Regeringens förslag om nya möjligheter till uppehållstillstånd

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Johan Forssell har frågat mig om jag och regeringen avser att vidta några åtgärder med anledning av den omfattande kritik som riktats mot förslaget. Frågan avser det förslag som aviserades den 27 november 2017 om att ge unga ensamkommande asylsökande som fått avslag på sin ansökan en möjlighet att få uppehållstillstånd för att studera.

Den 30 januari 2018 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om att vissa unga ensamkommande asylsökande ska ges möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Sista datum för remissinstanserna att inkomma med svar var den 20 februari 2018.

För närvarande pågår arbetet med att sammanställa och analysera remissvaren. Det finns därmed i nuläget ingen mer information att ge om vilka överväganden som kommer att göras med anledning av de inkomna remissvaren.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag har ställt denna interpellation om en fråga som vi har haft förmånen att diskutera här i kammaren ett antal gånger. Vi får se om vi kommer att få fortsätta att göra det också framöver.

Jag har i ett antal diskussioner påpekat att den nya lagstiftning som regeringen har aviserat inte bara strider mot det som regeringen, inte minst migrationsministern själv, tidigare vid ett stort antal tillfällen har sagt att man skulle göra utan också är behäftad med en lång rad olika praktiska problem och svårigheter.

Som ministern sa har detta varit ute på remiss, och nu kan vi läsa ett stort antal remissvar som har inkommit. Det är faktiskt inte någon särskilt bra läsning. Det är i alla fall ingen rolig läsning, för kritiken mot lagförslaget är omfattande från en lång rad olika instanser.

Polismyndigheten säger att med ett sänkt beviskrav för identitet minskar kontrollen över vilka som vistas i landet. Kammarrätten i Stockholm säger att förslaget är utformat på ett sätt som har så stora brister att förslaget inte bör genomföras. Migrationsverket pekar på att en lagstiftning som redan i dag är svårtillämpad, inte minst på grund av den tidigare gymnasielag som regeringen har drivit igenom, nu kommer att kompliceras ytterligare, vilket kan komma att påverka rättssäkerheten. Förvaltningsrätten i Malmö säger att den föreslagna grunden kan betraktas som en förtäckt amnesti för en begränsad grupp.

Så kan man fortsätta - det finns fler svar, från Säkerhetspolisen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg med flera - men sammantaget pekar detta på att denna lagstiftning inte är vidare genomtänkt.

Det som vi gör här i kammaren och de beslut vi fattar får konsekvenser. Eftersom migrationspolitiken både berör människor direkt och är en oerhört central fråga i den politiska debatten måste man noga tänka igenom alla förändringar man gör.

Jag vill påminna om följderna av den tidigare gymnasielag som regeringen drev igenom. Den var hafsigt formulerad. Det är ett starkt ord, men det går inte att hitta något annat ord för att beskriva det. Den var så hafsig och ogenomtänkt att den fick följden att personer som inte hade skyddsskäl, som hade fått nej på sin asylansökan och som borde återvända hem kunde använda ett kryphål för att förhindra att utvisningen verkställdes.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Både gränspolisen och andra aktörer noterade och tog upp problemet. Regeringen hanterade inte frågan förrän vi i Alliansen pekade på detta i socialförsäkringsutskottet och tog ett initiativ för att få en förändring, som jag hoppas nu kan komma till stånd snart. Detta visar hur stora fel det kan bli när regeringen har alltför bråttom i det viktiga lagstiftningsarbetet.

Nu har vi alla remissinstansernas svar på bordet. Jag förutsätter att regeringen kommer att ta intryck av dem. Jag har svårt att se hur man kan göra detta på annat sätt än genom att helt enkelt dra tillbaka lagförslaget.

Herr talman och Johan Forssell! Detta är ett förslag om en tillfällig åtgärd som riktas till en begränsad grupp ensamkommande barn och unga som kommit hit men som fått vänta länge på att få sin ansökan prövad. Efter en mycket lång väntetid på över 15 månader, ibland upp till två år, har de fått avslag. De är kvar i landet och har på många olika sätt knutit an till Sverige. Detta har regeringen sett, och i november presenterade man ett förslag om en tillfällig åtgärd för en begränsad grupp och en möjlighet att erbjuda dessa personer en övergång till att antingen avsluta eller påbörja gymnasiestudier.

Låt mig återigen klart och tydligt svara Johan Forssell. Detta är ingen förändring av vare sig asylrätten eller principen om en reglerad invandring i Sverige. Detta är en fråga som regeringen ser och som har engagerat och engagerar många partier i Sveriges riksdag men också människor och organisationer. Detta ser vi i remissvaren.

Som jag sa i mitt inledande svar har vi precis tagit emot remissvaren. Nu valde Johan Forssell några väl valda citat som passar in i den moderata argumentationen, men jag kan utan att kommentera något enskilt remisssvar säga att vi skickade ut till 58 instanser och fick svar av 50 på kort tid. Totalt sett har det inkommit 200 skrivelser med synpunkter på förslaget, vilket understryker att det finns ett stort engagemang i dessa frågor.

Det är inte ovanligt att det i en remissrunda både kommer glada tillrop, positiva kommentarer och uppskattning av regeringens förslag och riktas kritik mot förslaget. Det är därför det är så viktigt att regeringens arbete nu innehåller en god analys och en sammanställning av de inkomna remissynpunkterna.

Jag svarar gärna igen: Regeringen har för avsikt att återkomma inom kort med ett förslag där det framgår vilka överväganden som vi kommer att ta hänsyn till utifrån den nu genomförda remissrundan.

Herr talman! De remissinstanser jag räknade upp innebär inte bara glada tillrop i mängden, utan det är de myndigheter som har precis dessa frågor på sitt bord. Det är alltså Polismyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Migrationsverket, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö och även Säkerhetspolisen och fler som alla tydligt har identifierat ett flertal olika brister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är allvarligt kritik. Det går inte att vifta bort detta med att säga att det alltid kommer lite olika synpunkter. Jag hoppas att migrationsministern tar intryck av det här så att vi inte ånyo får den situation som vi hade under hösten, då den tidigare gymnasielagens hafsiga och framhastade genomförande fick följden att det tvångsvisa återvändandet riskerade att i princip ligga nere på grund av den lucka som fanns i regeringens lagstiftning. Det vore väldigt tråkigt.

Jag har många gånger de senaste åren trott att Moderaterna och Socialdemokraterna var överens om vikten av att ha en reglerad invandring, att vi klarar integrationen av de många människor som på kort tid har kommit till Sverige och att ett av de svar som krävs är att ha en migrationspolitik som grundar sig på asylrätten, där det är skyddsbehovet som gäller.

Behoven är enorma - det vet vi. Om man ska kunna navigera rätt där måste man vårda principen att den person som är flykting ska få ett uppehållstillstånd i Sverige och snabbt komma in i integrationsinsatser men att personer som inte har skyddsskäl får återvända hem. Då kan de komma till exempel som arbetskraftsinvandrare, vilket vi behöver fler av.

Även Heléne Fritzon har vid ett flertal tillfällen hållit med om detta. I höstas hade vi en lång debatt på precis detta tema. Liksom i dag var migrationsministern väldigt övertygad, men om raka motsatsen till den uppfattning som migrationsministern för fram här i dag. Då var bedömningen att svaret inte var ny kompletterande lagstiftning. I stället var det Migrationsverket och ytterst migrationsdomstolarna som efter individuell prövning på objektiva grunder skulle ta reda på om det fanns skyddsbehov. Detta upprepade migrationsministern ett flertal gånger i debatten. Sedan står vi här i dag, bara några månader senare, och regeringen säger med kraft det rakt motsatta.

Det är mycket svårt att hitta någon som helst rödgrön tråd i detta. Det är tyvärr inte heller första gången. Vi hade nyligen ett exempel där finansministern gick ut och sa att asylsökande ska söka sig till andra länder. Sedan dröjde det några timmar innan utbildningsministern gick ut och sa att det inte är regeringens ståndpunkt. Statsminister Löfven sa att hans Europa inte skulle bygga några murar. Sedan blev det nästan över en natt id-kontroller och en asyllagstiftning som sägs ligga på EU:s lägsta nivå. Utöver det har vi migrationsministerns egna krumbukter i detta, där det först sas en sak tydligt och sedan görs någonting helt annat.

Man kan tycka att det är olika allvarligt att man säger olika saker. Men poängen är att det inte handlar om vad man säger utan om vad man faktiskt gör. Den lagstiftning som regeringen nu lägger fram har av ett flertal remissinstanser på mycket goda grunder, vill jag säga, blivit utdömd. Det talas om alltifrån att den är rättsosäker till att kostnaderna är underskattade och att detta liknar en förtäckt amnesti för 9 000 personer som inte har skyddsskäl, som har fått sin sak prövad och som i enlighet med reglerad invandring faktiskt borde återvända hem. De kan sedan gärna komma som arbetskraftsinvandrare - den möjligheten finns. Men detta lagförslag är illa genomtänkt, och det borde faktiskt dras tillbaka.

Herr talman! Regeringen är överens. Det framgår med all önskvärd tydlighet när vi lägger fram en lagrådsremiss. Jag tycker att det ser lite mer bekymmersamt ut på den borgerliga kanten i just migrationsfrågorna, och kanske i synnerhet i just denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har den största respekt för alla inkomna remissynpunkter. Som jag sa har det inkommit 200 remissynpunkter. Jag läser alla, och regeringen analyserar alla. Johan Forssell väljer ut några som såklart passar hans argumentation.

Jag utgår från och hoppas att vi är överens om grunderna och att Johan Forssell värnar asylrätten - det har jag inte fått ett riktigt tydligt svar på från Moderaterna - och att vi ska fortsätta arbetet med ordning och reda i migrationspolitiken.

Vi införde den tillfälliga lagen, då också med stöd från Moderaterna. Det har i sin tur inneburit att vi har fått andra länder att ta ett något ökat ansvar för Europas flyktingpolitik.

Jag ska vara mycket noga med att säga att detta är mycket svåra frågor. Det handlar om människor i utsatta situationer, och det handlar om ett ansvar som samhället genom detta förslag tar för att människor i utsatta situationer har fått vänta väldigt länge. Bakgrunden är det exceptionellt stora mottagande som Sverige hade 2015 och 2016. Det är därför som regeringen överväger detta förslag, och det är därför som regeringen har valt att med mycket hög hastighet lägga fram en lagrådsremiss, ha en kort remissrunda och ändå har fått så många värdefulla synpunkter tillbaka som 200 instanser kan prestera på tre veckor. Det tycker jag är imponerande, och det kommer regeringen på alla sätt att överväga i sitt arbete.

Avslutningsvis har jag en fråga till Johan Forsell, för att försöka förstå Moderaternas argumentation. När ni styrde hade ni möjlighet att lägga fram förslag. Ni lade fram ett förslag som ni kallade för spårbytet. Det betydde att de som hade fått nej på sin asylansökan kunde få en ny möjlighet att prövas för ett arbetstillstånd.

Vi gör egentligen i grunden precis samma sak. Man har fått nej för att man bedömdes som vuxen och inte som barn. Man får då en möjlighet att gå in i någonting så viktigt som utbildning och ett erbjudande om gymnasiestudier.

Det är för mig helt obegripligt att se någon skillnad i dessa båda förslag. Man har fått ett nej, man får en annan möjlighet att fortsätta en tid till i Sverige. Om det sedan leder till arbete kan man få ett uppehållstillstånd. Det gäller för båda dessa vägar, både för spårbytet och för det förslag som regeringen nu har lagt fram.

Herr talman! Regeringen är överens, säger migrationsministern. Det är möjligt att regeringen är det nu. Men då är man det därför att migrationsministern i dag står i kammaren och håller mycket övertygande anföranden som går i rakt motsatt riktning från det som hon sa på samma övertygande sätt för bara några månader sedan. Jag säger detta bara för att vi ska vara på det klara med det.

Jag kan inte dra någon annan slutsats av detta faktum än att Miljöpartiet fortfarande har ett mycket stort inflytande över denna regerings migrationspolitik, uppenbarligen ett större inflytande än vad migrationsminister Heléne Fritzon själv har. Det är ett viktigt konstaterande inför höstens valrörelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om spårbyten tycker jag att det är en mycket stor skillnad. Jag tycker inte att man ska tvinga ut en person som har arbete, som kan försörja sig själv och som är med och bidrar till allas vårt gemensamma bästa. Tvärtom tycker jag att det är en klok moderat princip att egna ansträngningar, flit och arbete ska löna sig och premieras. Som jag flera gånger har sagt behöver vi till exempel mer av arbetskraftsinvandring till Sverige.

Men det som regeringen nu gör är någonting annat, det är att till omfattande kostnader ge uppehållstillstånd för gymnasiestudier till 9 000 personer - en större grupp dessutom - som har fått nej. Det rör sig om sammantaget 3 miljarder kronor fördelade över en treårsperiod.

Detta beskrivs som ordning och reda. Men allvarligt talat, migrationsministern, hur mycket ordning och reda är det att ge uppehållstillstånd till 9 000 personer som har fått nej? Hur mycket ordning och reda är det att den person som har fått nej, följt svenska lagar och regler och återvänt hem inte omfattas, medan den person som i strid med gällande lagstiftning har hållit sig kvar i landet, mot svenska lagar och regler, ska kunna beviljas uppehållstillstånd? Hur mycket ordning och reda är det, migrationsministern?

Herr talman! Grundprincipen är att vi i Sverige har en utgångspunkt där vi säger att de personer som kan komma att omfattas av förslaget inte ska hamna i ett sämre läge än de hade gjort om handläggningen hade skett under mer normala förhållanden. Johan Forssell vet att det är ungefär tre-fyra månader.

Dessa personer har kommit och ansökt om asyl som ensamkommande barn och unga. De har fått vänta mer än 15 månader, i flera fall upp till två år, blivit bedömda som vuxna och har fått ett nej och är kvar i landet. Flera av dem har dessutom påbörjat en gymnasieutbildning. Nu ger vi dem en möjlighet att vid ett tillfälle ansöka om en ingång till gymnasiestudier som kan se lite olika ut. Det kan vara sedvanliga gymnasiestudier, det kan vara komvux, det kan vara folkhögskola och det kan vara yrkespaketet som i sin tur ger en möjlighet till en övergång till arbete - det som i Johan Forssells kontext kallas spårbyte. Det är utgångspunkten och grunden för det förslag som regeringen har haft ute på remiss. Utgångspunkten är att vi på alla sätt fortsättningsvis värnar både ordning och reda och asylrätten i svensk politik. Frågan om asylrätten ur ett moderat perspektiv fick jag faktiskt inte svar på. Men jag tackar för svaret på frågan om spårbytet, och jag tackar för interpellationen och debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.