Rimliga elnätspriser

Herr talman! Mattias Bäckström Johansson har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sveriges elkonsumenter ska få en mer rimlig prissättning för elnät.

Först av allt vill jag instämma i att det är viktigt med en rimlig prissättning på avgifterna för elnäten. Den förra regeringen vidtog vissa åtgärder för att säkerställa att elnätsavgifterna skulle hamna på en rimlig nivå. Ändringarna innebär en lägre värdering av befintliga tillgångar hos elnätsbolagen och därmed en lägre kapitalbas, som är en avgörande komponent i beräkning av intäktsramarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessa nya bestämmelser innebar en sänkning, jämfört med den tidigare tillsynsperioden, av vilka elnätsavgifter som elnätsföretagen kan ta ut under den nu pågående tillsynsperioden som löper under åren 2016 till 2019.

De tidigare förändringarna har alltså dämpat ökningen av elnätsavgifterna. Regeringen har dock ansett att det finns skäl att utreda och ta fram förslag till reglering av avkastningen i elnätsregleringen, för att verkligen säkerställa att avkastningen hamnar på en rimlig nivå. Energimarknadsinspektionen har därför helt nyligen fått i uppdrag att ta fram underlag och förslag som ska rapporteras under hösten 2017. Regeringen kommer därmed att ha möjlighet att reglera avkastningen till nästa tillsynsperiod som startar 2020.

Slutligen, vad gäller de domar som förvaltningsrätten beslutade om i december 2016 har Energimarknadsinspektionen aviserat att de avser att överklaga dessa. Det är således för tidigt att i dag se vad utfallet blir av dessa domar, och elnätsföretagen kan utnyttja eventuella höjningar av intäktsramarna först när besluten har vunnit laga kraft.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på min interpellation.

Sverigedemokraterna och regeringen är nog egentligen ganska överens om grunderna för elnätsregleringen. Vad som är en rimlig kostnad ska vara väl avvägt, för att skydda konsumenter från överpriser. Men det ska ändå finnas gott utrymme för att kunna genomföra investeringar i elnäten så att de kan vara driftssäkra och så att leveranssäkerheten kan upprätthållas.

Bakgrunden till min interpellation är att Energimarknadsinspektionen nyligen har förlorat en juridisk process i förvaltningsrätten. Det finns en historik. Elnätsregleringen har förändrats snabbt, under en ganska kort tidsperiod, under de två senaste decennierna. Man har gått från en ganska orimlig hållning genom en egentligen helt och hållet oreglerad period mot reglerade perioder, och dessa kännetecknas kanske mest av utdragna juridiska processer.

Den nuvarande ordningen är i grunden betydligt bättre än tidigare. Investeringar och förnyelse uppmuntras. Man ser även till att den generation som nyttjar elnäten får betala den faktiska kostnaden. Det bunkras inte upp ett gigantiskt stort investeringsbehov som kommande generationer får ta. Men de juridiska processerna har föranlett att det har byggts upp en ryggsäck i och med att energibolagen har vunnit under föregående intäktsperiod. Det kanske är mer bekant för politikerna än elkunderna, som kanske har svårt att se varför priserna sticker i väg så pass mycket nu när elnätskostnaden sätts.

Ryggsäcken blir eventuellt ytterligare lite större på grund av att Energimarknadsinspektionen kanske kommer att förlora överklagandena. Statsrådet påpekar, helt korrekt, att det inte är avgjort. Men om vi tittar lite i spåkulan kan vi se att Energimarknadsinspektionen aldrig har vunnit ett mål mot elnätsbolagen. Det ser alltså ganska mörkt ut. Det mest troliga är väl att man kommer att förlora också på en högre nivå och att elnätsbolagen får igenom den högre avkastningsnivå som de vill ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag välkomnar de initiativ som har tagits i och med det uppdrag som har lämnats till Energimarknadsinspektionen. Men jag vill fråga statsrådet om han är beredd att se över möjligheterna vad gäller att placera kalkylräntan på en sådan nivå att den inte skulle bli föremål för till exempel en juridisk prövning. Det skulle kunna vara ett regeringsbeslut.

Herr talman! Precis som Mattias Bäckström Johansson beskriver har vi stort intresse av att det fortsätter investeras i elnäten, så att de inte bara fungerar i dag utan fortsätter fungera, särskilt med tanke på att det nu sker en snabb teknisk utveckling. Det gäller till exempel utvecklingen av smarta elnät. Fullt implementerade ger de helt nya möjligheter att kunna styra energiåtgången, för laster, hem och industrier, på ett helt annat sätt än tidigare.

För oss handlar det såklart om att hitta en balans i regleringen, där vi uppmuntrar den typen av investeringar och en rimlig avkastning på det utan att det för den skull sker överdrifter. Detta är i grund och botten naturliga monopol. Som kund har man egentligen inga alternativ. El är en nödvändighet för vårt sätt att leva och kommer att fortsätta vara det. Därför kommer man att behöva dessa elnät under lång tid.

För oss handlar det om att hitta den balansen. Jag kan tycka att det är olyckligt att den tänkta ordningen - att avgifterna skulle sättas för perioderna 2012-2015 och 2016-2019 och så vidare - inte riktigt har gällt. Domstolsprocesserna har lett till att mycket av det som var tänkt att gälla, nämligen att avgifterna skulle vara satta innan perioden börjar, inte riktigt har blivit på det sättet. Det har kommit domstolsbeslut i efterhand. I och med dessa beslut har man fått ta med sig det som Mattias Bäckström Johansson beskriver som ryggsäckar. Det man har vunnit i domstolsprocessen men inte hunnit ta ut får man alltså ta med sig till nästa period. Det har skapat en osäkerhet.

Jag tror att det vore bra på lång sikt för såväl branschen som elkonsumenterna om vi kunde se till att det blir mer av förutsägbarhet och mer trygghet. Jag har därmed inte sagt att jag lägger mig i domstolsprocesserna. Det kan jag inte göra som statsråd. Det tror jag att ledamoten är fullt medveten om.

Det är mot den här bakgrunden vi har vidtagit ett antal åtgärder. Det gäller bland annat det uppdrag som Mattias Bäckström Johansson beskriver, att vi har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att föreslå skärpningar av regelverket. Men vi har också stärkt Energimarknadsinspektionens muskler. Vi har ökat anslagen till Energimarknadsinspektionen med 10 miljoner årligen, vilket är en ganska kraftig ökning, just för att man ska kunna hantera detta.

Nu ser jag också fram emot det uppdrag som de har fått och som kommer att levereras i år. När vi har fått det och tittat på det i detalj kommer regeringen naturligtvis att ta ställning. Men jag vill redan nu avisera att jag tror att en skärpning av regelverket är nödvändig.

Herr talman! Det är givetvis även i vårt tycke angeläget att man kommer fram till någon form av förändrad ordning och att det sker i god tid före nästa intäktsperiod, som är från 2020 och framåt. Då kan förändringen vara på plats så att man förhoppningsvis kan undvika just det som skett under de två senaste perioderna. Det har blivit långa ledtider, vilket har påverkat avgiftssättningen i den kommande avgiftsperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Prövningarna har mest handlat om vilken kalkylränta som ska antas, vad som är en rimlig kalkylränta och avkastningsnivå. Det ligger väl ganska stor politisk sprängkraft i det här. Det är trots allt en verksamhet som innebär att man har regionala monopol och en verksamhet som innebär att man överför en produkt som alla vill ha och efterfrågar och för vilken de kommer att betala vad det kostar eftersom de är i behov av den. Ingen kommer direkt att avstå beroende på dagens elpriser, utan man kan ta ut de kostnader man tycker är rimliga. Där någonstans har det blivit en brytning mellan den kalkylränta som Energimarknadsinspektionen har satt och vad elnätsbolagen vill ha.

Jag kan tycka att finns utrymme för någon form av politisk prövning av vilken risk det egentligen finns med att ha monopol på en marknad som har en tjänst som alla efterfrågar och för vilken alla kommer att betala vad det kostar.

Risken för elnätsbolagen är minimal. Det finns egentligen ingen risk över huvud taget. Då är det orimligt att kalkylräntan sticker i väg med 25-30 procent från den nivå som Energimarknadsinspektionen har satt.

Det är givetvis bra att Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att se över detta, så att överinvesteringar ska undvikas. Man ska inte kunna bygga upp en kapitalbas där man till exempel kan upprätthålla en oskälig avgiftsnivå. De ska även se över metoder för fastställande av just avkastningen. Men det finns inget i uppdraget som förhindrar att man återigen skulle kunna hamna i de utdragna juridiska processerna och att det blir föremål för en prövning i förvaltningsrätten.

Ett sätt som en del har föreslagit är att regeringen skulle kunna fastställa kalkylräntan i till exempel ett regeringsbeslut, för att den inte ska bli föremål för en juridisk process.

På den vägen kan man hamna i en situation där man inte har dessa utdragna processer. Det kan byggas upp ryggsäckar under avgiftsperioder, och det kan bli väldigt otryggt för kunden. Det kan bli avgiftsökningar med 30 procent, och nästa period kan avgifterna minska. Det blir alltså väldigt oförutsägbart över tid.

En sak är om man har synpunkter på innehållet i kapitalbasen. Men för kalkylräntan borde det råda betydligt större förutsägbarhet för vilken kalkylränta som ska gälla. Det är bra för kunderna som kan se prisutvecklingen på sitt elnät och även för den som ska göra investeringar och räkna på vad som är rimligt att investera och hur mycket som man räkna hem. Man måste veta vilken kalkylränta som man har att utgå från så att det inte hela tiden när man har stora lappkast krävs en juridisk process.

Herr talman! Det är sant att det har varit ganska stora lappkast. Men det är viktigt att komma ihåg att i grunden handlar det om den otydlighet som fanns i och med de beslut som fattades av tidigare riksdag och regering. Elnätsbolagen hade den rätten. Nu har regelverket skärpts, och det märks delvis i den prövning som nu pågår. Det är bara delar av regelverket som prövas, den så kallade kalkylräntan som ledamoten mycket riktigt påpekar.

Den processen pågår, och som statsråd kan jag därför inte blanda mig i den. Sådan är vår konstitution - med rätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är det uppenbart att vi behöver se över regelverket. Det är mot den bakgrunden som vi har lämnat dessa uppdrag. Jag ser fram emot att få resultatet så att vi kan ta slutgiltig ställning till hur detta ska ske.

Men jag vill återigen påpeka att det är viktigt att vi har ett regelverk som ger incitament att investera också för framtiden. Som mycket riktigt har påpekats var det inte riktigt så med det gamla regelverket. Då gynnades man snarare av att hålla fast vid de gamla näten så långt som det var möjligt. Det märks också i det investeringsbehov som nu har jobbats upp.

Mot bakgrund av detta är det väldigt viktigt med mer förutsägbarhet. Det innebär större trygghet för kunderna. Det måste bli en rimlig balans mellan bolagens krav på avkastning och konsumenternas behov av att få sin el levererad året om till rimliga kostnader.

Det är precis det som vi ser över. Det är också det och hur det ska gå till som Energimarknadsinspektionen ska lägga fram förslag om.

Jag tycker att det är en viktig lärdom från de föregående perioderna och den oreda som har rått att när man vidtar åtgärder ska man tänka igenom dem så att de blir ordentligt genomförda - detta för att man inte om och om igen ska hamna i samma situation. Det blir inte lyckligt för någon, vare sig för elnätsägarna eller för elkonsumenterna, oavsett om det rör sig om industrin eller hushållen.

Herr talman! Vi är ändå ganska överens. Jag hoppas att statsrådet inte missuppfattar mig. Det var inte en uppmaning att lägga sig i den pågående domstolsprövningen. Jag ville bara ge något att fundera på inför den kommande perioden till 2020, om man skulle fastställa kalkylräntan genom ett regeringsbeslut. Det är ingenting som är aktuellt för den process som nu pågår. Jag hoppas att statsrådet inte missuppfattar mig.

Strax efter den här interpellationsdebatten hoppas jag att frågan lämnas över till Energimarknadsinspektionen. Sverigedemokraterna och jag kommer givetvis att följa frågan, utfallet av utredningen och vilka bitar som kan komma på plats inför nästkommande intäktsperiod. Vi tycker att det är angeläget med ytterligare justeringar för att kunna föra regleringen framåt.

Det är viktigt för många mindre industriföretag, för privata kunder och för konkurrenskraften att vi kan ha väl avvägda elnätspriser och att de står sig mellan intressen av investeringar i elnäten, av att man ska ha en hög drifts- och leveranssäkerhet samt av intresset att inte ta ut överpriser som hämmar konkurrenskraften för olika produkter som förädlas och ska ut på en global marknad.

Det är viktigt att man fortsätter arbetet med att täppa till de luckor som fortfarande finns i den befintliga elnätsregleringen.

Med detta tackar jag för debatten.

Herr talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för en angelägen debatt! Både det föregående året och det här året är ju väldigt händelserika år när det gäller energisektorn i vårt land. Under de två år som jag har haft förmånen att vara energiminister har vi startat och genomfört ett stort antal processer för att säkra det som vi har all rätt att kräva fungerar i vårt land, nämligen ett stabilt energi- och elsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har genomfört en rad utredningar och fattat beslut. Energikommissionen - där ledamoten själv har deltagit - har ju gått igenom större delen av vårt energisystem. Vi har också en blocköverskridande överenskommelse i botten. I år kommer vi dessutom att lägga fram ett stort antal propositioner till riksdagen för behandling och beslut som ska säkra en stabil och trygg elförsörjning till konkurrenskraftiga priser för lång tid framöver. Detta ska också ske med - så långt det är möjligt - minimal miljöpåverkan.

Lägg därtill att det också ska ske en skärpning av regelsystemet för elnäten. De ska fungera, och för att de ska göra det behöver man kontinuerligt göra investeringar. Detta är extra viktigt i en tid av snabb teknisk utveckling som öppnar helt nya möjligheter. Men det måste ske på en rimlig nivå och på ett sätt som skapar legitimitet och förtroende för detta system.

Jag har redan nu aviserat att vi ser framför oss en del skärpningar och att Energimarknadsinspektionen får resurser och ett uppdrag att lägga fram underlag för detta innan regeringen sätter ned foten.

Överläggningen var härmed avslutad.