Regeringens handlingsplan mot segregation

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ludvig Aspling har frågat mig om jag anser att migrationen på något sätt bidragit till segregationen i Sverige och om jag kommer att göra något för att undersöka hur det sambandet ser ut eller skulle kunna se ut.

Segregation och ökade klyftor i samhället är stora utmaningar som behöver mötas. Det finns dock ingen enskild insats som ensam kan bryta segregationen. Krafttag behöver tas genom såväl generella som riktade insatser. Arbetet behöver bedrivas nationellt, regionalt och lokalt. Skillnaderna mellan områden med socioekonomiska utmaningar och i Sverige som helhet har i vissa avseenden minskat under den senaste tioårsperioden, bland annat vad gäller förvärvsfrekvens och behörighet till gymnasieskolans nationella program. Samtidigt har skillnaderna i disponibel inkomst vuxit och skolsegregationen ökat.

Den handlingsplan för arbetet mot segregation som regeringen beslutade i december 2020 bygger på regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation. Handlingsplanen samlar och synliggör de insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra under de närmaste åren för att motverka och på sikt minska den socioekonomiska segregationen i Sverige. Arbetet har blivit än mer angeläget på grund av coronapandemin, som riskerar att fördjupa den ojämlikhet och segregation som redan finns.

Det är angeläget att säkerställa en väl fungerande integration och snabb etablering i arbets- och samhällslivet för nyanlända. Nyanländas etablering har successivt förbättrats under lång tid. Utrikes födda har dock generellt en svagare ställning på arbetsmarknaden än inrikes födda, inte minst utrikes födda kvinnor.

Integration och segregation är skilda företeelser, om än i viss mån sammankopplade. Förenklat handlar integration om i vilken utsträckning människor som har invandrat till Sverige är etablerade i arbets- och samhällslivet, medan segregation handlar om åtskillnad av grupper. God integration bidrar sannolikt till att minska vissa negativa effekter av segregation men behöver inte ha någon direkt påverkan på segregation i förhållande till exempelvis boende och skola.

En utgångspunkt för regeringens arbete med att minska och motverka segregation är att arbetet är baserat på kunskap och erfarenhet. Därför har Delmos, Delegationen mot segregation, i uppdrag att främja kunskapsutbyte samt följa och sprida forskning och annan kunskap. Regeringen har även beslutat om att inrätta ett nationellt forskningsprogram om segregation. Detta kan förbättra förutsättningarna för att få till stånd evidens- och kunskapsbaserade reformer som kan bidra till att minska och motverka segregation i Sverige.

Vad gäller uppföljning har Statistiska centralbyrån, SCB, regeringens uppdrag att presentera registerstatistik om integration. Regeringen gav i augusti 2020 SCB och Delmos i uppdrag att utveckla arbetet med att följa upp och utvärdera utvecklingen av integration och segregation i hela landet. Uppdragen ska vara genomförda senast den 30 juni 2021.

Vad gäller frågan om huruvida jag anser att migrationen bidragit till segregationen i Sverige vill jag vara tydlig. Att ta emot människor som söker sig till Sverige skapar inte i sig segregation. Regeringens arbete för att nå målet om minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla fortsätter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utvecklingen med ökande socioekonomisk segregation i Sverige måste vändas, och integrationen måste fungera bättre. Regeringens satsning på ett nationellt forskningsprogram om segregation, liksom pågående arbete med att utveckla statistiktillgången, kommer att ge ökad kunskap om socioekonomisk segregation och förbättra möjligheterna till uppföljning av den. Jag har därmed i dagsläget inte för avsikt att ta initiativ till ytterligare åtgärder i denna del.

Herr talman! Regeringen presenterade nyligen en handlingsplan med syftet att minska och motverka segregationen, och den ska uppenbarligen ge sken av att ha en hög ambitionsnivå. Men vid närmare granskning blir det uppenbart att det praktiska innehållet är precis samma politik som har orsakat den skenande segregationen från början, dock kanske i en ny förpackning.

Det här dokumentet är ett skyltfönster in i Miljöpartiets alternativa verklighet, där ett gäng statsråd arbetar och lever helt isolerade från den faktiska samhällsutvecklingens orsaker och konsekvenser. I planen används i vanlig ordning ord som långsiktigt arbete, utsatta grupper, bredd av aktörer, förebyggande insatser och ett kunskapsbaserat och sektorsövergripande arbetssätt. Men bakom dessa trötta myndighetsfloskler saknas minsta antydan till probleminsikt, nytänk eller ens en analys av vad det egentligen är som har gjort att segregationen i Sverige har blivit ett skräckexempel för våra grannländer.

De konkreta förslag som planen innehåller handlar om minskade krav på personer som väljer att leva på bidrag, ökade bidrag till korrupta studieförbund, ökade bidrag till invandrarföreningar som arbetar för just segregation, uppsökande insatser, bidrag till samlingslokaler, skattefinansierade nöjen för asylsökande, subventionerade låtsasjobb och så vidare - precis det som har orsakat problemen från början.

Den fråga som gör sig direkt gällande när man läser det här dokumentet är om det är ren slump att allt det som Miljöpartiet vill ha inom andra politikområden också på något magiskt sätt ska just motverka segregationen, för det är ju så det ser ut. Men nej, så är det naturligtvis inte.

Tanken med den här planen är uppenbarligen att om man pratar om sådant som man tycker är trevligt och vill göra i alla fall och sedan kallar det för politik mot segregation slipper man prata om sådant som man inte tycker är trevligt och sådant som man inte vill göra. Och, herr talman, det som Märta Stenevi och hennes regering allra minst av allt vill göra är att prata om det här problemets verkliga orsaker.

Migration och invandring nämns inte över huvud taget i det här dokumentet. I stället påstås att det saknas tillräcklig kunskap om segregationens orsaker. Man säger att någonting har hänt de senaste 20 åren, men man kan inte riktigt sätta fingret på vad det skulle vara.

Svaret på frågan är ganska enkel. De senaste 20 åren har Sverige tagit emot miljontals människor från fallerade stater. Det här är människor som har mycket svårt att hävda sig på den svenska arbetsmarknaden och som ofta har med sig kulturer och värderingar som helt enkelt inte passar in här och som gör det väldigt svårt att smälta in på ett naturligt sätt i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att statsrådet inte har märkt detta kan ju bara bero på att hon har huvudet väldigt långt nere i sanden. Hur är det möjligt att leva som en vuxen, normalt fungerande människa i Sverige utan att se det uppenbara sambandet mellan den massiva invandring som vi haft de senaste 20 åren och den skenande segregationen? Hur är det möjligt, herr talman?

Herr talman! Det är alltid spännande att debattera med Ludvig Aspling och höra hur man beskrivs.

Bristfällig kunskap om segregationens orsak är ett faktum. Där vill jag ändå ge ledamoten rätt i ansatsen, så som jag åtminstone hoppas att den var i frågeställningen, nämligen att den samlade kunskapen om segregationens orsaker är bristfällig. Det fastslås också i regeringens handlingsplan mot segregation. Medel tillsätts för att stärka forskningen om segregation och därmed öka kunskapen om segregationens orsaker.

Samtidigt är Delegationen mot segregation redan igång med sitt kunskapsinhämtande arbete, och en del forskning finns sedan tidigare. Vi vet att sociala och ekonomiska klyftor orsakar segregation. I den samlade forskningen finns däremot inget signifikant som tyder på att migrationen i sig skulle vara en förklarande variabel till de fenomen som ledamoten beskriver - oavsett hur mycket ledamoten skakar på huvudet och suckar och stönar.

Forskningsresultat pekar i stället på att segregationen har drivits av en kombination av växande inkomst- och förmögenhetsklyftor, en minskad offentlig styrning gällande boende och bostäder och en kraftigt minskad hyressektor. Det är viktigt att minska risken för att ytterligare segregation skapas genom att ge så goda förutsättningar som möjligt för etablering och integration av nyanlända.

Jag skulle ändå vilja uppehålla mig vid den första poängen här, nämligen att det krävs mer kunskap om segregationens orsaker.

Riksdagsledamoten efterlyser djupare analyser och ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt i regeringens arbete. Det gläder mig att ledamoten har vetenskap och analys som ledstjärna. Desto märkligare är det då att Sverigedemokraterna vill avskaffa Delegationen mot segregation. Delegationen har i uppgift att främja samverkan och kunskapsutbyte samt följa och sprida forskning och annan kunskap om segregationen och dess orsaker.

Jag hoppas därför att Ludvig Aspling kommer att påverka sitt parti att ställa sig bakom vetenskap och analys och bejaka det kunskapsarbete kring segregation som Delmos har i uppdrag att bedriva, så att vi kan lära oss mer om vad som orsakar segregation och hur vi ska bryta den segregation som vi ser i Sverige.

Herr talman! Statsrådet påpekar om och om igen den bristande kunskapen. Man vet inte varför segregationen ökar. Men då rekommenderar jag statsrådet att fråga någon som inte tillhör Miljöpartiet, för alla andra vet. Det är bara miljöpartister som inte känner till detta. Det är ju helt otroligt.

Svaret som statsrådet kommer med är ökade klyftor, och då har vi kommit en liten bit på vägen. Regeringen har ju, som statsrådet påpekar, en myndighet som heter Delegation mot segregation, Delmos, och den ska forska på varför segregationen ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna myndighet gör inte direkt någon djupdykning i segregationens orsaker utan sammanfattar det på en halv A4-sida: "Sociala och ekonomiska skillnader anses bäst förklara segregationsmönster i Sverige. Stora inkomstskillnader är exempel på vad som bidrar till att segregationen ökar. Samtidigt som alla inkomstgrupper i Sverige har fått bättre ekonomi under de senaste decennierna, har de socioekonomiska skillnaderna och klyftorna i Sverige vuxit och därmed också segregationen."

Okej, men om man är det minsta intresserad av detta måste man börja undersöka varför de socioekonomiska klyftorna ökar. Jag skulle rekommendera statsrådet att kika lite grann på vad SCB säger.

Enligt SCB riskerar en av tre som är födda utanför EU att hamna i fattigdom i Sverige. SCB lyfter framför allt upp den låga utbildningsnivån hos denna grupp som orsak. I en analys av SCB:s mått på andelen låginkomsttagare drar Jonas Fryklund, som vid detta tillfälle var tillförordnad chefsekonom på Svenskt Näringsliv, slutsatsen att minst två tredjedelar av ökningen av antalet låginkomsttagare sedan 2008 beror på invandring och att den återstående tredjedelen ligger inom felmarginalen varför mycket väl hela ökningen kan bero på invandring.

En rad studier på detta område, inte minst en som heter När blir utrikesfödda självförsörjande? från Entreprenörskapsforum, bekräftar samma sak. Anledningen till att vi har väldigt många och ett ökande antal människor med låg ekonomisk standard i Sverige är invandring.

Det är viktigt att understryka en sak i detta sammanhang. Vår position i denna fråga har aldrig varit att de personer som flyttar till Sverige från utanför Europa har svårt att skaffa jobb på grund av att de inte vill eller att de skulle ha sämre mänskliga egenskaper eller så. Det är absolut inte det vi säger.

Detta beror helt enkelt på att många av dessa människor kommer från fallerade stater där utbildningsnivån tyvärr är väldigt låg, utbildningskvaliteten är bristfällig och arbetsmarknaden ser väldigt annorlunda ut. När det gäller personer med god utbildning och riktiga yrkeskunskaper har de inte kunnat använda dem på många år eftersom landets ekonomi inte fungerat på grund av krig och konflikter.

Det finns alltså enkla förklaringar till att personer som flyttar till Sverige från utanför Europa klarar sig sämre. Vi säger dock inte att det beror på att de skulle ha sämre mänskliga egenskaper eller så; det gör vi absolut inte. Vi skyller inte problemet på dem, utan på Märta Stenevi och regeringen.

Vi vill lägga ned Delmos för att det blir helt uppenbart när man kikar i de rapporter Delmos producerar att Delmos inte är ute efter att hitta segregationens orsaker. Delmos är ute efter att göra en enda sak, och det är att rättfärdiga Miljöpartiets politik, alltså ge Miljöpartiets redan fattade ståndpunkter ett alibi. Det är detta Delmos håller på med. Vi är inte intresserade av att betala för politiska sekreterare för Miljöpartiet, och därför vill vi lägga ned Delmos.

Herr talman! Det är spännande att ledamoten i sitt inlägg säger att han tycker att det är ganska uppenbart att migration orsakar segregation. Ledamoten ber mig också gå ut på gatan och prata med folk. Jag skulle föredra att vi vänder oss till vilka belägg vi har kunnat hitta för vad som driver vad. Det är ett jätteviktigt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att jag ska undvika att över huvud taget kommentera passningarna om politiska sekreterare och Delmos. Det är en myndighet som arbetar med att just få fram den forskning om segregation och segregationens orsaker som vi åtminstone vid första anblick verkar vara överens om behövs.

Socioekonomisk segregation handlar om att det i det svenska samhället finns betydande ojämlikheter mellan olika geografiska områden när det gäller skolresultat, utbildningsnivå, sysselsättning, inkomst, hälsa, trygghet och deltagande i demokrati och kulturliv.

Det finns inget enkelt eller entydigt svar på frågan om segregationens orsaker. Detta kommer dock inte att hindra oss från att göra allt vi kan för att förbättra integrationen så att alla som kommer till Sverige kan etablera sig på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden och i samhället i övrigt. Det är en ambition jag uppfattar att Ludvig Aspling delar, och det är skönt att veta att vi är överens om att fler behöver komma i arbete snabbare i Sverige.

Vi är övertygade om att med tillräcklig politisk vilja går det att åstadkomma en välfungerande integration. Ingen har påstått att det är lätt, och det krävs hårt arbete. Men i grund och botten är integrationsproblemen utmaningar vi kan påverka.

Vad vi däremot vet är att vi inte kommer att bygga den här regeringens politik på antaganden, ganska uppenbara sanningar eller magkänsla, utan vi kommer att utgå från forskning och vetenskap för att bygga vår politik. Därför har vi också tillsatt ett nationellt forskningsprogram så att vi ska ha mer att gå på när vi tar fram den politik som krävs för att bryta segregationen och förbättra integrationen och därmed öka livsmöjligheterna för alla som lever i Sverige.

Herr talman! Märta Stenevi säger att jag skulle ha bett henne att gå ut på gatan och leta efter svar. Jag vill bara uppmana statsrådet att absolut inte gå ut på gatan och leta efter orsakerna till segregationen och definitivt inte här i Stockholm, för då riskerar hon att råka illa ut. Det finns områden som är riktigt farliga. Gå inte ut på gatan, utan gör detta från kontoret! Det är min starkaste rekommendation. Jag är uppväxt rätt nära ett utanförskapsområde och gick i gymnasiet i ett annat utanförskapsområde. Jag känner till dessa platser. Gå inte ut på gatan, utan gör detta från Regeringskansliet!

Låt mig påpeka en annan brist i den analys som statsrådet gör. För Miljöpartiet är segregation i praktiken detsamma som ginikoefficienten, alltså ett enkelt mått på inkomstspridning. Det är detta Märta Stenevi pratar om. Stor inkomstspridning är lika med hög segregation.

Det är en väldigt förenklad bild av verkligheten. Sverige har i dag enorma problem med så kallad hederskultur, tvångsäktenskap för barn, religiös fanatism, rasistiska attacker mot utryckningspersonal, terrorkrigsresande, könsstympningar, balkongflickor, uppfostringsresor och så vidare. Det är många nya ord som jag aldrig hade hört talas om när jag gick på gymnasiet.

Herr talman! Ingen tänkande människa kan på allvar förneka att det finns ett samband mellan allt detta och den väldigt stora invandring vi har haft de senaste 20 åren. Det finns knappt någon som förnekar det. Statsrådet kanske gör det, men de som förnekar detta samband är i dag relativt få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Menar statsrådet på allvar att det i Sverige i dag inte över huvud taget finns någon kulturell eller värderingsmässig segregation eller splittring mellan olika folkgrupper, alltså stora skillnader i vilka värderingar man har, vilket gör segregationen värre?

Herr talman! Sociala och ekonomiska klyftor drar isär Sverige, och jämlikhetskommissionen konstaterar att ersättningarna från trygghetssystemen inte har hängt med i inkomstutvecklingen samtidigt som kapitalinkomsterna för de allra rikaste har skenat iväg. Det har skapat ekonomiska klyftor och segregation. Det är fakta.

Vi har marknadsskola och bostadssystem som separerar svenskar med olika bakgrund så att många naturliga möten aldrig sker. Dessa strukturer i skolan på bostadsmarknaden fördjupar och förvärrar sociala klyftor och segregation. Även detta är fakta.

Jag är inte nöjd med hur det ser ut i dag. Utvecklingen med ökande socioekonomisk segregation i Sverige måste vändas, och Sverige behöver bli mer jämlikt.

I handlingsplanen mot segregation, som denna interpellationsdebatt handlar om, redovisar regeringen för första gången samlat de insatser som regeringen genomför eller planerar att genomföra de närmaste åren för att minska och motverka segregation. Genom handlingsplanen synliggörs regeringens politik för aktörer på olika nivåer.

I handlingsplanen redovisas 115 insatser inom flera områden, bland annat boende, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle samt brottslighet. Det är hårda åtgärder, mjuka åtgärder, stora åtgärder och små åtgärder. Det rör sig om alltifrån att underlätta situationen för hushåll som har svårt att skaffa en bostad på marknadens villkor för att förbättra bostadsförsörjningen till att stärka avhopparverksamheten för kriminella.

Vad handlingsplanen däremot inte innehåller är migrationspolitik eftersom vi inte hittar några vetenskapligt belagda direkta kopplingar mellan migration och segregation. Och om vi ska få bukt med segregationen måste åtgärder vila på fakta, och det måste syfta till att alla barn ska växa upp i trygghet och med lika möjligheter att bli fria, starka och självständiga vuxna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.