterna genom beslut om att Rymdstyrelsen ska ingå i det samverkansråd som finns etablerat sedan tidigare.

Rymdstyrelsen har inom ramen för sin instruktion stora möjligheter att genomföra insatser utifrån vad regeringen rekommenderar i rymdstrategin. Om det härutöver behövs uppdrag till Rymdstyrelsen i särskilda frågor kommer regeringen att ta ställning till det under det pågående arbetet med att steg för steg genomföra rymdstrategin.

Det är dock värt att uppmärksamma att Rymdstyrelsen, efter samverkan med många berörda parter, såväl offentliga som privata, i början av 2019 presenterade en egen långsiktig strategi för sitt arbete med svensk rymdverksamhet. Myndighetens strategi bygger delvis på vad regeringen har angivit i den nationella strategin.

När det gäller Hänel Sandströms andra fråga vill jag framhålla att regeringens politik bygger på en sakpolitisk överenskommelse, januariavtalet, som har slutits mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Denna överenskommelse har naturligtvis högsta prioritet och har medfört att flera utredningar har behövt inledas omgående. Det innebär att vissa utredningar som inte direkt svarar mot någon punkt i överenskommelsen kommer att tillsättas senare.

Det är fortfarande en mycket angelägen åtgärd att göra en översyn av rymdlagen i syfte att modernisera den. Jag avser att återkomma när en utredning kan tillsättas för detta ändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka ministern för högre utbildning, Matilda Ernkrans, för svaren.

Jag tänkte nu förflytta mig lite högre upp i luften och inte ha bara ett helikopterperspektiv utan även ett rymdperspektiv.

Som Matilda Ernkrans betonade handlar mina frågor om ett tydligt uppdrag till Rymdstyrelsen när det gäller den nya rymdstrategin och hur och när vi kommer att få en modernisering av vår rymdlag.

Varför tar jag upp dessa frågor? Det gör jag för att jag är orolig för Sveriges roll som rymdnation. Vi halkar efter, vi blir omkörda och vi blir förbikörda.

Nästa fråga handlar om Sveriges rymdlag som är från 1982. Den är alltså 37 år gammal. Den behöver moderniseras för att följa den starka utveckling som sker inom detta högteknologiska område.

I Sveriges rymdstrategi, som riksdagen antog under hösten 2018, konstateras: En satsning på rymden är ytterst en satsning på jorden. Det tycker jag är en ganska viktig och fin mening. Det är mycket viktigt.

Det konstateras vidare att rymdsektorn är en kunskapsintensiv och innovativ verksamhet som tar sikte på att möta de utmaningar vi står inför genom nya lösningar. Genom arbetet skapas fler jobb, och vårt samhällsbygge kan ta ytterligare kliv framåt.

Inom flyg- och rymdindustrin finns i dag ca 7 000 direkt anställda och även 9 000 indirekt anställda. Det handlar alltså om en stor och viktig arbetsgivare. Det är även positivt att allt fler kvinnor har anslutit sig till branschen.

Fru talman! Vilka viktiga områden inom rymdforskningen vill jag särskilt betona? Det gäller först klimatutmaningarna. Rymdteknik hjälper oss att förstå dem och också att möta dem. Man kan till exempel följa havsströmmar och därmed underlätta för fiskebåtars navigering och även minska energiåtgången. Man kan följa algblomning, skogsbränder och förändringar i atmosfären. Detta sker exempelvis i det så kallade Copernikusprogrammet, som är ett mycket viktigt program för att följa klimatförändringarna.

Det finns även något som heter positioneringstjänster. Det är en ständigt ökande marknad över hela världen. Vi är nog ganska många här som inte hade klarat oss utan Google Maps. Det bygger helt på rymddata från satelliter. Som ny i Stockholm i höstas gick jag många gånger vilse, men tack vare Google Maps har jag inte gått vilse lika många gånger. Jag tror att detta är något som kommer att behövas mycket. Det handlar alltså om en rymdbaserad mobilapp. Det finns många andra rymdbaserade appar för att till exempel hitta sin mobil, sitt barn eller det bästa vädret. De är viktiga och nästan oumbärliga för oss.

Vi har även teknikutvecklingen inom fordonsindustrin och forskning inom medicinsk utveckling. Man kan säga att gränsen för vad rymden kan bidra med är långt ifrån nådd.

Sverige och svensk rymdindustri har i dag en stark position internationellt sett. Det är en position som vi absolut vill behålla. Genom tidigare långsiktiga satsningar både nationellt och inom den europeiska rymdmyndigheten Esa har staten och företagen lyckats etablera starka positioner inom de europeiska programmen. Därmed har man kunnat skapa konkurrenskraftiga och väldigt kända produkter som kommer från Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Förra veckan var jag på en stor och spännande rymdkonferens i Paris. Det var väldigt tydligt att man i Frankrike gör stora satsningar på rymden. Vi fick till exempel se en prototyp av en satellit som heter Mats, som förmodligen ska skickas upp nästa år. Detta är en stor satsning, och satelliten är faktiskt delvis tillverkad i Göteborg. Jag var där i april och tittade på den. Det var en svindlande tanke: I april var jag och tittade på den i Göteborg och nu fick jag se den på en stor rymdkonferens i Paris med hundra tusen deltagare. Sverige utmärker sig, och jag vill att vi ska fortsätta göra det.

Det var också en fröjd att höra vilket högt anseende Sverige har i branschen. Vi måste behålla det. Vi är en konkurrenskraftig rymdnation. Som jag sa tidigare är gränsen för vad rymden kan bidra med långt ifrån nådd.

Jag har några funderingar som jag vill framföra till ministern nu när vi diskuterar detta. Det är väldigt bråttom när det gäller att stärka rymdbudgeten. Vi har börjat se framåt och har påbörjat arbetet med rymdstrategin, men jag tycker att det går alldeles för långsamt.

Fru talman och statsrådet Matilda Ernkrans! Jag vill fortsätta där min kollega, Marie-Louise Hänel Sandström, slutade. Inför kommande ministermöte i Esa undrar jag vilken position Sveriges regering kommer att ha. I dag råder det en osäkerhet om Sverige fullt ut kommer att kunna vara med i det framtida samarbetet. I dag är vi inte med i programplaneringen, enligt den information som jag har fått.

Marie-Louise Hänel Sandström var inne på positioneringsdata, och det är väldigt viktigt för den framtida utvecklingen. Exempelvis har jag sett hur man med hjälp av gps kan punktbevattna enskilda plantor på ett stort fält. Man kan även ta in data som visar om det på en viss del av fältet är torrare än på andra delar. På så vis kan man beräkna vattenåtgången och optimera jordens resurser för att det ska bli så bra som möjligt. Detta är bara en liten del av det hela.

Min fråga gäller framför allt som sagt hur Matilda Ernkrans ser på Sveriges framtid i rymdsamarbetet och Esa.

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att det naturligtvis är glädjande att flera partier i Sveriges riksdag är engagerade i frågan om Sverige som rymdnation och även vill stärka landet som rymdnation. Det vore ännu bättre om samma partier - här är det fråga om företrädare för Moderaterna och Kristdemokraterna - också prioriterade detta i sina budgetar, kanske framför massiva skattesänkningar.

Rymden är en gemensam resurs som alla länder har rätt att använda i fredliga syften. Grunden för svensk och internationell rymdverksamhet blir allt viktigare att betona när rymden blir tillgänglig för allt fler. Rymden ska användas till samhällelig nytta och inte bli ett ställe där man får placera ut vapen eller där en grogrund för konflikter uppstår.

Sverige är inte ett stort land, men det är ett stort rymdland. Redan för 50 år sedan sköts den första raketen upp från Esrange. Anledningen till att vi är en viktig rymdnation är att vi är duktiga på innovation. Vi är också duktiga på samverkan mellan högskola, forskning och näringsliv. Vi vet att vi har mycket att vinna på att utveckla rymdarbetet, inte minst ur miljöhänseende vilket också har nämnts här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen vill att Sveriges roll som rymdnation ska utvecklas. Det är också anledningen till att regeringen tog fram en nationell rymdstrategi och lade fram den i Sveriges riksdag, som har ställt sig bakom den. Rymdstrategin implementeras nu av berörda. Det gäller såväl regeringen som myndigheter.

Som jag sa tidigare ingår i detta en fortsatt utveckling av Esrange och en konstruktion av en testbädd där. Esrange har goda förutsättningar för att utvecklas till en resurs inte bara för Sverige utan för hela Europa. Som jag också tog upp tidigare har vi ändrat instruktionen till Rymdstyrelsen. Man kan nu ingå i det samverkansråd som finns mellan forskningsfinansierade myndigheter. Löpande pågår dessutom en rad andra insatser mellan olika myndigheter. Sådant kan man sätta igång helt på egen hand.

Strategin ska följas upp och detta ska återrapporteras till riksdagen. Det blir ett viktigt tillfälle att debattera och fatta beslut. Fler partier kan lägga fram sina ambitioner på området.

Jag är som sagt glad över att många partier slutit upp bakom rymdstrategin och att vi ska fortsätta försöka utveckla Sverige som en stark rymdnation. Vi vet att våra satsningar på rymden är viktiga, inte minst för att göra livet på jorden lite lättare och bättre. Vi får en mängd data från rymden, och vi har utvecklat en mängd system med rymdgenererade data med innovativa tjänster som bidrar till samhällsnytta, tillväxt och välfärd. Allt detta behöver vi för att bygga ett starkt samhälle.

Jag och regeringen är väldigt angelägna om ett fortsatt starkt engagemang för Sverige som rymdnation. Vi har redan tidigare visat detta och är även beredda att i framtiden ha ett sådant engagemang. Jag ser med spänning fram emot uppskjutandet av satelliten Mats, som nämndes i ett av inläggen.

Om fler partier verkligen är engagerade i detta vore det intressant att veta vilka initiativ Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt fram eller är beredda att lägga fram i riksdagen för att vi ska få en större och bättre uppslutning så att Sverige kan bli en starkare rymdnation.

Fru talman! Precis som minister Matilda Ernkrans säger är detta ett område som engagerar väldigt många. Moderaterna känner en stor oro. Även om ministern påpekar att satsningar görs är de inte tillräckligt stora.

Min kollega Gudrun Brunegård lyfte fram att rymdministrar kommer att träffas i november i år. Man kommer då att fastställa ett rymdprogram som sträcker sig i cirka tre år framåt. Här känns Sverige som en osäker part. Man tycker att ekonomin från Sveriges håll är för dålig. Vi verkar inte längre vara någon att räkna med. Sverige riskerar alltså att missa stora rymdprogram som skulle ha kunnat gå hit. Det skulle förstås få stora konsekvenser för Sveriges rymdindustri. Det finns därför en stor oro. Det är inte långt kvar till mötet som hålls i november. Redan nu kan man se att det här tyvärr kommer att innebära att en del av rymdindustrin kanske kommer att flytta ut ur landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet Matilda Ernkrans nämnde Rymdstyrelsen. Den har gjort en långsiktig strategi men är fortfarande väldigt orolig. Förutom att göra strategin har man också skrivit till regeringen på följande sätt: "Dagens anslag räcker inte till för att nå målen varken i den nationella strategi som riksdagen antagit eller Rymdstyrelsens långsiktiga strategi - - - Utan äskad anslagsökning blir det hårda prioriteringar med . långtgående konsekvenser."

Det var alltså Rymdstyrelsens svar till den långsiktiga strategi som lagts fram. Man inser att det här inte kommer att fungera. Man vill se en utveckling av Esrange, precis som ministern framhöll. Man vill också kunna se att man kan skjuta upp satelliter från Esrange. Men, fru talman, detta kräver både resurser och personal som inte finns i dag.

I samband med forskningspropositionen 2017 svarade vi i Moderaterna att vi ville satsa ytterligare 30 miljoner på rymdforskning. Vidare var Moderaternas förslag 2019 att satsa ytterligare 5 miljoner mer än regeringen på rymdbudgeten. Moderaterna har alltså förslag. Moderaterna är oroliga och vill se resultat.

Nästa fråga handlar om rymdlagen. Minister Matilda Ernkrans svarar att detta är en fråga som är angelägen men inte prioriterad, vilket jag tycker är ett ganska motsägelsefullt uttalande. Lagen är från 1982, alltså 37 år gammal, och behöver moderniseras. Detta sker i stort sett i hela Europa nu. Man gör nya rymdlagar eller moderniserar de gamla. Det är viktigt att ha en rymdlag för att kunna visa tydlighet och långsiktighet när det gäller rymdforskningen och utvecklingen. Det är ofta väldigt långa ledtider i rymdvärlden. Det kan ta upp till 20 år innan man är färdig med ett projekt. Då är det viktigt med långsiktighet, så att även näringslivet vågar satsa på rymdforskning.

Mina frågor till ministern är: Hur kan frågan vara oprioriterad när det så sent som hösten 2018 beslutades att detta skulle ingå i rymdstrategin? Det anses vara en angelägen fråga, men den är ändå oprioriterad. När tror ministern att det kan bli möjligt att se över och modernisera rymdlagen?

Fru talman! Vi börjar med rymdlagen. Det finns utpekat i rymdstrategin som regeringen och riksdagen har antagit att vi behöver modernisera rymdlagen. Jag svarar väldigt tydligt att vi har prioriterat andra utredningar. Detta är en direkt konsekvens av det nya samarbete i mitten som finns mellan socialdemokrater, centerpartister, liberaler och Miljöpartiet de gröna. Det är ett väldigt viktigt samarbete i mitten som håller de högerextrema krafterna borta från svensk politik och gör att vi kan fokusera gemensamma krafter på att lösa frågor som är viktiga i människors vardag här och nu. Jag svarar också att det här betyder att jag kommer att återkomma till riksdagen angående det som vi kan göra längre fram under denna mandatperiod, till exempel att se över rymdlagen. Det är fortfarande prioriterat.

Vi kan väl dra oss till minnes att den här lagen är från 1980-talet. Inte minst Marie-Louise Hänel Sandströms eget parti satt ju i regeringsställning i åtta år, men bemödade sig inte under de åtta åren om att ens tillsätta en utredning eller ta några som helst initiativ för att modernisera rymdlagen. Vi kanske kan ha en liten ödmjukhet inför att den här regeringen fortfarande tycker att detta är prioriterat. Jag återkommer när jag har möjlighet att lägga fram den här utredningen. Vi kunde inte göra det under de första månaderna av den här regeringens tid. Det fanns andra viktiga saker som vi behövde göra, till exempel att förbättra studiemedlen för dem som vill studera högre upp i åldrarna. Det gör vi för att få en bättre kompetensförsörjning och ett bättre livslångt lärande i Sverige. Det är en viktig prioritering för den här regeringen och det samarbete som vi har i mitten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan också konstatera att det är bra att det är flera partier som är engagerade i svensk rymdpolitik och i svensk rymdbudget. Men det hade varit betydligt lättare att prioritera detta viktiga område om inte M och KD tillsammans med SD hade bundit upp den här riksdagen och den här regeringen till ganska stora och massiva skattesänkningar. Jag vill hävda att de pengarna hade kunnat göra bättre nytta för svenska innovationer och svenska jobb, exempelvis genom att vi hade kunnat satsa dem på Rymdstyrelsen.

Nu är min ambition att fortsätta utveckla Sverige som rymdnation. Statsministern har tillsammans med sin motsvarighet i Frankrike, president Macron, uttalat att vi vill ha ett fortsatt samarbete mellan Frankrike och Sverige när det gäller rymdteknologi. Det är viktigt och bra. Vi behöver ha det på plats. Rymden är oändlig och har oändligt utrymme för drömmar, visioner och planer, men ibland måste också dessa möta verkligheten. Vi försöker verkligen till exempel möta forskningens behov av observatorier, både på jorden och i rymden, och vi gör det genom samarbete med andra länder. Men det är klart att de höga kostnaderna gör det nödvändigt att vi samarbetar med andra länder och delar på kostnaderna. Det är väl också svaret - det är fortfarande den inriktningen som ligger fast. Den är också fastslagen i rymdstrategin. Vi ska vara öppna för samarbete även inom det här området, och det tänker vi fortsätta att vara.

Den stora oron från Moderaterna är bra, och engagemanget i rymden är bra. Men oron var uppenbarligen inte tillräcklig för att man skulle prioritera rymdbudgeten framför stora och massiva skattesänkningar.

Fru talman! Minister Matilda Ernkrans förklarade att Moderaterna tidigare inte varit intresserade av rymdbudgeten. Men 2014 tillsattes en utredning av oss i Alliansen, där bland annat KD, som finns representerat i debatten, ingick. Vi ville ha en utredning kring en rymdstrategi. Där ingick rymdlagen. Jag får nog säga att vi tog ett väldigt stort initiativ. Det blev också sedan en rymdstrategi, som beslutades i november 2018. Alliansen bidrog till att vi fick en rymdstrategi, och där ingick även rymdlagen. Att vi inte skulle ha tänkt på den tycker jag känns lite felaktigt.

Däremot stämmer det att vi har ett avtal med Frankrike. När vi var på rymdkonferensen i Paris för en vecka sedan träffade Rymdstyrelsens generaldirektör, Anna Rathsman, Macron och skrev under avtalet, vilket är mycket positivt. Frankrike är en stor rymdnation. Jag vill också att Sverige ska fortsätta vara en stor rymdnation.

När minister Matilda Ernkrans säger att man satsar på andra viktiga saker blir jag lite förvånad, eftersom vi under hela debatten har pratat om hur mycket viktigt rymden gör för mänskligheten, för den lilla människan, för vardagen och för miljön. Jag hoppas att den här debatten har lyft intresset och att vi förstår hur viktigt detta är, så att vi kan satsa mer resurser på klimatforskning och övrigt miljöarbete och på teknikutveckling på många områden för att öka antalet arbetstillfällen i Sverige. När fler kvinnor blir intresserade av naturvetenskap ökar också jämställdheten. Detta är alltså rymdfrågor, som jag tycker är väldigt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas också att den här debatten kan påskynda arbetet med att modernisera vår rymdlag för att kunna få tydligare regler och för att kunna stärka möjligheten att få finansiering via näringslivet. Jag hoppas att Sverige ska kunna behålla sin position som en framgångsrik rymdnation som är att räkna med. Jag vill inte att vi ska bli förbisprungna.

Jag tackar minister Matilda Ernkrans för diskussionen. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta; det tror jag att vi kommer att göra. Det finns ju en del kvar att göra. Jag vill också önska alla närvarande och ministern en fin sommar. Jag gissar att ganska många kommer att titta på en väderapp nu under sommaren, och den är förstås rymdbaserad.

(Applåder)

Fru talman! Det tog den moderatledda regeringen över åtta år att identifiera och komma fram till att det behövde tillsättas en utredning om en översyn av rymdlagen. Med tanke på den takten och det engagemanget är jag ändå glad att en företrädare för Moderaterna lyfter fram engagemanget för rymden, nu när den nya regeringen, som är en socialdemokratisk och miljöpartistisk sådan i saksamarbete med Centern och Liberalerna, bara suttit några månader. Jag hoppas att detta engagemang håller i sig och att vi kan hitta ett gott samarbete framöver för Sverige som rymdnation, för det är väldigt viktigt. Vi behöver ha ett gott samarbete när det gäller Sverige som rymdnation.

Men som sagt gäller det faktiskt också att lägga någonting bakom orden. Att det tar över åtta år att identifiera att det behövs en utredning om rymdlagen och att man inte kan leverera på det under de åtta år då man själv sitter vid makten inger inte så stort förtroende. Men vi har förhoppningar för framtiden.

Rymdforskningen och rymdverksamheten vid Rymdstyrelsen har förstärkts med 40 miljoner under föregående och innevarande mandatperiod. Det här har naturligtvis gett fler möjligheter att både drömma och förverkliga de samhällsnyttiga satsningar som vi gör på rymden här på jorden. Det är viktigt, och det tycker jag att vi ska fortsätta att engagera oss i.

Med detta sagt vill jag tacka ledamoten för debatten och önska talmannen, ledamöter och tjänstemän en riktigt god, varm och skön sommar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.