Regionalt arbete för bättre integrationsinsatser

Herr talman! Roger Haddad har frågat statsministern vad han avser att göra för att verka för att länsstyrelserna involveras och får ett tydligare uppdrag avseende integrationsarbetet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen

Det ökade antalet människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck och söker en fristad i Sverige innebär utmaningar för regeringen, för ansvariga myndigheter och för landets kommuner - ja, för hela samhället.

Arbete är den främsta vägen in i det svenska samhället, och alla steg i mottagandet av nyanlända invandrare ska syfta till att hitta jobb. Länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och att hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar - något som är viktigt även gällande dessa frågor. I länsstyrelsernas uppdrag ingår att arbeta sektorsövergripande och att främja länets utveckling. Detta innebär en allt viktigare roll för länsstyrelserna i takt med de demografiska förändringarna.

Vad gäller etableringsuppdraget för att påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet är ansvaret för olika insatser fördelat mellan flera statliga myndigheter och landets kommuner. Länsstyrelserna ska verka för att det finns beredskap och kapacitet hos alla kommuner att ta emot nyanlända och ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända. Länsstyrelserna har på regional nivå ett betydande ansvar när det gäller samverkan mellan berörda aktörer i arbetet med nyanländas etablering, inte minst för att underlätta och utveckla samarbetet mellan kommunerna.

Grunden i etableringsuppdraget ligger fast, men det är uppenbart att delar av uppdraget inte fungerar tillfredsställande. Bland annat behöver formerna för Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna samt samverkan mellan kommunerna utvecklas. Regeringen avser därför att se över myndighetsorganisationen vid mottagande av nyanlända. Där ingår länsstyrelsernas roll och uppdrag.

I januari 2014 utsågs två nationella samordnare som fick i uppdrag att genom dialog med kommunföreträdare i samtliga län motivera till ett ökat mottagande av nyanlända samt att lyfta fram goda exempel från mottagandet genom exempelvis regionala nätverk. Samordnarnas slutsatser och förslag lämnades till regeringen den 10 november 2014.

Regeringen välkomnar samordnarnas rapport. Deras erfarenheter och den rapport de lämnat kommer att utgöra ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete med mottagande och etablering och i den kommande översynen av myndighetsorganisationen för asylsökande och nyanlända. Vid besök i länen har samordnarna mött ca 250 kommuner och samtliga länsstyrelser. Regeringen avser att fortsätta dialogen med kommunerna i frågor som rör hur ett ökat mottagande ska se ut.

Det är allas vårt ansvar att människor som kommer hit på flykt undan krig och förföljelse erbjuds möjligheter att etablera sig i och bli en del av vårt gemensamma samhälle. Ett steg i att lyckas med detta är ett välfungerande regionalt arbete.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet Ardalan Shekarabi för svaret på min interpellation.

Bakgrunden till interpellationen är som sagt antalet flyktingar som just nu söker sig till Sverige, inte minst från Mellanöstern, och särskilt de signaler som både Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har förmedlat till politiken, utskottet och regeringen om uppdraget.

Jag delar statsrådets syn när det gäller utredningen om att förstärka uppdraget att ha beredskap. Även Folkpartiet välkomnar det. Vi tycker att det är ett viktigt steg att ta innan man överväger ett tvångsbeslut genom vilket alla kommuner ska ta emot flyktingar mot sin vilja. Anledningen till att jag lyfter fram särskilt länsstyrelsens roll är just den information som vi får ibland om att många kommuner inte vill ta emot flyktingar. En hel del kommuner vill men har inte och förmår inte prioritera de resurser som är viktiga för att underlätta integrationspolitiken. Konkret kan det vara bostäder, svenska för invandrare, vuxenutbildning, samhällsorientering eller samhällsinformation. Kommuner skulle kunna bidra med väldigt mycket insatser men mäktar inte med det, till exempel en mindre kommun i Västmanland som jag representerar.

I sitt svar bekräftar statsrådet att det saknas i dag. Men i efterhand har jag också tittat på Riksrevisionens rapport som kom före sommaren. Den bekräftar exakt farhågan om att många länsstyrelser inte upplever att de har ett tydligt ansvar när det gäller detta. Då räcker det inte att ha stimulanspengar - om jag får använda det begreppet - för att underlätta, möjliggöra och se till att kommuner träffas. Dessutom är det mycket fokus på just flyktingar, flyktingmottagande samt att kommunerna och Migrationsverket ska sluta avtal om själva flyktingmottagandet.

Den andra viktiga delen i interpellationen som jag gärna vill diskutera med regeringen är dock integration för nyanlända. Uppenbarligen räcker inte de insatser som Arbetsförmedlingen gör.

Jag välkomnar nyheten i svaret att regeringen är beredd att se över ansvarsfördelningen när det gäller de nyanlända. Det är ett positivt besked. Men jag vill gärna höra lite mer om vilka mandat man har och hur man skulle kunna använda de länsstyrelser och landshövdingar som ändå finns runt om i landet för att förbättra det här.

Herr talman! Länsstyrelserna är staten på regional nivå, och de har redan i dag ett viktigt uppdrag när det gäller integrationsarbete. De ska enligt sin instruktion se till att nationella mål får genomslag i samhället. Och mer specifikt för integrationen ska länsstyrelserna verka för att kommunerna ska ha beredskap för och kapacitet att ta emot nyanlända. En del av detta handlar om att verka för regional samverkan. Jag tror att vi är överens om att vi har ett stort behov av regional samverkan.

Länsstyrelserna har också i uppgift att på regional och kommunal nivå följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända. Vi kommer att följa utvecklingen och titta närmare på länsstyrelsernas insatser. Vi kommer i regleringsbrev att ge länsstyrelserna i uppdrag att prioritera insatser som bidrar till att öka kommunernas mottagningskapacitet. Länsstyrelserna kommer också att betala ut medel till kommuner från anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande. Insatser som underlättar bosättning och ökar kommunernas mottagningskapacitet samt samhällsorientering ska prioriteras. Länsstyrelserna har också i uppdrag att redovisa förutsättningar att tillhandahålla samhällsorientering.

Därutöver träffar vi landshövdingarna kontinuerligt och för en dialog, bland annat om de här frågorna. Vid det senaste landshövdingemötet som hölls i november deltog jag själv för en allmän dialog och även statsrådet Ylva Johanssons statssekreterare gällande just integrations- och mottagningsfrågorna. Vi för alltså en dialog med länsstyrelserna. Vi kommer att följa deras arbete med integrationsfrågorna, och vi anser att länsstyrelserna kommer att behöva ta ett stort ansvar när det gäller samverkan mellan olika kommuner.

När det gäller mottagandet av nyanlända har vi stora utmaningar, och det handlar mycket om samordning mellan olika myndigheter och kommuner. Det handlar om att se till att det finns bostad, utbildning, validering inte minst och andra insatser som innebär att människor kommer in i samhället. Det är klart att samordningsfunktionen då är central ur ett myndighetsperspektiv. Den myndighet som ansvarar för samordning på regional nivå för statens räkning är länsstyrelserna. Och de kommer att få en viktig roll.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet.

Jag menar ändå att en myndighetsorganisationsöversyn inte räcker, även om det är ett viktigt besked som regeringen lämnar. Det är viktigt att statsrådet tar upp just flyktingmottagandet och bosättningskapaciteten. Det är den akuta frågan.

Den långsiktiga frågan och kärnan i interpellationen handlar dock om de människor som faktiskt har fått uppehållstillstånd och som är kommunplacerade samt att det beroende på var man råkar hamna någonstans är stora skillnader - vill jag påstå. Det kan gälla Arbetsförmedlingens insatser för nyanlända under etableringstiden. Om man bor på en större ort är utbudet av och tillgången till insatser såsom yrkespraktik eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom etableringslagen mycket större än om man råkar befinna sig på en mindre ort.

Min erfarenhet efter att följt de här frågorna de senaste fem sex åren är att samarbetet mellan arbetsförmedling och länsstyrelse inte fungerar tillräckligt effektivt. Ibland tävlar man om vem som ska göra vad. Men jag vidhåller, med goda erfarenheter från till exempel Västmanlands län, att länsstyrelsen har en fungerande samverkan med etableringsråd där landshövding, stadsdirektörer och kommunchefer träffas regelbundet för att försöka samordna.

Jag upplever dock att det inte finns tillräcklig kraft bakom landshövdingens och länsstyrelsens agerande för att se till att något faktiskt händer. Då är risken stor att myndigheter eller kommunpolitiker blir frustrerade över att man inte kan göra mer och att det inte händer mer, trots att man träffas ofta och diskuterar de stora utmaningarna. Men länsstyrelsen och landshövdingen har inte kunnat sätta mer tryck eftersom de i regleringsbrev och i budgeten inte har haft ekonomiska medel för att ta tag i mycket större frågor. Det har mer handlat om stimulans, smörjmedel och att underlätta för kommuner att träffas. Men det räcker inte om vi ska kunna hantera det tryck som vi måste kunna hantera för att erbjuda människor som flyr till Sverige ett bra mottagande.

Herr talman! Jag tror att jag och Roger Haddad är överens om att vi verkligen måste intensifiera arbetet med att stärka samordningen mellan olika myndigheter. Jag håller också med interpellanten om att länsstyrelserna har en extremt viktig roll här. Det finns flera aspekter som de måste jobba med. Men fokus måste ligga på att få människor i arbete.

För att människor ska komma i arbete krävs det såklart att språkutbildningen fungerar bra. Det krävs att valideringen fungerar bra, det krävs att det finns bostäder så att människor kan bosätta sig där det finns arbetstillfällen och det krävs att vi har en fungerande kollektivtrafik så att människor kan ta sig till utbildning och arbetsplatser. Allt det förutsätter att det finns en samordning mellan de olika politiska nivåerna och mellan olika kommuner, inte minst mellan kommunerna och myndigheterna. Vi ser ett behov av att förbättra länsstyrelsernas arbete med integrationen, och vi kommer att följa deras arbete när det gäller samordningen.

När det gäller frågan om kommunernas ansvar vill jag passa på att instämma i det som har sagts. Jag anser att alla Sveriges kommuner måste ta ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet. Det räcker inte med att bara i ord prata om samordning. Det krävs också ett ansvarstagande från samtliga kommuner i landet. Det är först då som vi kan underlätta integrationsprocessen och se till att människor kommer i arbete och får förutsättningar att etablera sig i vårt fantastiska land.

Herr talman! Tack så mycket, statsrådet! Jag vill ändå skicka med vikten av att inte bara fokusera på mottagandekapacitet och flyktingmottagning. Det är bara en del av den utmaning som vi har i kommuner och landsting tillsammans med länsstyrelsen. Helt klart finns det ett behov av bättre samverkan mellan försäkringskassa, arbetsförmedling. Migrationsverket och länsstyrelsen, eftersom det inte fungerar i dag. Det finns flera exempel på att Migrationsverket upphandlar boenden eller anvisar människor till boenden utan att informera kommunledningar, och det får konsekvenser. Länsstyrelsen är en naturlig part som finns på marken och som träffar kommunalråd, riksdagsledamöter och andra viktiga aktörer som kan påverka processerna.

Men det räcker inte bara med att samla aktörerna och prata med dem, utan de måste ha ett tydligt uppdrag. Helst ska de också ha statliga medel och kanske ett ännu tydligare samordningsansvar, vilket i dag saknas, för att de ska kunna hantera detta arbete.

Jag kommer att följa det här noga, men jag tycker ändå att jag delvis har fått positiva besked.

Herr talman! Jag vill tacka interpellanten för frågan. Den berör många viktiga framtidsutmaningar där vi behöver ha ett samarbete mellan olika partier i den här kammaren över blockgränserna. Det behövs ett samarbete mellan de olika nivåerna. Fler nyanlända måste ges förutsättningar för att komma i arbete. Fokus i integrationspolitiken måste vara att se till att människor kommer i arbete.

Ett led i detta är att kommunerna ges möjlighet att erbjuda insatser, och dessa insatser behöver utvecklas. Regeringen avser att införa ett sammanhållet nationellt och permanent system för validering. Möjligheterna till kompletterande utbildning kommer också att förbättras.

Arbetsförmedlingen har en central roll i att uppnå regeringens mål om snabbare etablering för nyanlända på arbetsmarknaden. Grunden i etableringsuppdraget ligger fast, men det är uppenbart att delar av uppdraget inte har fungerat tillfredsställande. Här är vi helt överens om att insatserna måste förbättras snabbt. Det kommer att kräva mer samarbete av alla aktörer som är delaktiga i denna process.

Överläggningen var härmed avslutad.