STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig varför jag inte följer överskottsmålet och om jag ser några skäl att ompröva min nuvarande position i fråga om tillståndet i de offentliga finanserna med anledning av Finanspolitiska rådets kritik.
Den förra regeringen genomförde omfattande ofinansierade skattesänkningar, trots att konjunkturen förbättrades. När regeringen tillträdde ärvde vi ett budgetunderskott på över 60 miljarder kronor, det största sedan budgetsaneringen på 90-talet. Fredrik Schultes påstående att Sverige hade de starkaste offentliga finanserna i Europa vid regeringsskiftet stämmer inte, utan tvärtom hade flera länder ett högre offentligfinansiellt sparande.
Finanspolitiken har nu lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Regeringen har varit tydlig med att sparandet ska tillbaka till balans och överskott och har därför fört en mycket stram finanspolitik. De offentliga finanserna är i dag mycket starkare, trots dramatiska och oförutsedda utgiftsökningar till följd av det höga antalet asylsökande under 2015. Det gäller även om man tar hänsyn till konjunkturen.
Regeringen delar Finanspolitiska rådets bedömning att de tillfälligt högre utgifterna för flyktingmottagandet inte bör ackommoderas genom höjda skatter eller kraftiga nedskärningar eftersom de är just tillfälliga och inte hotar den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.
Finanspolitiska rådets kritik baseras på osäkra prognoser för framtiden snarare än den faktiska finanspolitik som har förts. Regeringen har säkrat goda utfall och arbetar med åtgärder för att bromsa utgiftsökningar på flera områden. Regeringen avser vidare att fortsätta bedriva en ansvarsfull finanspolitik som bidrar till att sparandet återgår till balans och överskott i en takt som värnar samhällsekonomisk balans. De offentliga finanserna kommer att vara i betydligt bättre skick 2018 än vad de var när jag tillträdde som finansminister.