Remitteringen av utredningen om en långsiktigt hållbar migrationspolitik

Herr talman! Ludvig Aspling har ställt ett antal frågor till mig om remitteringen av betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik (SOU 2020:54).

Ludvig Aspling undrar hur jag och regeringen arbetar med urval av remissinstanser och om jag anser att urvalet i det här fallet kommer att ge en allsidig belysning. Han undrar även hur jag och regeringen har säkerställt att lagstiftningsprocessen inte påverkas av islamister eller organisationer med kopplingar till internationell terrorism och om jag anser att valet av Sveriges muslimska råd som remissinstans är lämpligt. Därutöver frågar han hur jag och regeringen arbetar med valet av remissinstanser och hur det faktum att en organisation är avvecklad påverkar dess funktion som remissinstans.

Först och främst är det viktigt att påminna om att remissförfarandet vid beredningen av ett lagstiftningsärende är centralt för att uppfylla det beredningskrav som är reglerat i grundlagen. Remissförfarandet syftar till att förslag ska bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem så långt som möjligt kända på förhand. Kvaliteten på regeringens beslutsfattande ökar därmed till gagn för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet.

Urvalet av remissinstanser görs med beaktande av de specifika frågor som behandlas i det aktuella betänkandet och genom en sedvanlig beredning inom Regeringskansliet.

När det gäller remitteringen av betänkandet En långsiktigt hållbar migrationspolitik är remisslistan bred. Där finns bland annat förvaltningsmyndigheter, domstolar och kommuner. Därutöver ingår ett antal organisationer som har ett stort och omfattande engagemang inom det migrationspolitiska området.

Sveriges muslimska råd har under lång tid getts tillfälle att lämna synpunkter på lagförslag, precis som många andra organisationer. Sveriges muslimska råd hade inte meddelat Regeringskansliet att man ombildats. Det säger sig självt att en organisation som inte längre finns inte heller kan lämna remissvar.

Det står dessutom var och en fritt att lämna in synpunkter inom ramen för remissförfarandet även om man inte formellt är utsedd som remissinstans. Sammantaget har regeringen säkerställt att urvalet av remissinstanser kommer att ge en allsidig belysning av de frågor som omfattas av betänkandet.

Herr talman! Regeringen har ju lämnat ut förslaget om ny migrationspolitik på remiss, och det är inte förslagets materiella innehåll jag tänkte att vi skulle tala om i dag utan vilka organisationer som regeringen har valt ut som remissinstanser, alltså vilka parter som regeringen tycker ska få inflytande över framtidens migrationspolitik.

I regeringens egen promemoria Svara på remiss - hur och varför är en av rubrikerna "Regeringsärendena måste bli allsidigt belysta". Frågan är då i vilken grad urvalet av remissinstanser i detta fall kan tänkas ge en sådan allsidig belysning.

Totalt sett har förslaget remitterats till 93 olika instanser. Av dessa är inte mindre än tolv stycken organisationer som öppet bedriver rent politiska kampanjer för att öppna Sveriges gränser. Det finns inte en enda organisation som förespråkar en balanserad eller restriktiv migrationspolitik. Man kan ju fråga sig var allsidigheten finns här.

Men en ännu viktigare fråga är varför regeringen valt att inhämta synpunkter från Sveriges muslimska råd. Sveriges muslimska råd som organisation är nedlagd sedan december 2019, men när den fanns fungerade den som ett av Muslimska brödraskapets skyltfönster i Sverige. Organisationens syfte var att införa separat lagstiftning för muslimer och att öppna Sveriges gränser helt för invandring från Mellanöstern för att på så sätt successivt förvandla Sverige till en muslimsk stat.

Man kan fråga sig om en organisation som vill använda migration som vapen mot Sverige är lämplig som remissinstans i det här fallet.

Ytterligare ett frågetecken i det här sammanhanget är Sveriges muslimska råds kopplingar till internationell terrorism. Som statsrådet känner till är Muslimska brödraskapet förbjudet i ett antal länder just på grund av dess kopplingar till radikala islamistiska organisationer och terrorism.

Migrationspolitiska beslut i sin tur påverkar ju möjligheten för terrororganisationer att smuggla in soldater till Sverige och Europa. Att då låta en organisation med band till internationella terrornätverk få utöva inflytande över svensk migrationslagstiftning är lite som att låta räven vakta hönorna, tycker i alla fall jag.

Jag vill därför fråga statsrådet om han anser att urvalet av remissinstanser i det här fallet kommer att ge en allsidig bild och om han ser en risk i att låta organisationer med kopplingar till internationell terrorism utöva inflytande över svensk migrationspolitik.

Herr talman! Den information vi har är att Sveriges muslimska råd inte längre finns, i alla fall inte med någon verksamhet, och man kan då självfallet inte lämna något remissvar. I och med det skulle denna debatt kunna vara avslutad, för det var grundfrågan.

Men Ludvig Aspling är ute efter något annat, vilket man förstår av hans inlägg. Det Ludvig Aspling är ute efter är att odla något slags konspirationsteori som går ut på att muslimska extremister på ett eller annat sätt påverkar svensk beredning och står i bakgrunden och styr.

Detta känner vi igen. Sverigedemokraternas föregångare, nazisterna, ägnade sig åt att odla en annan form av konspirationsteori. Nej, det är inget att skratta åt, Ludvig Aspling. Detta finns överallt på Twitter, så det är lätt att se hur denna typ av konspirationsteorier odlas - också denna att det är muslimska organisationer som står i bakgrunden. Efter att nazisterna odlade teorin om judiska konspirationer är steget inte långt till att säga att det är muslimska konspirationer som står i bakgrunden och styr. I detta fall hänger man upp det på att Sveriges muslimska råd skulle vara remissinstans.

Alla förstår att detta är rena snurren. Om Sveriges migrationspolitik skulle styras av ett slags muslimsk konspiration som syftar till ett ökat asylmottagande har den i så fall gjort ett dåligt jobb de senaste åren eftersom antalet asylsökande har minskat med 90 procent på 5 år och nu är den lägsta på 20 år.

Det finns alltså ingen logik i denna konspirationsteori. Men det är heller aldrig poängen med en konspirationsteori, utan poängen är att man alltid kan så ett frö så att någon kan börja tro att det kanske förhåller sig så.

Tror Ludvig Aspling verkligen att det står något slags organisation bakom och att den svenska regeringen i sina beredningar låter sig ledas av denna typ av extremister? Det vet jag inte om han gör. Kanske tror han inte på det alls utan sänder bara ut denna signal för att sprida misstro och så split i förhoppningen att det alltid är någon som tror på det. Alldeles oavsett är detta ett försök att påverka den svenska debatten på ett sätt som jag tycker är ganska obehagligt.

Sveriges muslimska råd har stått på remisslistorna tidigare men har som sagt inte längre någon verksamhet. Man kommer därför inte att lämna något remissvar och kommer inte på något sätt, direkt eller indirekt, att kunna påverka beredningsprocessen. Det måste bli sagt i denna debatt.

Herr talman! Morgan Johansson kallar det för konspirationsteorier, men jag vill påminna honom om vad hans egna myndigheter säger. Säpo pekade förra året ut islamistisk terrorism som det största hotet mot Sverige. Det faktum att organisationen Sveriges muslimska råd är ett skyltfönster för Muslimska brödraskapet kommer från en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, en av regeringens egna myndigheter. Sysslar regeringens egna myndigheter med konspirationsteorier, Morgan Johansson?

Det finns ytterligare ett skäl till att man bör vara försiktig med att låta organisationer med band till internationell terrorism utöva inflytande över migrationslagstiftningen, och det är det faktum att sådana organisationer ofta har irreguljär migration som en viktig inkomstkälla.

En rapport från Norwegian Center for Global Analysis beskriver detta på ett ganska bra sätt. Rapporten har några år på nacken, men slutsatserna är ändå relevanta: This growing business now provides what is possibly the largest and most easily accessible threat finance opportunity for both organized crime networks and armed groups to purchase arms, establish larger and more regular armies, and demand taxation.

I rapporten kan man också läsa hur terrororganisationer specifikt attackerar civila i syfte att få dessa att betala för resan till Europa. Detta är alltså en del av migrationshaveriet generellt. Det skulle de ju inte göra om det inte var så att vägen låg öppen.

Jag skulle därför säga att det finns ett visst delikatessjäv i den här situationen. Islamistiska terrornätverk har ett direkt finansiellt intresse av att behålla den svenska migrationslagstiftningen så slapp som möjligt. Att då samtidigt bjuda in sådana organisationer, vilket regeringen har gjort - i dag står ju Sveriges muslimska råd fortfarande kvar på remisslistan - innebär att man riskerar att beslut fattas i egenintresse.

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet om han över huvud taget ser en risk i att en remissinstans med tydliga kopplingar till internationell terrorism kommer att agera i egenintresse när det bredare nätverket av terrororganisationer står att tjäna finansiellt på beslutet i fråga.

Det faktum att organisationen tekniskt sett är avvecklad stämmer, men detta verkar inte ha hindrat regeringen från att skicka ut remissen till dem. Det var tydligen ingen som orkade googla och se att organisationen inte fanns. Sedan är det precis som migrationsministern säger så att organisationen har fungerat som remissinstans tidigare i ett antal lagstiftningsärenden. Den hade precis samma bakgrund och syfte vid de tillfällena.

När det gäller att avfärda detta som konspirationsteorier: Nej, Morgan Johansson, informationen kommer i svart på vitt från ditt eget regeringskansli.

Herr talman! Ett tag trodde jag faktiskt att Ludvig Aspling själv inte tror på vad han säger utan att han tar debatten på detta sätt därför att han hoppas att någon ska börja tro på det och att han skickar ut en signal till sina eventuella stödtrupper för att kunna underbygga den typen av konspirationsteorier. Men efter att ha lyssnat på Ludvig Asplings senaste inlägg förstår jag att han verkar tro på det själv - att det finns organisationer som ägnar sig åt att via remissförfarandet i lagstiftningsberedningsprocessen försöka påverka, som kan påverka och som sitter i bakgrunden och drar i trådarna.

Jag tycker att Ludvig Aspling får ta av sig foliehatten. Det handlar alltså om en organisation som inte längre är verksam. Det har skickats ut en framställan om att de ska yttra sig i denna lagstiftningsfråga därför att de tidigare har stått på remisslistan. Nu har de ombildats - det är inte konstigare än så.

Konspirationsteorin handlar alltså inte om att vi inte tror att det finns infiltrationsförsök från islamistiska organisationer. Det är vi mycket väl medvetna om. Den konspirationsteori som Ludvig Aspling ägnar sig åt handlar om att försöka skapa en bild av att regeringen eller politiken låter sig vägledas av den typen av organisationer. Det är i grunden en konspirationsteori som Ludvig Aspling och andra från det hållet försöker odla, och den är väldigt farlig.

En följdfråga blir naturligtvis vilka organisationer som Ludvig Aspling vill ska stå med på remisslistan. En annan del av hans kritik är ju att det är för många organisationer som arbetar för ökad invandring som står med på remisslistan. Det är klart att man skulle kunna hitta några främlingsfientliga organisationer att skicka ut remissen till. Då undrar jag om Ludvig Aspling kanske har några förslag på främlingsfientliga organisationer som skulle kunna få yttra sig i stället och som vi borde ha skickat remissen till? Har han några sådana förslag? Vitt ariskt motstånd, VAM, kanske? Fast den finns väl inte längre - den har väl gått upp i Sverigedemokraterna. Eller BSS, Bevara Sverige svenskt? Den finns kanske inte heller längre - den har väl också gått upp i Sverigedemokraterna. Eller Ku Klux Klan? Men vad jag vet har de ingen avdelning i Sverige.

Min fråga till Ludvig Aspling, om han nu är missnöjd med remisslistan och vill se fler främlingsfientliga organisationer på den, är: Vilka organisationer är det som han i så fall vill ska stå med på listan? Kan han hitta några sådana?

Herr talman! Ett tydligt tecken på att statsrådet inte vågar stå för sin egen politik är att han börjar prata om nazism och Ku Klux Klan i Sveriges riksdag.

Statsrådet efterfrågade en lista på organisationer. Jag har inga främlingsfientliga sådana, men jag har fem önskemål: Sölvesborgs kommun, Staffanstorps kommun, Filipstads kommun, Konservativa förbundet och Föreningen Heimdal. Det hade räckt för mig. Om de hade funnits med på listan hade jag varit glad och nöjd och denna debatt hade kanske inte hållits över huvud taget.

Statsrådet undrar om jag verkligen tror på vad jag säger. För tydlighets skull, Morgan Johansson, vill jag understryka att jag aldrig säger något som jag inte tror på själv. I fråga om varifrån den information som jag för fram i interpellationen kommer tror jag på den, för den kommer från ditt eget regeringskansli. Om det är så att informationen från regeringens egna myndigheter och regeringens eget kansli inte är tillförlitlig är det kanske ni som behöver fundera på vad ni håller på med.

Herr talman! Remisser går ut till en lång rad kommuner. Det är både städer och landsbygdskommuner i såväl Norrland som södra Sverige. Det finns nämligen en rullande lista där man mer eller mindre slumpmässigt, för att få en allmän genomlysning och en bild av hur Kommunsverige ser ut, ställer frågor till Sveriges kommuner. Dessutom finns SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, på listan.

Ludvig Aspling nämnde några ytterligare organisationer. Det står som sagt alla fritt att lämna in förslag, om man skulle vilja göra det. Vi har en öppen process här. Min poäng i det jag har svarat Ludvig Aspling är att hans syfte med själva interpellationen är att försöka så något slags misstro som handlar om att regeringen eller politiken låter sig vägledas av extremistiska krafter. Jag tror att det finns en viss grogrund för detta, inte minst i sociala medier, där man gärna sprider denna typ av konspirationsteorier. Det är precis den debatten som Ludvig Aspling försöker jacka in i här.

I sakfrågan kan jag dock säga att vi när vi är färdiga med själva remitteringen ska bereda lagförslaget som vanligt i Regeringskansliet, och jag hoppas att vi kommer att kunna lägga fram en proposition under våren så att vi får en ny lagstiftning som blir långsiktigt hållbar och som ser till att vi kan fortsätta att ha kontroll över migrationspolitiken på ett sådant sätt som vi har haft under de senaste fem åren, efter det att vi ledde Sverige ut ur flyktingkrisen. Detta kan jag garantera Ludvig Aspling och alla andra som lyssnar på denna debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.