Regeringens uttag från SJ

Fru talman! Jessica Rosencrantz har frågat infrastrukturministern om hon anser att det är rimligt att staten gör ett uttag på närmare 2 miljarder kronor från SJ år 2015 och på vilket sätt hon bedömer att SJ:s förmåga att på längre sikt kunna finansiera investeringen i de nya höghastighetstågen påverkas av beslutet om utdelning. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Att förvalta statens bolag är ett ansvarsfullt uppdrag som ska utföras på ett aktivt och professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Ledord för förvaltningen av bolagen med statligt ägande är öppenhet, aktivt ägande, professionalitet samt ordning och reda.

Ett av de viktigaste verktygen för en effektiv ägarstyrning är att fastställa och följa upp mål. Regeringen har en fastställd metod och process för att fastställa ekonomiska mål för bolagen med statligt ägande. Syftet är att säkerställa värdeskapande i bolagsportföljen genom att verksamheten bedrivs effektivt samtidigt som de finansiella riskerna hålls på en rimlig nivå. Fastställda mål följs upp och är en viktig del av den löpande dialogen med bolagen.

Vid årsstämman 2014 beslutades om nya ekonomiska mål för SJ till följd av ett projekt som genomfördes i samarbete mellan ägaren, styrelsen och SJ:s ledning. De nya målen baseras på bolagets affärsplan inklusive planerade investeringar, rörelserisk och marknadsutveckling samt även på branschjämförelser. I samband med projektet gjordes en översyn av kapitalstrukturen.

Som ett led i detta beslutade styrelsen att en extra utdelning är nödvändig för att bolaget ska kunna leva upp till sina ekonomiska mål och komma in i målintervallet för skuldsättningsgraden.

Tågresandet i Sverige har ökat mycket kraftigt under de senaste åren, vilket är en glädjande utveckling. En viktig prioritering för regeringen är att förbättra möjligheterna till resande på järnväg. Regeringen satsar därför 1,24 miljarder kronor per år under perioden 2016-2018 på ökat underhåll av järnvägen för att öka järnvägens konkurrenskraft.

För att klara framtida investeringar måste givetvis SJ:s verksamhet fortsätta att skötas effektivt och vara konkurrenskraftig. Trafiken på de nya höghastighetsbanorna beräknas kunna starta tidigast år 2035. I sin långsiktiga planering arbetar SJ med planer för kommande investeringar i bland annat höghastighetståg. Senast i samband med att dessa planer konkretiseras är det lämpligt att på nytt analysera frågor om bolagets finansiering och kapitalisering. Det bör påpekas att det i dag råder ett öppet marknadstillträde för kommersiell tågtrafik. De kommersiella förutsättningarna för höghastighetsbanorna påverkas av en lång rad faktorer som just nu analyseras av Sverigeförhandlingen. Hur höghastighetsbanorna kommer att trafikeras är därmed ännu inte avgjort.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag kan börja med att konstatera att jag tycker att det är tråkigt att inte infrastrukturministern vill ta den här diskussionen. Vi pratar ju om en rekordstor utdelning från SJ på närmare 2 miljarder i år. Det är en något märklig inställning att det inte berör infrastrukturministern, som ansvarar för Sveriges transportsystem, att man på detta sätt tar så stora summor från en dominerande aktör, som SJ är på tågmarknaden.

Vi hade tidigare i dag infrastrukturministern i utskottet, där hon konstaterade att det inte är hennes ansvar eller att det inte ligger på infrastrukturministern att se till att SJ bedriver en bra verksamhet.

Mot allt detta vill jag invända. Det är både infrastrukturministerns ansvar och regeringens ansvar att säkerställa att SJ har goda och stabila villkor för att kunna bedriva en fungerande verksamhet. Därför är jag bekymrad, men jag är också tacksam för att jag i dag kan ha diskussioner med näringsministern i stället.

Vi har en gemensam politisk ambition om att öka tågresandet i vårt land. Men vi vet också att utmaningarna är många. Vi har en sliten anläggning. Vi behöver satsa på underhåll. Men vi vet också att vi har stora planer för vårt tågsystem. Från båda sidor om den politiska mittlinjen vill vi satsa på att bygga ett system för höghastighetståg exempelvis, något som fordrar stora investeringar också från en operatör som SJ, om vi ska ha några tåg som kan trafikera banorna.

Därför, fru talman, blir jag orolig när det känns som att regeringen saknar ett samlat grepp om hur vi kan få ett ökat tågresande men också hur vi kan möjliggöra effektiva förbindelser till Stockholm, Göteborg och Malmö med nya snabbtåg när man på det här sättet tyvärr behandlar SJ som en kassako, en budgetregulator, om man så vill. Plötsligt vill man ha in mer pengar, och då bestämmer man sig för att ta närmare 2 miljarder på ett år från SJ.

Det är då värt att kommentera att den här regeringen på ett år tar dubbelt så mycket som Alliansen gjorde sammantaget under sina åtta år eller om man så vill 15 gånger så stor utdelning som genomsnittet under alliansregeringen.

Då vill jag fråga näringsministern om det är regeringens nya policy, att behandla de statliga bolagen som kassakor. Kan statsrådet garantera att den massiva utdelningen inte går ut över SJ:s verksamhet framöver, att SJ kommer att klara av att investera i de höghastighetståg som krävs för att trafikera de nya banor som vi sägs vara överens om? Kan statsrådet garantera att SJ klarar de här utmaningarna? Är det regeringens nya policy att på det här sättet skinna de statliga bolagen?

Fru talman! Det är trevligt att vi i svensk politik numera är överens om att vi behöver höghastighetståg mellan våra stora städer i Sverige. Det var inte så länge sedan höghastighetståg kallades science fiction och man sa att det var robust olönsamt att göra investeringar i höghastighetståg. Jag välkomnar att Moderaterna har ändrat uppfattning i frågan och att det numera finns en bred politisk överenskommelse om att göra höghastighetståg mellan våra tre storstäder, att det är en högt prioriterad fråga som förenar de politiska blocken.

Det är också viktigt att Sverigeförhandlarna jobbar med den här frågan, kopplat också till frågan om bostadsbyggande. Jag uppfattar även där att vi är överens. Jag är helt övertygad om att bättre järnväg behövs både för jobbens och klimatets skull.

Man blir lite förvånad över Jessica Rosencrantz ordval: skinna de statliga bolagen, kassako, budgetregulator. Om man tänker tillbaka: Vem satte upp de ekonomiska målen för SJ 2014? Det var ju Anders Borg och Moderaternas regering - förra året. Jag funderade lite grann: Jag som ägarminister med ansvar för just de här frågorna har att förhålla mig till de mål som finns för SJ:s verksamhet, som har tagits fram. Varför har man tagit fram mål? Det är en ny process som den borgerliga regeringen har infört för att sätta ett ekonomiskt mål för vart och ett av de statliga bolagen. Varför har man ett mål om kapitalstrukturen? Jo, därför att Moderaterna tyckte att det var viktigt att vi hade mål för kapitalstruktur, så att konkurrensen sker på lika villkor mellan olika bolag.

Är Moderaterna inte längre för att vi sätter upp ekonomiska mål för de statliga bolagen? Vi följer ju det mål som Moderaterna har satt upp förra året. Det målet borde på något sätt leda till någon form av handling från regeringen, om ett bolag inte möter de mål för kapitalstrukturen som är satta för ett bolag inom staten.

Det vore bra om vi enades om att inte använda de här överorden, i alla fall kopplade till målsättningar som den tidigare borgerliga regeringen satte upp för SJ AB. Jag tycker att vi borde vara mer överens om diskussionen om hur vi får höghastighetsbanorna på plats och hur vi ser till att det blir en bra spelplan så att alla tågaktörer vet vilka spelregler som ska gälla för att trafikera banorna. Då kommer vi att ha en diskussion om vad som egentligen leder till att exempelvis SJ är en av de aktörer som finns med och konkurrerar om höghastighetstågen i framtiden.

Jag skulle tycka - även om det fortfarande är mycket kvar av processen - att det vore tråkigt om SJ inte var med och konkurrerade om höghastighetstågen framöver, om Sverige bestämmer sig för att bygga det. Det vore ett misslyckande för vårt statliga bolag. Men det är en delvis annorlunda fråga än vilka ekonomiska mål som ska sättas för affärsdrivande SJ AB.

Fru talman! Det finns inget i de nya målen som kräver att man ska göra en utdelning på 2 miljarder. Det illustreras delvis av att man i början av 2015 gjorde en utdelning på 230 miljoner - efter det nya regelverket.

Jag kan konstatera att staten som ägare ska följa vissa grundläggande principer: vara aktiv, professionell och ansvarsfull och se till att förvaltningen sker långsiktigt med värdeskapande som övergripande mål.

Det här är viktiga ledord. Naturligtvis kan man diskutera olika belopp och hur mycket som är lämpligt att ta ut. Men jag kan också konstatera att utmaningarna är stora just nu inom vårt transportsystem. Det finns stora investeringsbehov, och man uttrycker från SJ:s sida oro för hur man ska kunna köpa in till exempel de här tågen som ska kunna trafikera våra nya banor.

Jag kan konstatera att under alliansregeringen gjorde man utdelningar om 150 miljoner 2007, 169 miljoner 2008, 181 miljoner 2009, 153 miljoner 2010, och ungefär så fortsatte det. Något år var det 12 miljoner och något år var det 73 miljoner. Man studsar sedan till på 2015 då den nya regeringen sammantaget gör en utdelning om 1 930 miljoner, alltså närmare 2 miljarder.

Jag är den första att hålla med om att det finns många viktiga satsningar för staten att göra. Men jag tycker också att det är viktigt att se till att SJ, som är den dominerande aktören på marknaden i många avseenden, har möjlighet att bedriva en fungerande verksamhet. Man måste också sätta det här i ett sammanhang. Regeringen väljer inte bara att ta en massa pengar från SJ. Man gör motsvarande prioritering när det gäller Akademiska Hus, för att ta ett exempel från bostadsdiskussionen.

Jag ställer ändå frågan igen om det är regeringens avsikt att de kommande åren kraftigt utöka utdelningarna från de statliga bolagen så som man har gjort i år. I så fall tror jag att vi behöver ha en ännu mer seriös diskussion om hur SJ som aktör ska kunna leva upp till de åtaganden som man har.

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i att Sveriges järnväg har många utmaningar. Det är också därför regeringen gör sådana stora miljardinvesteringar i underhållet av järnvägen. Utan ett fungerande underhåll och banor som fungerar kommer SJ och andra bolag som trafikerar banorna inte att kunna sköta sitt jobb. Det är det som har lett till stora förseningar med problem både för godstrafiken i Sverige och för persontrafiken. Vi gör en rekordstor investering i järnvägsnätet för att få det att kunna konkurrera med både flyg och bil. Vi vill utöka de miljövänliga transporterna i Sverige, och vi ser att vi har goda förutsättningar att göra det.

När det gäller utdelningen från SJ AB förutsätter jag att riksdagen anser att regeringen ska följa de målsättningar och ekonomiska mål som har satts upp för de statliga bolagen. I det här fallet är det en borgerlig regering som har satt upp de ekonomiska målen för SJ AB, och vi följer de ekonomiska målen. Om Jessica Rosencrantz tycker att de målen innebär att SJ AB blir en kassako och en budgetregulator och att staten skinnas på medel bör hennes frågor ställas till Anders Borg och Fredrik Reinfeldt och den tidigare borgerliga regeringen som satte upp de här målen.

Jag vill betona att de här målen sätts upp utifrån SJ:s investeringsplaner. Det görs tillsammans med bolagen. Man tittar på investeringsplanerna och hur bolagen vill bedriva verksamheten, och så gör man gemensamt planer för vilken utdelningen ska vara för att nå de ekonomiska mål som bolaget har.

Bara för att vara tydlig: Vad innebär det om SJ inte kan möta de ekonomiska mål som har satts upp för bolaget? Då riskerar vi att hamna i en situation där vi får en diskussion kring statsstödsproblematik och att SJ, som precis som interpellanten påpekade är ett dominerande bolag på trafikområdet i Sverige, har helt andra ekonomiska spelregler än de privata aktörerna. Då kan staten få kritik för det i stället.

Jag vet att många har synpunkter på SJ:s verksamhet. Jag tror att det viktigaste långsiktigt sett är att SJ fortsätter att bedriva ett gediget arbete för att vara både lönsamma och duktiga. Det kommer att kräva ökade investeringar i underhållet och det kommer att kräva ökad skuldsättning i bolaget, precis som bolaget nu planerar att göra, nämligen att låna för ökade investeringar. Då gäller det att se till att bolaget också strävar mot de ekonomiska mål som gäller. Vill man ändra de ekonomiska målen kan man göra det. Jag vet att det har diskuterats i riksdagen, och vi ska fundera på det, om vi ska ge SJ en annan typ av uppdrag. Det är väl självklart att man i det fallet också måste titta på de ekonomiska målen för bolaget. I dag är det ett affärsdrivande bolag där den borgerliga regeringen har satt upp ekonomiska mål för bolaget, och då är det också rimligt att vi följer de ekonomiska målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill påminna igen om att det inte står någonting i regelverken om att man måste göra en utdelning från SJ på just 2 miljarder. I jämförelse med tidigare utdelningar på 73, 157, 12 och 90 miljoner är det en ganska stor skillnad när man nu tar ut de här 2 miljarderna i år, vilket gjordes vid en ordinarie stämma och vid en extra utdelning som regeringen bestämde sig för nu i slutet av året när man behövde mer pengar.

Det jag ger uttryck för är en oro för att regeringen ska börja använda våra statliga bolag som just kassakor eller budgetregulatorer. Jag vill varna för att använda de statliga bolagen på det sättet, därför att i de fall som staten har bestämt sig för att ha ett antal olika bolag är det för att man anser att de fyller en funktion. I just SJ:s fall kan vi konstatera att bolaget är en dominerande aktör. Vill vi ha ett resande i framtiden på våra nya höghastighetsbanor är det till syvende och sist SJ som kommer att bära en stor del av detta, och då har man stora investeringsbehov framgent. Jag vill inte låta påskina att regeringen har alltigenom onda avsikter, men jag är orolig för att man skinnar bolag som egentligen behöver de här pengarna för egna investeringar framöver.

Vi har en sliten anläggning. Allting handlar inte om att satsa fler kronor och ören på underhållet, utan det handlar också om att kunna se till att vi har bra fordon, bra tåg, på våra spår, för annars sliter de på anläggningen. Det gör gamla tåg nämligen, och SJ har en fordonsflotta som behöver uppdateras.

Jag kan bara skicka med till näringsministern att jag känner den oron. Jag hoppas att man inte framöver planerar att använda SJ på det sättet att man gör större utdelningar när man behöver mer pengar. Fokus måste vara de investeringsbehov som SJ har.

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för de slutorden! Jag tror att vi ska vara varsamma med våra statliga bolag. De är viktiga, och det viktigaste för mig som ägarminister är att se till att vi vårdar de här bolagen så att de bygger långsiktigt värde och att de är ekonomiskt starka långsiktigt sett.

En del i en sådan process är att vi har en ordentlig genomgång av ekonomiska mål för respektive bolag och att vi följer upp de ekonomiska målen så att bolagen kan nå dem. En annan del är att man bygger ekonomiska mål på de investeringsplaner som bolaget har. Det är mycket riktigt att SJ står inför nya investeringar, och det kommer de att göra de närmaste åren. Men jag tror inte att man kan hoppa över aspekten att det också kommer att krävas offentliga investeringar i järnvägssystemet på en helt annan nivå än tidigare, därför att alla tågoperatörer i dag lider av ett eftersatt underhåll som gör att också SJ AB får stora problem med att kunna passa tiden och att klara de transporter som är viktiga för medborgarna.

Från regeringens sida har vi gjort klart på ett tydligt sätt att vi är beredda att också ekonomiskt prioritera investeringar i järnvägsunderhållet för att gynna järnvägen långsiktigt. Min absoluta mening med SJ AB är att bolaget ska stå starkt framöver och bygga värden långsiktigt, för SJ är en viktig spelare för ett mer klimatsmart men också bättre resande i Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.