Regeringens ekonomiska prioriteringar

Fru talman! Mot bakgrund av att många hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop har Ida Ekeroth Clausson frågat mig vilken analys jag gjort av att genomföra skattesänkningar i detta ekonomiska läge och vad analysen visade. Hon har också frågat hur jag motiverar skattesänkningar för höginkomsttagare samtidigt som allt fler människor i Sverige lever i fattigdom.

Att bekämpa inflationen och få igång den ekonomiska återhämtningen har varit viktigt för att alla i Sverige ska få det bättre, inte minst de mest ekonomiskt utsatta. Budgetpropositionen för 2026 utformades för att bidra till att bryta lågkonjunkturen genom att stärka hushållens köpkraft. Sänkt skatt på arbete och pension, halverad matmoms, sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sänkta förskoleavgifter bidrar till att Sverige väntas bli ett av de länder i EU som får högst tillväxt 2026, enligt EU-kommissionens prognos. Samtidigt har vi gjort historiska investeringar i att rusta upp försvaret och stötta Ukraina, satsningar som Socialdemokraterna ställt sig bakom.

Regeringens politik, sett över hela mandatperioden, har gett mest till dem som tjänar minst. Effekterna på hushållens ekonomiska standard till följd av regeringens förslag och aviseringar under mandatperioden visar att den ekonomiska standarden procentuellt sett ökar mest i den tiondel av befolkningen som har lägst ekonomisk standard och allra minst i de båda översta inkomstgrupperna. Det kan man se i den fördelningspolitiska redogörelse som görs i varje vårproposition.

De samlade inkomstskillnaderna, mätt med den så kallade Ginikoefficienten, har också sjunkit efter att ha nått en historiskt hög nivå 2021 under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Andelen i Sverige som lever med materiell deprivation är låg i jämförelse med andra europeiska länder. Enligt andra etablerade mått, till exempel SCB:s mått för låg inkomststandard och andelen som har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen, har den ekonomiska utsattheten minskat sedan 2021.

När regeringen tog över 2022 låg Sverige på plats 22 i EU:s tillväxtliga. I år väntas vi ligga på plats 6, enligt EU-kommissionens prognos från november 2025. Tillväxten väntas drivas av inhemsk efterfrågan, till stor del tack vare en expansiv finanspolitik.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Mycket låter positivt, men är det verkligen så det ser ut i Sverige i dag?

Under den nuvarande regeringens snart fyra år vid makten har de ekonomiska klyftorna i Sverige ökat. Många hushåll har fått det allt svårare att klara sin vardagsekonomi, inte minst till följd av stigande boendekostnader, höga elräkningar och ökade matpriser, men också genom att regeringen har gjort det dyrare att hämta ut medicin, försämrat bostadsbidraget för barnfamiljer, sänkt akassan och vägrat betala ut elstöd. Fattigdomen har vuxit, och allt fler människor har skulder hos Kronofogden.

Under samma tid har regeringen genomfört skattesänkningar som gynnat människor med höga inkomster och stora tillgångar. Regeringens prioriteringar har varit väldigt tydliga och väldigt avslöjande. Det är vanligt folk som får ta smällen, samtidigt som regeringen stöttar höginkomsttagare med stora skattesänkningar. Denna politik som regeringen för är inte bara orättvis och omoralisk utan har också visat sig vara skadlig för svensk ekonomi.

Sverige har de högsta nivåerna av arbetslöshet i Europa. Tillväxten har de senaste åren varit historiskt svag. Svensk ekonomi har utvecklats sämre än i många jämförbara länder, långt under den potential som finns. Antalet konkurser slår rekord. Tillväxten skrivs ned kraftigt, och arbetslösheten har skrivits upp till en av de högsta nivåerna i Europa. Samtidigt exploderar underskotten, och det från redan rekordhöga nivåer. Det kan man läsa i nya prognoser från Konjunkturinstitutet och Statskontoret.

Finansminister Elisabeth Svantesson säger att Sverige är Trumpsäkrat. Det är en naiv syn hos en finansminister. Faktum är att tillväxten i Sverige har försämrats med SD-regeringens politik. En halv miljon människor är arbetslösa, och vi har de största underskotten på en generation. Med en bättre ekonomisk politik hade Sverige kunnat stå bättre rustat för att möta effekterna av kriget i Mellanöstern.

Fru talman! Vi socialdemokrater har valt en annan väg. I vårt socialdemokratiska budgetförslag föreslog vi bättre ekonomiska villkor för barnfamiljer, exempelvis genom höjt barnbidrag och avskaffat karensavdrag. Vi föreslog investeringar i jobb och utbildning, stärkta resurser till välfärden och investeringar i infrastruktur och klimatomställning. Nio av tio svenskar skulle få det bättre med socialdemokratisk politik än med SD-regeringens politik. Det är faktiskt en helt annan riktning. Det om något är en politik för jobb, tillväxt och ekonomisk trygghet.

I välfärdslandet Sverige har vi haft ett samhällskontrakt som grundats på ömsesidig tillit mellan stat och individ. Staten garanterar välfärd, skydd och rättvisa medan individen bidrar genom arbete, skatt och samhällsengagemang. Denna tillit skapar gemenskap och lojalitet.

Samtidigt visar forskning att utsattheten ökar och tilliten undermineras när grupper utestängs från skyddsnätet och staten drar sig tillbaka från ansvaret för de mest utsatta. Välfärdssamhället riskerar att ersättas av ett välgörenhetssamhälle. Är det något som finansministern önskar?

Fru talman! Tack, Ida Ekeroth Clausson, för frågan och för den här diskussionen! Den är viktig. Vi har gått igenom några år av riktigt tuffa ekonomiska utmaningar med hög inflation. Många människor har haft det enormt tajt och svårt och har förlorat köpkraft. Även om vi ser att det nu börjar vända är det fortfarande många som har det tufft.

Fru talman! Att kunna prioritera är en av de viktigaste egenskaperna hos en politiker. Extra viktigt blir det i ett svårt ekonomiskt läge. När jag blev finansminister hade Sverige en inflation på 10 procent. Den slog extremt hårt mot många svenskars plånböcker, särskilt för dem som redan hade små marginaler. Samtidigt låg vi på plats 22 i EU:s tillväxtliga och hade en hög arbetslöshet till följd av år av hög migration och misslyckad integration. Samtidigt möttes jag också i min nya roll som finansminister av enorma investeringsbehov.

Allt detta kräver, om man ska kunna vända läget, prioriteringar.

Jag jobbade från dag ett, fru talman, efter en väldigt tydlig plan. Det handlade om tre delar, som jag vet att många här i kammaren har hört om tidigare. Den första och allra viktigaste delen var att få ned den mycket höga inflationen, som vi vet är ett gift för både svenskarnas och Sveriges ekonomi.

Samtidigt stöttade vi hushåll med elstöd, och vi har också tre år i rad, fru talman, sänkt skatten på arbete och pension för att underlätta mitt i en svår tid. Man har helt enkelt fått behålla mer av sin lön. Till detta kan jag också lägga att vi kan vara glada över att vi genomförde halveringen av dieselpriset – även om det just nu stiger på grund av oroligheterna i Mellanöstern. Annars hade det varit ännu tuffare i dag.

Nu vänder mycket, fru talman. Vi ser en återhämtning i ekonomin, och vi ser att köpkraften kommer tillbaka. Men det är skört. Även om vi står på en stabil grund i Sverige och kan bygga skyddsbarriärer runt den svenska ekonomin och svenskarnas ekonomi, är det skört beroende på vad som händer i omvärlden.

Den andra delen av planen som jag har jobbat mycket med handlar om arbetslinjen, det vill säga att allt fler ska komma i jobb, att bryta lågkonjunkturen så snabbt som det bara går med en expansiv budget och sedan självklart att se till att alla män och kvinnor, särskilt kvinnor som har stått utanför arbetsmarknaden länge, ska få tillgång till aktiviteter, en push och vårt stöd för att komma tillbaka till eller komma in på arbetsmarknaden, kanske för första gången.

Arbetslinjen handlar naturligtvis också om att göra det mer lönsamt att jobba. Det är därför som vi tre år i rad har sänkt skatten, och det är därför vi nu går fram med en bidragsreform som gör att det lönar sig bättre att jobba.

Den tredje delen av planen handlar om tillväxt. Vi vet att det bara är en växande ekonomi som kan bära framtidens alla behov. Nu har vi lagt fram en budget – och den började gälla den 1 januari – för att få fart på ekonomin på kort sikt och för att bygga motståndskraft och tillväxt på längre sikt. Det finns en grund för detta i budgeten, med 6 procent av bnp i offentliga investeringar. De kommer inte bara att ge oss ökad trygghet och bättre järnvägar och vägar, utan de kommer att också skapa nya jobb och jobb åt många småföretagare och entreprenörer runt om i Sverige.

Det här är den plan jag har jobbat med, och fortsättningsvis kommer att jobba med, för att stärka hushållens motståndskraft och bygga skyddsvallar. Jag vill därför fortsätta att göra just detta, att se till att svenskarna mitt i all denna oro kan känna tilltro och framtidstro till sin egen ekonomi och veta att Sverige står stabilt i tider när det blåser – politiskt stabilt och ekonomiskt stabilt med statsfinanser i världsklass.

Fru talman! Finansministern låter nöjd över utvecklingen i Sverige. Samtidigt kom ju en rapport i förrförra veckan från Hyresgästföreningen, Majblommans Riksförbund, Rädda Barnen och Röda Korset som visar att den ekonomiska ojämlikheten mellan barnfamiljer ökar. Klyftan i ekonomisk oro mellan föräldrar med låga inkomster och föräldrar i en slumpmässigt utvald kontrollgrupp har ökat kraftigt sedan 2023. Det är fjärde året som undersökningen genomförs, och där syns ingen ljusning.

Fem av tio ensamstående föräldrar och tre av tio sammanboende har under det senaste halvåret haft svårt att köpa näringsrik mat och kläder efter årstid till sina barn. Organisationerna bakom undersökningen konstaterar att den illustrerar två parallella verkligheter där skillnaderna i livsvillkor ökar beroende på vilka inkomster föräldrarna har.

Finansministern pratar mycket om arbetslinjen, och jag tycker också att de som kan ska jobba. Full sysselsättning har en avgörande betydelse för hela befolkningens livskvalitet och för att minska de sociala och ekonomiska klyftorna som finns i samhället. Socialdemokraternas grundsyn är att människor vill jobba, och vår politik strävar efter att främja det goda arbetslivet och att alla som kan jobba också ska jobba. Genom att fler jobbar ökar skatteintäkter, samtidigt som de offentliga utgifterna minskar. Vår högsta prioritet är därför att få fler i arbete.

Men i takt med den stigande arbetslösheten riskerar situationen att förvärras ytterligare. Bakom siffran 9 procents arbetslöshet finns en halv miljon människoöden. Det handlar om människor som inte har råd att betala räkningar, föräldrar som inte har råd att låta sina barn idrotta och vanligt folk som inte har råd att hämta ut sina mediciner. Regeringen verkar inte förstå hur hårt arbetslösheten slår, framför allt inte mot de människor som vill ha ett jobb att gå till, som vill göra rätt för sig och som vill känna tryggheten i att ha en egen inkomst.

Finanspolitiska rådet bedömer att det inte är större ekonomiska incitament som är lösningen för att minska arbetslösheten. Varken ytterligare jobbskatteavdrag eller bidragstak kommer att ha stora effekter på sysselsättningen. Snarare finns det enligt myndigheten risk för ökad barnfattigdom. Det som behövs är i stället åtgärder som rustar den arbetssökande att ta de jobb som finns.

Den ekonomiska politiken för att uppnå full sysselsättning går hand i hand med den skattepolitik som finansierar vår gemensamma välfärd och viktiga samhällsinvesteringar. Vi hörde finansministern prata mycket om arbetslinjen. Därför undrar jag varför regeringen inte gör mer satsningar för att få fler i arbete.

Fru talman! Den budget som började gälla den 1 januari möter på en hel del sätt de utmaningar som många står inför. Vi befinner oss i svåra tider, och vi riskerar att det förblir så, särskilt nu när kriget i Mellanöstern pågår.

Vad har vi under några korta år gjort? Vi har sänkt skatten för alla som arbetar. Vi har sänkt skatten på pension. Vi har sänkt skatten på sparande, och vi har sänkt skatten på drivmedel och på el. På onsdag blir maten billigare genom att vi halverar matmomsen. Det är precis det som ledamoten efterfrågar, det vill säga att underlätta för människor. Matkostnaderna och boendet är ofta den allra största posten för en familjs eller för en ensamstående persons ekonomi.

Vad gäller bostadsbidragen har vi höjt taken för första gången sedan 1997. Beroende på att hyrorna har blivit högre har vi också höjt taken. Det har inte gjorts tidigare. Listan skulle kunna göras längre.

Är jag stolt över läget? Nej, men jag är glad över att vi från fyra partier tillsammans har stärkt människors ekonomi i en tuff tid. Jag har ändå några frågor.

Hur många gånger har en socialdemokratisk regering sänkt skatten tre år i rad för en arbetare? Hur många gånger har Socialdemokraterna sänkt skatten på pension tre år i rad? Och hur många gånger har Socialdemokraterna sett till att drivmedel blivit betydligt billigare? Hur många gånger genom historien har Socialdemokraterna lagt ungefär 6 procent av bnp på offentliga investeringar i infrastruktur, i rättssäkerhet och försvar? Hur många gånger har Socialdemokraterna fördubblat finansieringen till försvaret på mindre än fyra år? Hur många gånger har Socialdemokraterna sänkt – halverat – matmomsen och låtit det gälla i ett år och nio månader?

Jag kan fortsätta denna lista, men jag är glad över att vi är fyra partier som gör detta i en svår tid.

Vad menar jag med begreppet Trumpsäkra? Det är enkelt. Svensk ekonomi står stark, men många har det fortfarande tufft. Det håller på att vända, men själva ekonomin och statsfinanserna är stabila och i världsklass. Med en statsskuld på drygt 35 procent – den är faktiskt lägre i dag än när Magdalena Andersson lämnade sitt jobb som finansminister – kan vi göra det som krävs för att skydda befolkningen rent fysiskt genom att bygga trygghet och säkerhet samt genom att stärka deras ekonomi.

Ja, svensk ekonomi är Trumpsäkrad på det sättet att vi har möjligheter som få andra länder har. Däremot är inte svensk ekonomi Magdalenasäkrad. Socialdemokraternas motioner handlar om höjda skatter på mycket men utan att man vill prata om det. Man vill sällan det när man är socialdemokrat. Man säger att man vill sänka skatten, men så fort man styr höjer man skatten.

Låt oss titta på Stockholm – skyltfönstret. I tider som har varit svåra för människor har man höjt kommunalskatten två gånger och i regionen en gång. Det drabbar såklart allra mest de som har minst.

Fru talman! Vi tar oss igenom en tuff tid. Återhämtningen har kommit i Sverige. Den är skör. Det beror bland annat på att inhemsk efterfrågan tar fart med hjälp av en expansiv budget. Det handlar också om vad som händer i omvärlden. Men den här regeringen, vi fyra samarbetspartier, är redo att göra mer om och när det krävs för att bygga skyddsbarriärer kring svensk ekonomi och kring svenskarnas ekonomi.

Fru talman! Riksdagen har möjlighet att utreda saker, och riksdagens utredningstjänst har räknat ut att nio av tio skulle tjäna på Socialdemokraternas budgetförslag.

I Socialdemokraternas budgetalternativ prioriterar vi vanligt folks ekonomi. Vi föreslog en rättvis skattesänkning för vanligt folk, som skulle ge lika mycket som regeringens förslag – som nu har blivit verklighet.

Vi tycker däremot inte att en ytterligare skattesänkning för dem som tjänar över 67 000 kronor i månaden är motiverad samtidigt som hälften av alla ensamstående har svårt att sätta mat på bordet till sina barn. Vi står inte bakom att man tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget. De pengarna hade kunnat gå till mycket viktigare saker, som att höja barn- och studiebidragen.

Senaste gången barnbidraget höjdes var 2018, och som av en händelse var det en socialdemokratisk regering som gjorde det. Sedan dess har kostnaderna rusat för barnfamiljerna. Men Sverige är det enda landet i Norden som inte har höjt barnbidraget under kostnadskrisen.

Vi vill höja bostadsbidraget för de mest utsatta familjerna. Regeringen försämrade nyligen det, vilket är helt obegripligt i detta mycket allvarliga kostnadsläge.

Vi vill göra medicinerna billigare. I vårt budgetalternativ prioriterar vi att svenska pensionärer ska ha råd att hämta ut sina mediciner.

Vi socialdemokrater föreslår vidare att det orättvisa karensavdraget ska slopas. De som måste göra jobbet på jobbet ska inte längre straffas orimligt hårt ekonomiskt och bli av med tusenlappar eftersom de tvingas vara hemma när de är sjuka.

Det finns faktiskt alternativ i den ekonomiska politiken som gör skillnad för vanligt folk.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för applåden redan innan jag började prata.

Ärligt talat – jag vill tacka för en bra debatt. Det här är en väldigt viktig fråga. Många människor runt om i landet kämpar fortfarande med höga priser och höga hyror och för att få sin ekonomi att gå ihop. Det som är glädjande är att det börjar vända vad gäller både köpkraften och ekonomin och att vi har en sådan styrka i våra statsfinanser.

Det är alltid roligt att lyssna på socialdemokrater när de är i opposition. Då kan man nämligen föreslå mycket, men när man väl har majoritet och ska lägga fram en budget måste man ändå alltid utvärdera vad som händer. Det blir spännande att se hur man ska få ihop de fyra partierna på Magdalena Anderssons sida och hur man ska underlätta för människor och fokusera på arbetslinjen.

Vad är de stora skillnaderna här? Är jag emot höjt barnbidrag? Nej, jag är inte emot höjt barnbidrag. Jag utesluter inte att det behöver höjas. Men jag tycker också att skatten behöver sänkas för dem som jobbar. Eftersom de som jobbar har drabbats hårdast under inflationskrisen är det helt rimligt att stärka deras köpkraft, så att de inte känner att det bara är bidragen som höjs och indexeras upp. Det är inte rättvist. Även de som varje dag går till jobbet och sliter ska veta att de får behålla mer av sin lön under mycket svåra tider.

Jag ska inte stå här och göra mer listor över allt vi gör för att stötta hushållen, fru talman. Jag kan bara konstatera att matmomsen halveras nu på onsdag. Dessutom sänks arbetsgivaravgifterna för att anställa unga. Det kommer att underlätta för många, speciellt för många småföretagare i tjänstesektorn i Sverige som har små marginaler och som nu är oroliga för att efterfrågan hålls tillbaka.

Man kan göra mycket för att underlätta för såväl de små företagen som familjerna och den svenska ekonomin. Det tänker jag fortsätta att göra.

Tack för den här debatten! Ha en fortsatt trevlig vecka!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.