Regeringens hantering av överskottsmålet

Interpellation 2015/16:665 av Fredrik Schulte (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-05-18
Överlämnad
2016-05-19
Anmäld
2016-05-20
Sista svarsdatum
2016-06-10
Svarsdatum
2016-06-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Efter nästan sju år av svag internationell efterfrågan och recession i stora delar av världsekonomin ser läget nu äntligen ut att ljusna. Då det under samma tidsperiod funnits en bred politisk enighet kring att genomföra omfattande offentliga stimulanser av ekonomin finns nu ett påtagligt behov av att återföra statens finanser till balans och överskott. Detta för att i framtiden kunna möta nästa lågkonjunktur utan att kraftigt öka statsskulden. Inte minst är det viktigt mot bakgrund av att vi nu går in i en högkonjunktur med minusränta och att vi följaktligen inte kommer att kunna räkna med draghjälp från penningpolitiken när konjunkturomslaget väl sker.

I stället för att nu föra en mer återhållsam, försiktig och ansvarsfull linje väljer regeringen och finansministern det motsatta, vilket fått omfattande kritik från bland annat oberoende Finanspolitiska rådet. Som försvar anför finansministern att hon ärvt stora underskott och att flyktingkrisen ansträngt offentliga finanser. Detta är inte gångbara argument. Även om regeringen ärvt stora underskott – vilket den inte har; Sverige hade Europas starkaste offentliga finanser vid regeringsskiftet 2014 – innebär det enbart att ännu större ansträngningar krävs. Framför allt faller ministerns argument platt mot bakgrund av att Alliansen med samma förutsättningar som regeringen i sina oppositionsbudgetar förmår att återföra offentliga finanser till överskott år 2020, före regeringen. Att regeringen inte gör detta är alltså enbart en fråga om budgetpolitisk lättja.

Mot bakgrund av att Alliansen förmår att föreslå prioriteringar som återför Sverige till överskott 2020, vore det inte mer uppriktigt av finansministern att erkänna att hon helt enkelt inte värderar att bygga upp överskott under högkonjunktur?

Mot bakgrund av detta vill jag fråga finansministern:

 

1. Varför följer inte finansministern överskottsmålet?

2. Ser finansministern skäl att ompröva sin nuvarande position i fråga om tillståndet i de offentliga finanserna med anledning av Finanspolitiska rådets kritik?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:665, Regeringens hantering av överskottsmålet

Interpellationsdebatt 2015/16:665

Webb-tv: Regeringens hantering av överskottsmålet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 48 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig varför jag inte följer överskottsmålet och om jag ser några skäl att ompröva min nuvarande position i fråga om tillståndet i de offentliga finanserna med anledning av Finanspolitiska rådets kritik.

Den förra regeringen genomförde omfattande ofinansierade skattesänkningar, trots att konjunkturen förbättrades. När regeringen tillträdde ärvde vi ett budgetunderskott på över 60 miljarder kronor, det största sedan budgetsaneringen på 90-talet. Fredrik Schultes påstående att Sverige hade de starkaste offentliga finanserna i Europa vid regeringsskiftet stämmer inte, utan tvärtom hade flera länder ett högre offentligfinansiellt sparande.

Finanspolitiken har nu lagts om i en mer ansvarsfull riktning. Regeringen har varit tydlig med att sparandet ska tillbaka till balans och överskott och har därför fört en mycket stram finanspolitik. De offentliga finanserna är i dag mycket starkare, trots dramatiska och oförutsedda utgiftsökningar till följd av det höga antalet asylsökande under 2015. Det gäller även om man tar hänsyn till konjunkturen.

Regeringen delar Finanspolitiska rådets bedömning att de tillfälligt högre utgifterna för flyktingmottagandet inte bör ackommoderas genom höjda skatter eller kraftiga nedskärningar eftersom de är just tillfälliga och inte hotar den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna.

Finanspolitiska rådets kritik baseras på osäkra prognoser för framtiden snarare än den faktiska finanspolitik som har förts. Regeringen har säkrat goda utfall och arbetar med åtgärder för att bromsa utgiftsökningar på flera områden. Regeringen avser vidare att fortsätta bedriva en ansvarsfull finanspolitik som bidrar till att sparandet återgår till balans och överskott i en takt som värnar samhällsekonomisk balans. De offentliga finanserna kommer att vara i betydligt bättre skick 2018 än vad de var när jag tillträdde som finansminister.


Anf. 49 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Det är väldigt viktigt att ha ordning och reda i statens finanser. Det är viktigt därför att det är en förutsättning för en fungerande konjunkturpolitik. Vid en lågkonjunktur måste vi kunna stimulera ekonomin och upprätthålla efterfrågan, och vi måste också klara av att säkra välfärden.

Under finanskrisen såg vi hur åtskilliga länder inte klarade detta och vilka konsekvenser det fick. Vi såg hur man tvingades att kraftigt skära ned på välfärden i Grekland, Spanien, Italien, Portugal och i snart sagt hela Europa till följd av att man inte hade fört en ansvarsfull ekonomisk politik där man sett till att få ihop plus och minus i budgeten.

En förutsättning för att klara av detta är att man i goda tider ser till att spara. Om man bara stimulerar i dåliga tider och sedan spenderar i goda tider kommer man nämligen successivt att urholka de offentliga finanserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta, herr talman, är särskilt viktigt just nu. Sverige står inför en kommande - förr eller senare - lågkonjunktur som kan slå mycket hårt mot Sveriges ekonomi. Det beror framför allt på att vi nu, när vi befinner oss i en högkonjunktur, har en historiskt låg ränta, vilket innebär att Riksbanken inte kan hjälpa till att stimulera ekonomin när den väl vänder nedåt.

Vi har också en situation med ett stort asylmottagande, vilket innebär att väldigt många fler människor inom kort kommer att dyka upp i statistiken som arbetslösa och sakna sysselsättning. Vi kommer 2018 att få se en rejäl, eller åtminstone påtaglig, minskning av sysselsättningen. Därför är det viktigt att vi nu, när det är goda tider, sparar i ladorna så att vi ser till att ha utrymme att stimulera ekonomin när den globala konjunkturen vänder.

Då är frågan: Vad gör finansminister Magdalena Andersson? Det hon gör är att fullständigt kasta överskottsmålet - alltså principen om att man ska nå överskott över en konjunkturcykel - över bord. Hon gör det på ett sätt som är väldigt upprörande. Det är upprörande därför att det går stick i stäv med vad de oberoende ekonomiska experterna säger. Finanspolitiska rådet har tydligt markerat att den politik som regeringen nu bedriver inte är ansvarsfull och att den riskerar att hota offentliga finanser inför en kommande lågkonjunktur.

Det är också upprörande därför att det är oärligt av Magdalena Andersson. Före valet var hon mycket tydlig med att hon inte skulle röra överskottsmålet. Hon kritiserade till och med Anders Borg för att inte hålla sig till överskottsmålet. Nu, efter valet, har hon helt svängt om och ska skrota överskottsmålsprincipen. Precis som hon kritiserade sin föregångare för att göra struntar hon dessutom i att följa det ramverk och regelverk vi har i dag.

Det är även upprörande därför att de argument Magdalena Andersson presenterar inte är särskilt vassa. Hon påstår att hon har halverat budgetunderskottet. Nej, det har hon inte! Det var en alliansbudget som gick igenom riksdagen för 2015, så det är först sedan 2016 som hon har fått igenom sin politik. Det är intressant att Magdalena Andersson i opposition lade fram nästan precis samma underskott som alliansregeringen gjorde. Med andra ord: Om inte alliansregeringen tog ansvar gjorde inte Magdalena Andersson heller det. Politiken och argumentationen går inte ihop.


Anf. 50 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Fredrik Schultes argumentation skulle vara lite mer imponerande om det inte var så att Moderaterna vid alla de tre tillfällen man haft att styra landet visat samma resultat varje gång, nämligen stora underskott. När vi socialdemokrater sedan fått ta över efter moderatledda regeringar har vi vid varje tillfälle fått inleda med att föra en stram politik för att se till att återskapa ordning och reda i de offentliga finanserna. Det har vi gjort den här gången också, och där är jag en del av en lång socialdemokratisk tradition.

Här är det viktigt att påpeka att statsfinanserna nu är i betydligt bättre skick än de var när den moderatledda regeringen lämnade över finanserna, också när man tar hänsyn till konjunkturen. Det sparande vi har i de offentliga finanserna är även det betydligt bättre nu än det var 2014, också när man tar bort konjunktureffekterna. Detta beror på att vi har fört en mycket stram politik - och det trots de ökade kostnader som vi har för migrationen. Regeringen har sett till att ta ansvar för de offentliga finanserna så att vi kunde möta den flyktingsituation som vi hade i höstas utan att det har äventyrat stabiliteten i de offentliga finanserna. Jag tycker själv att det är viktigt att vi har fört den politiken, och det visar hur viktigt det är att man alltid tar ansvar för de offentliga finanserna och tar frågan på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gjorde tyvärr inte den borgerliga alliansregeringen i slutet av förra mandatperioden. Man fortsatte glatt att sänka skatten med lånade pengar trots att konjunkturen växte. Det man sedan lämnade efter sig var ju också det största underskottet sedan budgetsaneringen. Nu har vi vänt utvecklingen. Det gör att vi har kunnat ta ansvar för de offentliga finanserna, och vi har även sett till att kunna finansiera viktiga reformer som att sänka pensionärsskatten och stärka kvaliteten i hemtjänsten, bland annat.


Anf. 51 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Jag måste säga att jag är imponerad av Magdalena Andersson. Jag är imponerad av hur hon kan ta den massiva kritik som den oberoende ekonomkåren har riktat mot henne, hennes regering, hennes budget och hennes oförmåga att hålla i offentliga finanser. Jag är imponerad av att hon kan ta kritiken och sedan argumentera som om den över huvud taget inte fanns där. Det är verkligen imponerande, herr talman. Men det är också upprörande och allvarligt, för det riskerar att försätta Sverige i en allvarlig situation inför en kommande lågkonjunktur.

Herr talman! Jag skulle vilja bemöta några av de felaktiga argument som finansministern anförde. Det är möjligt att finansministern inte har märkt av det, men vi har haft en global ekonomisk kris som inträffade precis i början av alliansregeringens första mandatperiod. Det var den värsta ekonomiska kris vi har haft globalt sett sedan depressionen på 30-talet. Vi i den tidigare alliansregeringen var tvungna att stimulera ekonomin för att upprätthålla efterfrågan och säkra välfärden under krisen. Det var någonting som finansministerns föregångare i Socialdemokraterna, Pär Nuder, Thomas Östros med flera, ställde sig bakom till hundra procent.

Nu står finansministern här och argumenterar som om detta inte har hänt. Hon argumenterar som om den stora 90-talskrisen aldrig hade inträffat. Den berodde på att Olof Palme och Ingvar Carlsson inte kunde ta ansvar för Sveriges offentliga finanser, vilket i sin tur utlöste en historisk kris som landade i den dåvarande alliansregeringens knä. Men det är som om detta inte har hänt i Magdalena Anderssons värld.

Det intressanta är att det inte bara är Finanspolitiska rådet som inte delar Magdalena Anderssons uppfattning. OECD, IMF och andra globala oberoende ekonomiska bedömare hyllade Sverige under alliansregeringens tid och menade att det var det land som hade de starkaste offentliga finanserna. Sedan kom Magdalena Andersson, och nu börjar samma organ i stället att peka på att Sverige inte längre tar ansvar för att få ekonomin att gå ihop.

Det är imponerande att vi har en finansminister som lever helt isolerat från omvärlden och från den oberoende kritik som hon får från ekonomkåren. Det är också imponerande hur hon kan ta åt sig äran för en politik hon själv inte har fört. De flesta av oss minns. Regeringen fick inte igenom sin budget för 2015. Det innebar att Alliansens budget antogs av riksdagen. När Magdalena Andersson talar om att hon har halverat budgetunderskotten är det, för att citera hennes statsminister, bara trams. Det var alliansregeringens budget som gick igenom. Det var vi som halverade budgetunderskottet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är intressant att lägga samman Alliansens samlade budgetar och jämföra dem med regeringens. Då ser man att vi klarar av att nå överskottsmålet. Vi klarar att nå överskott 2020. Det gör inte regeringen. När Magdalena Andersson står här och slår sig för bröstet och säger att regeringen för en stram ekonomisk politik är det som att hon lever i Alice i Underlandet.

Hon får kritik från Finanspolitiska rådet, från EU-kommissionen och från IMF. Sedan skyller hon på den tidigare alliansregeringen, när vi dessutom kan presentera en klar linje för offentliga finanser i balans till 2020. Det är inte ansvarsfullt. Magdalena Andersson äventyrar Sveriges offentliga finanser, Sveriges välfärd och Sveriges framtid.


Anf. 52 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag vill för protokollet påpeka följande: När det gäller EU-kommissionens synpunkter på ländernas ekonomiska politik var det faktiskt minst antal synpunkter på Sverige, av alla länder. Det var en synpunkt som gällde bostadsmarknaden.

Finanspolitiska rådet har också tydligt noterat att finanspolitiken har lagts om i en mer ansvarsfull riktning efter att allianspartierna förlorade valet. Här vill jag för protokollets skull lägga till att vi lade fram en extra ändringsbudget redan några månader in på förra året. Om det nu var så att vi hade fört en oansvarig ekonomisk politik skulle det naturligtvis ha synts under 2015. Vi för tvärtom en stram och ansvarsfull ekonomisk politik. Det ser man tydligt på sparandet, som är betydligt bättre än när Alliansen satt i regeringen. Vi ser också att det strukturella sparandet har förbättrats rejält. Sanningen är helt enkelt den att regeringen har fört en mycket ansvarsfull ekonomisk politik.

Man kan titta framåt några år. Vi går mot större överskott under de kommande åren, men det är klart att banan blir långsammare än den annars skulle ha varit på grund av de ökade kostnader som vi har för migrationen. Här är det viktigt att påpeka att när Finansdepartementet kommer med nya prognoser kommer också de nya migrationssiffrorna att kunna finnas med samt en mycket positiv utveckling i övrigt, vilket naturligtvis kommer att påverka prognosen framöver. Där är det viktigt att skilja mellan det som är prognoser och det som är vad regeringen de facto har gjort. Här har regeringen i praktisk politik visat att man kan ta, och tar, ett mycket stort ansvar för de offentliga finanserna, precis på samma sätt som socialdemokratiskt ledda regeringar alltid har gjort.


Anf. 53 Fredrik Schulte (M)

Herr talman! Ja, Magdalena Andersson fick igenom sin ändringsbudget våren 2015, som innebar att hon i september 2015 kunde få igenom en skattehöjning och en bidragshöjning - en skattehöjning och en bidragshöjning. Så mycket påverkade den. Det är först sedan den 1 januari 2016 som regeringen på allvar har kunnat sätta sitt avtryck.

Magdalena Andersson skyller på migrationen och den stora flyktingkris som vi har haft. Det kan hon göra. Sverige har fått stora utgiftsökningar som vi annars inte skulle ha haft. Man kan också ställa sig frågan i vilken utsträckning Magdalena Andersson och hennes regering bär ansvar för den flyktingkrisen. Vi från Moderaternas sida krävde mycket tydligt att man skulle dra i bromsen och genomföra en flyktingpaus tidigt i höstas, långt innan vi hade nått upp till det enorma asylmottagande som det sedan blev - 160 000 personer. Om det är stora utgifter till följd av migrationskrisen är det också någonting som Magdalena Andersson bär ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det intressanta är, herr talman, att det inte bara är det ansvaret som gör att Magdalena Anderssons argumentation blir lite märklig. Det blir också lite märkligt när Alliansen, trots att man har exakt samma förutsättningar som regeringen, klarar av att nå överskottsmålet. Vad beror det på? Kan inte finansministern förklara det? Hur kommer det sig att Alliansen når överskott 2020 men att regeringen inte gör det? Jag kan berätta vad svaret är. Svaret är att Magdalena Andersson är ansvarslös. Hon vill kunna sätta sprätt på en massa pengar, så att hon ska kunna sockra inför kommande val. Hon äventyrar Sveriges framtid.


Anf. 54 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Fredrik Schulte säger att vi fick igenom en skattehöjning och en bidragsökning i vårändringsbudgeten för 2015. Jag har här tagit fram en lista, som jag tänker visa, på det trettiotal reformer som vi genomförde i den vårändringsbudgeten - bara så att vi har en korrekt historieskrivning framför oss.

Regeringen har fört och kommer att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Det har vi alltid gjort. Moderaterna har en tradition av att föra en oansvarig politik här och nu och att sedan säga: I framtiden kommer det att bli mycket bättre. Det var det vi såg under de åtta åren med alliansregering. Här och nu ska man sänka skatten, men det kommer att bli bättre så småningom. Det är precis samma taktik som Moderaterna nu har i opposition.

Man kan titta på förra året och på hur det är i år. Det finns knappt ett kommatecken i skillnad när det gäller vilken ekonomisk politik man vill föra. Det finns det faktiskt inte för 2017 heller. Men man säger att i framtiden kanske man ska spara lite mer.

Däremot skedde det en stor omläggning av den ekonomiska politiken från Moderaternas sida när man förlorade valet, vilket gjorde att man lade fram ett stramare budgetförslag 2015 än man någonsin hade gjort när man satt i regeringsställning. Det tycker jag är bra. Man förde en mer ansvarsfull politik i opposition än man gjorde i regeringsställning. Av det drar jag en slutsats: Moderaterna gör sig bäst i opposition.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.