Riksrevisionens granskningsrätt av Posten Norden

Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att Riksrevisionen ska få granska verksamheten i Posten Norden AB. Vidare har interpellanten frågat om jag avser att vidta åtgärder för att Riksrevisionen ska få granska samgåendet mellan före detta Posten AB och Post Danmark A/S. Jag har i denna kammare för lite mer än ett år sedan redan besvarat den första av Eva-Lena Janssons frågor. Ingenting i sak har ändrats, så jag upprepar mitt svar från förra året. Jag har inte några principiella synpunkter på Riksrevisionens önskan att granska Posten efter samgåendet. Jag anser att Riksrevisionen i sin roll fyller en viktig funktion. Den svenska Riksrevisionen utgör en del av riksdagens kontrollmakt, och uppdraget bestäms till både omfattning och inriktning enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Svaret var, och är, att det inte är jag eller regeringen som bör agera i frågan, utan det är riksdagen som genom lagen avgör gränsdragningen för Riksrevisionens granskningsrätt. När det gäller Eva-Lena Janssons andra fråga är mitt svar att Riksrevisionen, som är en myndighet underställd riksdagen, själv har att avgöra huruvida man kan och vill granska själva affären och samgåendet mellan Posten AB och Post Danmark A/S.

Fru talman! Tack, Maud Olofsson, för svaret på interpellationen, även om jag tycker att det saknas lite information! Bakgrunden till min interpellation är att Posten Norden är ett stort statligt bolag med stora värden, många anställda och en viktig verksamhet som riksdagen har all anledning att ha god insyn i. Inför det tänkta samgåendet mellan Posten i Sverige och Post Danmark uppmärksammade Riksrevisionen, i ett brev daterat den 24 oktober, näringsminister Maud Olofsson på det faktum att Riksrevisionen inte längre skulle kunna granska verksamheten, detta beroende på att Sverige inte längre skulle ha något bestämmandeinflytande över verksamheten. Därmed upphörde Riksrevisionens rätt att också förorda revisorer i det statliga bolaget. Riksrevisionen föreslog i brevet till näringsministern att det i bolagsordningen för det nya svensk-danska moderbolaget Posten skulle anges att Riksrevisionen får granska verksamheten i bolaget och förorda revisorer. Det är något som näringsministern har avstått från att göra. Näringsministerns svar till Riksrevisionen är daterat den 12 maj 2009 - det kom efter att vi hade haft en interpellationsdebatt här i riksdagen, den interpellationsdebatt som Maud Olofsson hänvisar till. I svaret hänvisar näringsministern till att det är lagen om revision av statlig verksamhet som ska avgöra vilka bolag som Riksrevisionen får granska. Alla lagar som stiftas i riksdagen går att ändra. Den här regeringen, precis som många andra regeringar, fru talman, har lagt fram lagförslag och lagt fram förslag om ändringar, vilket Maud Olofsson har avstått från att göra i den här frågan. Jag pekar också i min interpellation på att Riksrevisionen tidigare har valt att granska hur regeringen skött utförsäljning av andra statliga bolag. Och vi vet att Riksrevisionen har velat granska även den här frågan. Man har velat se på affärsmässighet, struktur och inflytandefrågor i det samgående som har skett mellan Posten i Sverige och Post Danmark. Andra aspekter för granskning är möjlighet till ägarstyrning utifrån att varken den svenska eller den danska staten har eget bestämmandeinflytande över bolaget längre. Vi vet till exempel, med tanke på regeringens oförmåga att styra Vattenfall, att det är viktigt att granska huruvida man klarar av att ha den här ägarstyrningen. Nu har den här regeringen, via Maud Olofsson, valt att inte ha en insyn. Min fråga är: Varför? Varför väljer regeringen att avstå? Varför väljer man att inte lägga fram ett lagförslag eller göra ändringen i bolagsordningen för Posten Norden? Varför valde man att avstå? Det kan jag inte få svar på. När det gäller möjligheten att göra det här vill jag säga att regeringen hade all tid i världen inför samgåendet, men man valde att avstå. Efter samgåendet är det faktiskt omöjligt för Riksrevisionen att ta del av information från det nya bolaget. Och eftersom det är ett nytt bolag äger de också all tidigare information som tillhörde Posten AB, det svenska bolaget. Därmed kan man inte komma åt att granska den verksamheten, som skulle ha varit viktig att granska. Jag vet inte orsaken till att regeringen, som jag uppfattar det, försöker begränsa Riksrevisionens möjlighet att granska det här stora bolaget. Vi vet nu att det nya Posten Norden har annonserat att man ska säga upp 2 000 anställda. Vad beror det på? Man hänvisar till att det är en minskad mängd brev, men det kan också hänga ihop med att det danska bolaget kanske hade med sig sämre intäkter. Man kanske har en helt annan budget. Man kan ha vissa problem med ekonomin. Det kan vi inte få reda på nu i och med att den här granskningen har försämrats. Fru talman! Jag skulle gärna vilja ha reda på anledningen till näringsministerns passivitet när Riksrevisionen ändå pekade på att det skulle uppstå problem med den här granskningen.

Fru talman! Jag har lite svårt att förstå vad den här saken handlar om. Jag tycker att jag har svarat på den här frågan en gång förut. Jag har beskrivit att det är Riksrevisionen själv som avgör om man vill granska oss eller inte. Den försäljningsprocess som vi har haft kring det här får man väl granska. Det är Riksrevisionens uppdrag att bestämma det själv. Jag tycker att jag har gett besked i den frågan. Vi uppskattar ju bara att Riksrevisionen är med och granskar och att man har synpunkter, råd och anvisningar. Det gör man på andra bolag, och det gör man i det här sammanhanget också. Jag har lite svårt att förstå själva diskussionen och själva frågan. Möjligen antyds det att Socialdemokraterna är missnöjda med samgåendet, men det har jag inte hört så hemskt mycket om under debatten. Jag tror snarare att samgåendet mellan Post Danmark och Posten Sverige är en förutsättning för att vi ska kunna klara postservicen framöver. Samgåendet har gått bra. Vi ser att det fungerar väl. Det är väldigt små komplikationer i samarbetet. Det var en bra sak att slå samman dem. Det är ett sätt att också klara konkurrenskraften framöver. Det är väl bra om Riksrevisionen har ögonen på det.

Fru talman! Det är intressant att näringsministern väljer att avstå från frågan som jag försöker få svar på, varför regeringen inte vill att Riksrevisionen ska få möjlighet att granska. Det är självklart att Riksrevisionen själv avgör vad man vill granska. Men om det inte finns praktiska möjligheter att genomföra denna granskning innebär det per definition att man hindras. Regeringen har aktivt medverkat till att Riksrevisionen inte kan fortsätta granska. Man har gjort det genom att inte göra förändringarna i bolagsordningen för Posten Norden. Man har inte lagt fram ett lagförslag som gör det möjligt för Riksrevisionen att fortsättningsvis granska även statliga bolag som staten inte har bestämmande inflytande över, till exempel Posten Norden där Sverige har 50 procent bestämmande inflytande. Riksrevisionen har i sin verksamhetsplan lagt fram ett förslag till ändring i just den här lagen. Utgångspunkten ska vara att när det gäller den rättsutredning som under 2009 genomförts av Riksrevisionens mandat ska en framställan till riksdagen kunna lämnas senast den 1 november 2010. Den frågan kommer riksdagen sedan att kunna få hantera. Det som är märkligt är att inte regeringen själv har agerat. Maud Olofsson anser i sitt svar att det är riksdagen som ska lägga fram förslag om lagar. Självklart. Vi motionerar och lägger fram en massa lagförslag. Problemet är att regeringen i den här frågan inte lyssnar på oss från oppositionen. Men regeringen har själv möjlighet att lägga fram lagförslag och hade kunnat undvika den här situationen. För mig känns det som att man försöker mörka vad det nu finns i den här affären och i det här samgåendet som kanske inte är så bra. Jag har ingen aning om hur det ser ut. En konkret sak som jag har sett i samgåendet mellan Posten Sverige och Post Danmark är att antalet män i ledningsgruppen utökades. Det blev ännu fler. Jag tror att det är en kvinna i ledningsgruppen på tolv personer. Vi vet inte hur det ser ut med bonussystem etcetera, och vi vet inte vad bakgrunden är till att de 2 000 anställda inom Posten ska få sluta. Det är häpnadsväckande i sig att 2 000 jobb försvinner i Sverige. Det har regeringen inte ens orkat gäspa åt. Man kan fundera på vad det är i det här som man har velat dölja. Jag tycker att det är viktigt att Riksrevisionen ska kunna granska ett av våra största statliga bolag. Om man nu förvägras göra det och regeringen aktivt bidrar till att inte göra något åt det har regeringen ett ansvar. Varför valde regeringen att inte göra den här förändringen i bolagsordningen? Och varför har man inte lagt fram ett lagförslag? Det har fortfarande Maud Olofsson försökt undvika att svara på, tycker jag. Jag hoppas att hon kan försvara varför man har varit så passiv, men jag är inte riktigt säker på att jag kommer att få något svar, fru talman. Men jag hoppas.