Regeringens satsning på enkla jobb

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att regeringens mål om 30 000 fler enkla jobb ska uppnås.

Regeringens mål är att nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Med 120 000 fler jobb sedan valet och en arbetslöshet som pressats ned under 7 procent är Sverige på väg i rätt riktning. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU för både män och kvinnor. Den positiva utvecklingen behöver fortsätta.

För att nå regeringens jobbmål måste antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin öka. Regeringens jobbagenda består av insatser inom fler politikområden. En aktiv närings- och innovationspolitik stimulerar jobbtillväxten genom fler och växande företag.

Små och växande företag är de som bidrar mest till skapandet av nya jobb i Sverige. Regeringens näringspolitik syftar därför till att stärka förutsättningar för fler företag att skapas, växa och exportera. På så sätt ges förutsättningar för fler jobb i hela landet.

När jobbtillväxten ökar är det dock de som står nära arbetsmarknaden som först får jobb. Därför är det viktigt att i ett läge när den svenska ekonomin är stark också ha fokus på insatser för de längst från arbetsmarknaden. Med en tillväxt som är bland de högsta i Europa har Sverige bra förutsättningar att öka sysselsättningen bland långtidsarbetslösa och människor som nyligen anlänt till Sverige

När det gäller påståendet att regeringen försvårat för RUT-jobben så har ju regeringen utvidgat RUT-avdraget till fler sektorer. Sedan den 1 augusti i år omfattar RUT till exempel ytterligare trädgårdstjänster och flyttjänster.

Dessutom har regeringen infört extratjänster i välfärden. I budgetpropositionen för 2017 anger regeringen att ersättningsnivån till arbetsgivaren ska höjas både genom att ersättning kan utgå för heltidsanställning i stället för anställning på 75 procent av heltid och att handledararvodet höjs under de första tre månaderna av en anställning.

Regeringen avser även att vidga målgruppen för insatsen så att nyanlända kan få del av dessa arbetstillfällen. Regeringen gör även satsningar på 5 000 moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter fram till år 2020. Regeringen riktar också om nystartsjobben så att resurserna går till dem som står längst från arbetsmarknaden. Dagens anställningsstöd behöver fortsatt bli mer effektiva och enklare att hantera. Därför pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att se över stöden.

För att de som står längst från arbetsmarknaden ska få bättre utsikter att få ett arbete behöver ett fortsatt arbete bedrivas för att se över och förbättra företagens förutsättningar och möjligheter att kunna bidra till att det skapas fler enkla vägar in i jobb.

Fru talman! Tack, minister Damberg, för svaret på min interpellation! Jag hade ju förmånen att tidigare under dagen debattera ungefär samma fråga med din kollega arbetsmarknadsministern. Det var en nöjd arbetsmarknadsminister, och det förefaller vara en relativt nöjd näringsminister också. Det är bra att man är nöjd.

Det är även bra att det är högkonjunktur och att nya jobb tillkommer i Sverige liksom att företagen utvecklas och levererar nya jobb. Det går bra för Sverige, och det går bra för många i Sverige. Men det finns också många som har stora utmaningar. Många står långt från arbetsmarknaden, och de står allt längre från den. Därför har jag ställt denna interpellation.

Statminister Stefan Löfven har gett Mikael Damberg i uppdrag att få fram 30 000 enkla jobb. I tidigare debatter har det kommit splittrade uppgifter. Såväl arbetsmarknadsministern som ett antal socialdemokratiska riksdagsledamöter har haft lite olika synpunkter. Konklusionen är att arbetsmarknadsministern varit något mer positiv till enkla jobb än vad hennes kollegor i Sveriges riksdag förefallit vara.

Jag har även läst intervjuer där näringsministern har uttalat sig i frågan på ett sätt som jag tyckte var bra. Samtidigt har representanter för det socialdemokratiska fackförbundet LO uttalat sig mycket negativt om enkla jobb. De vill inte ha enkla jobb. Frågan är vad Mikael Damberg kommer att göra för att jobben ska bli av. Vad kommer regeringen att göra för att de enkla jobben ska komma till stånd?

Jag kan redan nu säga att jag inte tycker att vi bara ska ha enkla jobb. En moderatledd regering skulle inte sänka lönerna - så har vi betat av det. Det ser inte likadant ut överallt i Sverige. Vi har många invånare med olika bakgrund, olika utbildning och olika förutsättningar. Vi behöver satsningar på spetskompetens och spetsutbildningar. Vi behöver utbildningar inom hantverksyrken. Men vi behöver också enkla jobb med låga krav på kvalifikation för alla dem som i dag befinner sig långt utanför arbetsmarknaden och som har fått låga eller kanske till och med inga utbildningsinsatser tidigare.

Vi har givetvis ett antal personer som står långt från arbetsmarknaden och som är födda och uppvuxna här i Sverige, men vi har också en stor andel som nu anländer. Många av dem har höga kvalifikationer och har haft jobb som kräver lång utbildning. Vi måste bli bättre på att ta detta till vara. Men vi vet också att det finns en stor andel med låg eller ingen utbildning. För vissa av dem behövs utbildningsinsatser, men för andra behövs enkla jobb.

Hur ska regering få dessa enkla jobb att bli verklighet? Vad är regeringens plan? Är det Mikael Damberg, Ylva Johansson och Stefan Löfven som bestämmer, eller är det LO och Karl-Petter Thorwaldsson som bestämmer?

Fru talman! När det gäller nöjdhet är allt relativt, eller hur? Vi är ganska nöjda med att vi har bra drag på svensk arbetsmarknad och att vi lyckas bra med vår jobbpolitik med nu 120 000 fler jobb. Sysselsättningen är den högsta i EU. Dessutom faller arbetslösheten kraftigt på hela arbetsmarknaden. Framför allt är det glädjande att ungdomsarbetslösheten är den lägsta på över 13 år.

Det har vi lyckats med genom att delvis göra om den politik som den förra regeringen de facto bedrev. Den hade inte samma effekt. Jag kan förstå att den förra regeringen inte var särskilt nöjd med sitt resultat, eftersom arbetslösheten bland ungdomar ökade. Långtidsarbetslösheten minskade inte, utan ökade. Detta arv har vi att förvalta. Det försöker vi göra genom att bedriva en politik för i första hand fler jobb generellt i ekonomin.

Vi vet att det betyder oerhört mycket för människor att det finns ett tryck i svensk ekonomi, för då skapas många nya jobb. Det skapar alla typer av nya jobb: jobb för ingenjörer, professorer och doktorer men även för städare, restaurangbiträden, undersköterskor och snickare. Det skapas alltså jobb i hela ekonomin när man bedriver en bra ekonomisk politik. Förra året drevs den mycket av exporten medan den i år drivs av ökade investeringar, inte minst i ökat bostadsbyggande.

Detta är den övergripande bilden av svensk ekonomi och våra vägval att faktiskt göra satsningar på investeringar. Vi vet att det driver svensk ekonomi.

Vad gäller den sista kommentaren om den övergripande diskussionen borde Moderaterna någon gång fundera och reflektera över det rådande konjunkturläget. Vi ser en bristsituation på arbetsmarknaden när det gäller matchning, bostadsbyggande och infrastruktur. Vilken tillväxtpolitik är i det läget smartast? Är det att investera i ökat utbildningsutbud, ökat bostadsbyggande och ökade infrastruktursatsningar för att behålla och utveckla tillväxten i Sverige? Eller är det som vanligt: Moderaterna kokar ned sina budgetförslag till skattesänkningar som tidigare har visat sig vara ganska verkningslösa? Dessa kostar mycket men ger liten effekt på arbetslösheten. Vi har gjort detta skifte, och jag kan förstå att Moderaterna är besvikna över det.

Låt mig gå över till frågan om de enklare vägarna in på arbetsmarknaden. Det har kommit många människor till Sverige - 80 000 för två år sedan och 160 000 förra året - och då måste vi erkänna att vi faktiskt har en annorlunda situation. Många har på kort tid kommit till vårt land. Det ställer krav på oss på nytänkande och nya insatser. Det ställer krav på alla partier att driva på.

Som Christian Holm Barenfeld själv säger är ju alla som kommit till Sverige inte likadana. Det finns de med hög utbildning, där matchning, validering och en snabb väg in på arbetsmarknaden är prioriterat. Det finns de med medelgod utbildning, som med rätt praktikplatser och rätt kompletterande utbildning snabbt kan komma in på arbetsmarknaden. Det finns även en grupp som har väldigt låg utbildning eller nästan ingen alls. Där måste man göra nya insatser.

I den budget vi nu har presenterat finns tre insatser som jag tycker berör denna grupp. Den första är en utvidgning av RUT-systemet, vilket vi kom överens om med de borgerliga partierna. Detta levereras nu. Den andra är extratjänsterna i välfärden, som vi nu justerar och ändrar inriktning på. Detta gör att vi kommer att kunna ta in människor i förskolor, skolor och äldreomsorg för att avlasta befintlig personal men också utveckla kvaliteten.

Det tredje området är de moderna statliga beredskapsjobben. Vi har inventerat vad som egentligen inte görs men som skulle behöva göras på de statliga myndigheterna. Där gör vi en extra insats för enklare administrationsjobb, digitalisering och annat.

Fru talman! Tack, ministern! Att det konjunkturmässigt går bra för Sverige hoppas jag att alla partier, riksdagsledamöter och ministrar tycker är positivt.

Men man ska nog vara ödmjuk i den politiska debatten. Vi får höra regeringens företrädare säga att allt som hände före den 14 september 2014, alltså före valet, gick åt fel håll och att det därefter har gått i det närmaste perfekt. Det gäller alltifrån jobb till byggnation. Jag är ganska övertygad om att för en stor majoritet av de bostäder som nu byggs började planarbetet långt före valet 2014. Många av de reformer som gjordes för fler jobb gjordes före 2014. Jag tror inte att det är vare sig en Ylva Johansson-effekt eller en Mikael Damberg-effekt.

Det klagas mycket på Alliansens skattesänkningar. De stora skattesänkningarna från Alliansen var jobbskatteavdragen, som gav den som arbetade med låg inkomst eller medelinkomst ungefär en månadslön mer i plånboken varje år. Det spelade roll. Men det var också en insats som bidrog till att skapa fler jobb. Den var så bra att regeringen faktiskt har insett att man måste "köpa" den. Man avskaffar den inte. Man behåller alltså alliansregeringens stora jobbreform, jobbskatteavdraget, för man vet att det blir ännu mer negativa effekter på jobbfronten annars.

Det är också bra att Mikael Damberg sjösätter Alliansens och Elisabeth Svantessons matchningsanställningar. Det tror jag kan vara en del av lösningen på problemet med arbetslösheten.

Jag sa tidigare att det går bra för Sverige. Det går bra för många företag. Det går bra för väldigt många på arbetsmarknaden. Men det går inte bra för dem som står långt från arbetsmarknaden. Och de som står långt från arbetsmarknaden är de som är mest betjänta av de enkla jobben. Då säger jag inte att de inte ska erbjudas utbildning. Det är klart att vi även ska erbjuda utbildning. Man kan göra två saker, eller tre.

Det pratades mycket om traineejobben i valrörelsen. Socialdemokraterna, som nu sitter i regeringsställning, lovade att det skulle bli 32 000 traineejobb och 20 000 extratjänster. Än så länge har 179 av de 32 000 traineejobben kommit. Jag bor och verkar i Värmland. Där har två enskilda medborgare fått regeringens utlovade traineejobb. De löser alltså inte utmaningen med dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten sjunker, men den sjunker inte bland dem som står långt från arbetsmarknaden, och det är där insatserna behövs. Alliansregeringens nystartsjobb gav första året de var sjösatta fler jobb än regeringens samlade insatser har gjort.

Det var bra att Mikael Damberg tog upp RUT-avdraget. I migrationsöverenskommelsen lyckades Alliansen få fram att vi skulle bredda det av regeringen försvagade RUT-avdraget, där man halverat beloppet. Vi föreslår nu en tredubbling av regeringens förslag för RUT-avdraget till 75 000. RUT-avdraget skapade nya jobb, gjorde svarta jobb vita och var en ingång till arbetsmarknaden för många av dem som stått långt från arbetsmarknaden. Dessutom var det en stor och viktig insats för ett ökat kvinnligt företagande.

Jag undrar fortsatt vad som ska göras för att de enkla jobben ska bli fler.

Fru talman! Vi börjar med traineejobben. Det är lite vid sidan av. Traineejobben var verkligen inte bara enkla jobb utan förutsatte att ungdomarna hade gymnasieutbildning. Det är inte ungdomar som har gymnasieutbildning som har det svårt på arbetsmarknaden i dag. Arbetslösheten störtdyker bland ungdomar med gymnasieutbildning. Traineejobben var en riktad åtgärd för att hantera ett akut problem som Sverige hade under den borgerliga regeringen, nämligen att arbetslösheten bland ungdomar steg lavinartat, vilket resulterade i att Sverige fick EU-stöd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, något som vi aldrig fått förut.

Nu har vi en sådan utveckling på svensk arbetsmarknad att vi de facto inte behöver insatsen traineejobb för ungdomar. Ska vi då genomföra den ändå, tycker Moderaterna? Är det smart politik? Eller bör man rikta insatserna dit där vi har stora problem, till exempel genom extratjänsterna i välfärden, som Moderaterna fortsätter att raljera över?

Jag förstår inte: Varför skulle vi inte göra en insats nu för att avlasta för den offentliganställda personalen i äldreomsorg, skolor och förskolor, som ofta känner att deras vardag är väldigt pressad? Man skulle kunna få in en person som avlastar med de enklare arbetsuppgifterna för att ge mer tid för omvårdnad och mer tid med barnen. Det är väl smartare att de här människorna kommer in och gör de här enklare arbetsuppgifterna i välfärden än att de fortsätter att gå arbetslösa? Jag tycker att det är en smart politik. Det är en av de stora satsningarna i vår budget, men Moderaterna fortsätter att raljera över den. Det är oklokt. Jag tycker att vi ska ta den här chansen att både stärka välfärden och ge människor vettiga arbetsuppgifter.

Jag tycker att Moderaternas logik haltar. Åter blir det tydligt att ni alltid väljer skattesänkningar före investeringar. Jag menar att det är fel ekonomisk politik i ett läge där vi har matchningsproblematik på arbetsmarknaden, bostadsbrist och stora problem med infrastrukturen. Då borde investeringar gå före.

Jag vill återgå till diskussionen om de enkla jobben. Det finns de som vill använda flyktingsituationen för att göra någonting annat med Sverige. Flera av de borgerliga partierna har de facto krävt att staten eller regeringen via aktiva beslut ska påverka hur arbetsmarknaden fungerar och pressa lönenivåer i Sverige. Man använder "enkla jobb" som en synonym för jobb med ännu lägre lön.

Jag skulle vilja fråga Moderaterna: Anser ni att vi ska pressa löner i Sverige? Är det rätt väg att gå? Det handlar inte bara om att de nyanlända som kommit till Sverige skulle få lägre lön, utan det finns också en ganska uppenbar smittoeffekt. Om man från politiskt håll driver fram en utveckling som pressar ned lönerna för vissa grupper kommer det att pressa lönerna även för andra grupper. Det här är ett väldigt viktigt besked att få.

Vi har för vår del varit väldigt tydliga. Vi jobbar gärna kreativt, till exempel med matchningsanställningar, som är ett förslag som vi kan bråka om vem som var först med, eftersom det genomfördes i Södertälje under socialdemokratiskt styre och utreddes av Anders Lago. Det handlar om hur man skulle kunna använda matchningar bättre mot privata företag för att privata företag ska ta in mer folk från arbetslöshet in på arbetsmarknaden. Jag tycker att vi ska vara kreativa. Vi ska tänka nytt. Men vi ska vara väldigt tydliga med att vi försvarar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den svenska modellen kommer att försvaras och utvecklas. Den kommer inte att avvecklas under en socialdemokratiskt ledd regering.

Fru talman! Som jag sa i inledningen kommer en moderatledd regering inte att sänka lönerna. Det kan vara bra att höra för den som lyssnar på debatten. Vi har däremot en lång rad förslag för hur jobben ska bli fler, för hur vi ska se till att den som står långt från arbetsmarknaden ska komma in på arbetsmarknaden och för hur man ska kunna få riktiga jobb.

Vi föreslår första-jobbet-anställningar. Vi har lärlingsanställningar. Förvisso innebär de en lägre ingångslön, men man ska också få behålla de första 12 000 kronor man tjänar varje månad utan att betala skatt. Det är tidsbegränsade, tillfälliga anställningar. Jag förstår inte varför det här ska vara så svårt. I byggbranschen och andra branscher har vi i grunden lärlingssystem. Man går en utbildning, och därefter får man kvalificera in sig tills man kommer upp i full lön.

De facto pratades det mycket om traineejobb. Det är regeringen som tror på dem. Vi trodde aldrig på dem. De facto lovade ni 32 000 traineejobb. Det har blivit 179. Och jag lovar: Även om arbetslösheten har gått ned finns det långt mer än 179 personer i Sverige och två i Värmland som skulle kunna vara aktuella. Det var ju så att man tog bort andra delar för att göra det här. Man skulle avskaffa sysselsättningsfasen, och där gjorde man extratjänsterna. Men man har dragit ned på sysselsättningsfasen långt mer än vad man har skapat extratjänster. Och det är inte så att de personerna har kommit i arbete.

Vi har många konkreta förslag. Vi gjorde många konkreta delar och har nya konkreta delar. Vi är gärna med och jobbar med dem. Men regeringens förslag leder till färre arbetstillfällen, även enligt regeringens egna mätningar. RUT-avdraget är ett exempel; man försämrade det tydligt. Men Alliansen tvingade i en överenskommelse åtminstone fram att man breddar det.

Fru talman! Det här är nog inte sista gången under mandatperioden som vi talar om jobben och utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Jag ser fram emot fortsatta debatter. Det övergripande måste vara att vi skapar en ekonomisk utveckling som leder till att vi i fortsättningen har många fler jobb i svensk ekonomi. Vi ser en sådan utveckling i dag. Det blir inte enklare att hantera människor som nyligen har kommit till Sverige om vi inte har en stark jobbtillväxt generellt i Sverige. Därför är det så otroligt viktigt att jobba med en investeringsledd tillväxt som fortsätter att ha fokus på att skapa nya jobb i Sverige.

Regeringen är i den senaste budgeten väldigt tydlig med att vi tar flera steg framåt när det gäller extratjänsterna och RUT-avdraget, som nämndes, men också när det gäller hur vi kan jobba med moderna beredskapsjobb för att ge människor bättre förutsättningar att få arbetslivserfarenhet och dessutom utföra en del arbetsuppgifter som i dag inte blir gjorda. Det är det perspektivet, med lite klurighet, nyfikenhet och kreativitet, som vi behöver nu, för vi kan inte göra precis som vi har gjort tidigare. Vi måste tänka ännu mer, och vi kommer att komma med fler förslag på det här området. Matchningsanställningar skulle kunna vara ett spännande förslag som bidrar till att fler, inte minst små och medelstora företag, vågar och vill ta in också nyanlända för att utveckla sin verksamhet men också för att ge människor som har kommit till Sverige chansen.

Vi fortsätter alltså gärna att jobba på det här, men återigen vill jag säga väldigt tydligt: Den vice statsministern i den förra regeringen säger att hans parti kommer att gå till val på att sänka löner i Sverige, och även flera av de andra borgerliga partierna har med det. Moderaterna skiljer sig i sitt förslag om lärlingssystem från hur vi har ordnat lärlingssystem på annan arbetsmarknad, där det finns avtal i grunden. Moderaterna vill i stället gå in från riksdagen och bestämma hur anställnings- och avtalsformer ska se ut. Det är ett nytt sätt att egentligen runda arbetsmarknadens parter och slå mot den svenska modellen.

Jag tror att det är oklokt. Jag tror att vi ska utveckla den svenska modellen, inte avveckla den.

Överläggningen var härmed avslutad.