Regeringens agerande angående Nordstream 2

Svar på interpellationer

Herr talman! Hans Wallmark har frågat statsministern vilka skälen var att avstå från att medunderteckna ett brev angående Nord Stream 2 till EU-kommissionens ordförande samt varför ingen formell beredning med relevanta departement gjordes och varför inga försök till reviderade skrivningar gjordes. Wallmark har även frågat vad som görs för att få frågan på EU-kommissionens bord. Interpellationen har överlämnats till mig.

Vidare har Mikael Oscarsson frågat mig vad Sverige gör för att agera utifrån säkerhetspolitiska och miljöpolitiska intressen för att inom EU verka för att den nya gasledningen inte byggs, varför Sverige inte skrev under protestbrevet till kommissionen samt hur regeringen samverkar med Region Gotland för att värna rikets säkerhet. Jag väljer att besvara interpellationerna i ett sammanhang.

Jag har flera gånger haft tillfälle, herr talman, att redovisa regeringens syn på Nord Stream 2, bland annat i denna kammare genom mina svar på Maria Weimers interpellation 2015/16:699 och Mikael Oscarssons interpellation 2015/16:753. Jag menar att dessa debatter har visat att det råder bred samsyn i riksdagen kring de frågor som projektet reser.

Den förfrågan om undertecknande av ett brev som båda interpellanterna hänvisar till kom in till regeringen i början av mars 2016, i ett skede när brevet redan var undertecknat av flera medlemsstater. Svarsfristen var mycket kort, och vi erbjöds inte möjlighet att påverka brevets innehåll. Efter beredning inom Regeringskansliet gjordes den samlade bedömningen att statsministern inte skulle underteckna brevet.

Som interpellanterna väl känner till arbetar regeringen aktivt med frågan om Nord Stream 2 på europeisk nivå och har vid upprepade tillfällen varit i kontakt med både kommissionen och andra medlemsländer i EU. Frågan tas upp såväl i bilaterala sammanhang som inom ramen för EU-samarbetet.

När det gäller värnandet av nationella säkerhetsintressen pågår ett arbete inom Regeringskansliet i syfte att bedöma projektet och formulera och värdera olika handlingsalternativ.

Herr talman! Utrikesministern! Jag brukar återkommande ställa ett antal frågor till statsministern när han har gjort utrikes- och säkerhetspolitiska saker och när Statsrådsberedningen gör olika ting. Statsministern har en tendens att aldrig vilja svara på dem utan skickar fram utrikesministern. Hon brukar göra det väl, men ibland beklagar jag hennes uppgift att vara lokalvårdare för statsministern. Så även i dag.

Jag tackar för svaret, men flera av de frågor jag ställer får egentligen inget svar: Vad var anledningen till att man avstod från att medunderteckna brevet? Mellan förfrågan och svar tog det, enligt de handlingar jag har begärt ut från Statsrådsberedningen, sex dagar. Varför gjorde man ingen bredare beredning? Vad jag har förstått fanns inga dokument upprättade om detta på till exempel Försvarsdepartementet. Och varför gjordes inga försök att revidera om man nu var negativ till vissa formuleringar?

Herr talman! Jag har med mig själva brevet, vilket jag har begärt ut från Statsrådsberedningen. Som jag uppfattar det anförs det i brevet till EU-kommissionen tre skäl till varför Sverige borde medunderteckna det. Det ena är att Europa inte ska göra sig mer beroende av en energiform och framför allt inte av ett enda sätt att leverera denna energi i form av en kabel eller ledning på Östersjöns botten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det andra är att detta riskerar att undergräva Ukraina. De får i dag pengar för den transittrafik av rysk gas som går genom Ukraina in på den europeiska marknaden. Det handlar om rätt betydande belopp. Det pekas även på den destabiliserande geopolitiska ordning som just nu finns i Europa.

Jag tycker att alla dessa skäl i grunden är väldigt relevanta. Den kritik som kan anföras mot Nord Stream 2 har tre huvudlinjer.

Den första frågan man måste ställa sig är om det är förenligt med EU:s energiunion att vi gör oss än mer beroende av en leverantör och att vi framför allt gör oss beroende av ett enda sätt att leverera gasen in i Europa. Den stora knäckfrågan man ska ställa är om det är i Europas intresse att ha mer rysk gas eller ha mindre rysk gas.

Det andra skälet är naturligtvis det försämrade säkerhetsläget. Jag behöver absolut inte, herr talman, undervisa utrikesministern i detta. Även hon är väl förtrogen med det här, och jag vet att hon också är väldigt bekymrad över det säkerhetsläge vi nu har här uppe i Nordeuropa. Efter den illegala annekteringen av Krim har Sverige varit tydligt. Vi står hela tiden fast vid att det strider mot folkrätten och att det är en illegal annektering. Detta är ett centralt budskap.

Vi har dessutom striderna i östra Ukraina som hitintills har krävt minst 10 000 döda och 20 000 skadade. Det som sker är förfärligt. Detta gör att säkerhetsläget är försämrat, och det försämras stadigt. Det är i ljuset av det här som man har goda skäl att ifrågasätta Nord Stream 2.

Det tredje skälet, vilket jag just underströk och som också är en fråga som lyfts fram allt oftare i Bryssel, är: Ska vi verkligen medverka till att undergräva ukrainsk ekonomi på detta sätt? Om Nord Stream 2 blir ett faktum riskerar Ukraina att förlora betydande intäkter.

Herr talman! Jag menar att vi därför borde gå från ord till handling. Det är lite kuriöst att Sverige avstod när vi fick erbjudande redan i mars om att medunderteckna ett brev som till slut samlade nio eller möjligen tio stater. Skälen som framförs i brevet - fem eller sex stycken - är i grunden väldigt sakliga och goda. Jag förstår därför inte varför man avstod.

Jag tror dessutom, herr talman, att med det läge vi befinner oss i är det bättre att vara många som markerar oro och ovilja mot Nord Stream 2. Sverige kunde tillsammans med andra medundertecknande länder, som Estland, Lettland och Litauen, ha ställt sig sida vid sida för att säga att Nord Stream 2 är ett dåligt projekt. Det ligger inte i Europas intresse, och vi ska i Europa inte göra oss mer beroende av rysk gas. Därför är det sorgligt att statsministern avstod från att vara medundertecknare.

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Frågan om Nord Stream är väldigt viktig. Det handlar framför allt om Sveriges säkerhet och Rysslands möjligheter att kunna agera på vårt territorium.

Utrikesministern säger i sitt svar att Sverige agerar och att det finns en bred enighet, men då måste man fråga sig vad dessa insatser består i. Tåget gick i mars då vi inte skrev under. Tänker utrikesministern i stället ta initiativ till att skriva ett eget brev för att skapa en uppslutning som visas i praktisk handling? Det måste ju hänga ihop. Sverige måste visa ledarskap i denna fråga. Därför är detta en viktig uppgift som ligger på Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar hur regeringen tänker agera för att förhindra att den ryska staten köper sig tillgång till svenskt territorium för att fortsätta bedriva militära handlingar och ekonomisk utpressning mot bland andra Ukraina, vilket helt strider mot FN-stadgans grundprinciper om staters förpliktelser att respektera varandras suveränitet och territoriella integritet.

Gazprom, och Nord Stream 2, är nämligen sedan augusti 2016 helägt av den ryska staten. Gazproms agerande är därmed helt styrt av ryska statens intressen och behov. Detta får vi inte bortse från, särskilt inte med den allt tuffare säkerhetspolitiska miljö vi befinner oss i.

Vi vet att Kremls representanter har hotat med kärnvapen och att den ryska försvarsmakten agerar väldigt kraftfullt i Östersjön. Då finns all anledning för Sverige att vara försiktigt.

Herr talman! Detta gäller särskilt nu när det på olika sätt har framkommit i medierna att Försvarsmakten är tydlig med att det här är en dålig idé. Det är dåligt för Sveriges säkerhet dels att Nord Stream 2 över huvud taget byggs, dels att Sverige skulle ge utrymme att använda både Slite hamn och Karlshamns hamn. Det här skulle påverka Försvarsmaktens förmåga att skydda Sverige och den svenska befolkningen. Det har också framkommit att det förekommer ganska aggressiv rysk spionageverksamhet mot Försvarsmaktens anställda på Gotland, och detta trappas upp i andra delar av landet. Jag är säker på att det här är någonting som både utrikesministern och försvarsministern oroas av.

Det är ganska uppenbart att det som ÖB säger i Agenda om att det här är en dålig idé är ett understatement. Detta är någonting man avråder ifrån. Då är det väldigt viktigt att det hänger ihop med utfästelserna i den förra debatten och att Sverige nu också agerar. Man måste sätta ned foten. Det är viktigt också med tanke på att det ska tas beslut på Gotland i december. Hur tänker regeringen agera? Nu blir det något slags tankevurpa. De som jobbar inom det lokala självstyret tänker att regeringen ska göra någonting, men regeringen tycks allra mest hoppas att räddningen ska komma från kommissionen.

Jag har ställt en rad frågor, och jag hoppas att jag får klara och tydliga besked i den här viktiga säkerhetspolitiska frågan.

Herr talman! Jag tackar för de vänliga orden, Hans Wallmark. Jag gör naturligtvis det här för att jag tycker så mycket om att debattera med dig. Det är därför jag står här upprepade gånger. Tack för att ni tar upp den här frågan!

Sent ska syndaren vakna, kanske man kan säga. Ni tillhör ju partier som ingick i den tidigare alliansregeringen, vilken 2009 gav tillstånd för Nord Stream att lägga de första två rörledningarna i svensk ekonomisk zon. Jag ska inte kritisera det beslutet. Det var en naturlig följd av att man tillämpade gällande lagar och regler, vilket vi också tänker göra. Vi tänker naturligtvis "hedra" våra rättsliga åtaganden.

Nej, tåget gick inte för att man inte skrev under ett brev. Nu tycker jag att ni tjafsar. Det är väl inte att gå från ord till handling att man skriver ett brev till kommissionen, hur mycket jag än respekterar EU och kommissionen. Det är kanske det allra enklaste. Vi bedömde detta efter att ha tittat på det. Det var färdigt att skriva under; det gick inte att påverka innehållet. När det här bereddes bedömde man att det inte var det bästa att göra i det läget; det skulle inte ha gagnat våra intressen. Det är nu det är viktigt att agera. Det är väl inte att gå från ord till handling att bara skriva på en skrivelse?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är överens regering och opposition emellan om att vi på grund av Rysslands agerande har ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i närområdet och Europa. Sverige är en av de medlemsstater i EU som hårdast driver att EU:s förhållningssätt gentemot Ryssland ska återspegla den insikten.

Samtidigt är rättsläget när det gäller Nord Stream 2 oförändrat i avgörande folkrättsliga delar. Det är fortfarande den svenska kontinentalsockellagen och FN:s havsrättskonvention som sätter villkoren för den prövning som regeringen har att göra av bolagets tillståndsansökan. Det är först nu vi har fått den och kan ta ställning till den. EU:s energiunion innebär visserligen att den gemensamma energipolitiken har samlats i ett ramverk och tagit betydelsefulla steg framåt, men flera av de principer som medlemsstaterna är ense om, som diversifiering och minskat beroende, är inte genomförda i formella rättsakter. Utan de är politiska till sin karaktär, och det är en utmaning när de ska tillämpas och genomdrivas.

Det vi har gjort är att vi under det gångna året regelbundet samrått med såväl kommissionen som EU:s medlemsstater, och vi har ett mycket nära samarbete med övriga länder runt Östersjön. Statsministern berörde själv frågan med sina kollegor vid det senaste mötet i Europeiska rådet. Regeringen kommer att fortsätta följa frågan nära, eftersom det ytterst också är en fråga som handlar om vår säkerhetspolitik.

I den andan bjöd vi in riksdagspartierna till informationsmöte senast i går, då era partier fick full insyn i det arbete som just nu pågår. Det handlar om att engagera sig i EU-kretsen, titta på det rättsliga läget, vilket vi förstås nu gör med remisser av det här förslaget till berörda myndigheter, och agera fullt i enlighet med våra säkerhetspolitiska intressen. Regeringen ser fram emot att vi kan bredda och fördjupa diskussionen i den här viktiga frågan.

Den här skrivelsen är redan ointressant. Utvecklingen har redan flyttat sig långt framåt. Ni kan förstås hålla på och tjafsa om det där, men det kommer inte att hjälpa frågan om Nord Stream 2. Jag har inte hört ett enda förslag från er sida. Vad ska vi göra då? Har ni några egna förslag?

Herr talman! Jag är inte alldeles säker på att det bara är glädjen över debatter med undertecknad som lockar Margot Wallström till kammaren. Det kan möjligtvis också vara omtanken om statsministern. Jag tror nämligen att hon förklarar den svenska säkerhetspolitiska linjen bättre än han, även om jag tycker att det finns håligheter i det hon nyss framförde; jag ska peka på några av dem.

Låt oss bena ut en del saker! Jag tycker att det är bra att utrikesministern nu klargör att det rättsläge som rådde 2009, när man beviljade Nord Stream 1, var snarlikt det vi har i dag. Det är ungefär samma typ av lagar som gäller. Det som är den stora skillnaden mellan när Nord Stream 1 kom och när Nord Stream 2 nu behandlas är EU:s energiunion och det försämrade säkerhetsläget. Det måste vi erkänna. Jag tycker att det finns all anledning att vara självkritisk. Jag tycker att det finns all anledning att kritiskt se tillbaka på behandlingen av Nord Stream 1. Men givet det lagutrymme man hade var detta det beslut som fattades. Nord Stream 2 måste dock betraktas i ljuset av både det försämrade säkerhetsläget och EU:s energiunion. Det tycker jag att vi ska kunna vara överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Utrikesministern tycker att vi tjafsar om det här brevet. Nja, nu är det ändå rätt viktigt. Under en tid rådde det rätt stor oklarhet om huruvida man hade blivit erbjuden det här brevet, huruvida man hade svarat på det och vad man i så fall hade svarat. Jag tycker ändå att det är lite anmärkningsvärt. Vi har dragit ut de här handlingarna. Jag har inte fått dem själv, utan de har begärts ut, och det har nästan varit lite detektivarbete att få ut dem. Men nu har vi det här brevet. Det erbjöds Sverige i mars, för över ett halvår sedan.

Jag tillhör dem som menar att den här processen i hög grad är politisk, precis som utrikesministern fastslår. Då gäller det att driva opinion. Jag menar att Sverige skulle ha visat prov på ledarskap. Sverige borde redan tidigt i våras ha varit ett av de länder runt Östersjön som visade ledarskap i frågan. Vad det handlar om är att Nord Stream 2 med rysk gas till Europa inte är i vårt lands, i vårt närområdes eller i Europas intresse. Det hade kanske varit bra om vi hade varit medundertecknare till det brev som vi blev erbjudna att skriva under; när man driver opinion gentemot kommissionen är det bättre ju fler man är.

Utrikesministern efterlyser vad vi tycker att man ska göra. Jag tycker att man ska arbeta politiskt in mot unionen, arbeta med våra europeiska partner för att få fram insikten att Nord Stream 2 inte är i Europas intresse. Som det står i det brev som statsministern avvisade handlar det om tre saker: Vi ska inte göra oss mer beroende av en leverantör och en leverantörskedja, det vill säga Nord Stream 2, vi ska inte undergräva Ukraina och vi befinner oss i ett försämrat säkerhetsklimat. Vad av det som framgår i brevet är i grunden fel?

För drygt en vecka sedan var jag i Baltiska församlingen i Riga och träffade företrädare för Estland, Lettland och Litauen. De har noterat att vi har den här rätt livaktiga debatten i Sverige tack vare att vi från oppositionen driver på. Det är ett entydigt besked från företrädare för Estland, Lettland och Litauen att Nord Stream 2 inte är i Östersjöområdets intresse.

Herr talman! Mikael Oscarsson lyfte fram två saker som jag vill fortsätta att elaborera. För det första är inte Nord Stream vilket företag som helst. Bakom det finns ju ryska statens egna maktintressen i form av maktbolaget Gazprom. Det gör att det här inte är vilken kommersiell affär som helst eller vilket företag som helst. Det är ytterst ryska statens intressen bakom, och det är viktigt att framhålla i debatten. Där tror jag heller inte att det i grunden finns någon större skillnad mot utrikesministerns uppfattning. För det andra är detta med Slite och Karlshamn inte bra. Det är ett försvarspolitiskt hot. Därför kan jag med mycket stor stolthet säga att Moderaterna både på Gotland och i Karlshamn aktivt arbetar emot att man ska behöva etablera verksamhet med ryska rör i både Slite och Karlshamn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, utrikesministern, för svaret! I sitt svar började hon med att hänvisa till att vi kommer nu och att ett beslut om Nord Stream 1 fattades tillbaka i tiden. Det är ett helt annat säkerhetspolitiskt läge nu, och det vet utrikesministern mycket väl.

Vi hade då inte haft Krim eller de spänningar som vi nu ser. Det fanns tendenser, men nu har vi på ett helt annat sätt klara exempel på att Ryssland är berett att använda sin militära förmåga. Det gör att det kommer i ett mycket allvarligare läge.

När det gäller brevet har det betydelse om det är åtta, nio eller tio länder som skriver ett brev till kommissionen och på det viset lägger fast vår ståndpunkt. Det är väl ganska uppenbart.

Sedan är frågan: På vilket sätt ska detta vägas om Försvarsmakten är så tydlig med att det är dåligt? Vi vet att USA:s vicepresident sa väldigt tydligt när han kom till Sverige: It's a bad deal. Det var dåligt för Europa, och han avrådde verkligen. Om vår egen Försvarsmakt avråder, vad mer krävs? Det är en konkret fråga. Är inte rikets säkerhet någonting som ska vara det viktigaste? Om det är det viktigaste, avser då regeringen att komma med ett tydligt nej?

Vi har en annan del i detta. Det hänger inte bara på denna kammare och på regeringen. Region Gotland är i högsta grad inblandad. Där är frågan nu uppe, och man ska fatta ett beslut i december. Där finns representanterna. Det är en socialdemokrat som är den starke mannen för er, Björn Jansson. Han har gång på gång vidhållit att det här är en ren kommersiell fråga, senast i debatten den 17 oktober. Han vidhåller att det inte är Gotlands ansvar att bedöma säkerhetsläget och att det inte spelar någon roll att företaget är ett helägt ryskt bolag.

Är det ett sätt som regeringen är komfortabel med att det med all sannolikhet fattas beslut i december? Man ser de 55 miljonerna framför sig av naturliga skäl. Men blir inte det konstigt? Borde inte informationen från Försvarsmakten på lämpligt sätt nå fram till Region Gotland innan man fattar beslutet? Det vore väldigt rimligt.

Vad det kokar ned till är att detta är en fråga som kräver ett tydligt och resolut agerande. Regeringen hade behövt skriva under brevet. Man kan göra det i efterhand och skicka ett brev. Men det krävs också att man är tydlig särskilt vad gäller Slite hamn. Det är definitivt en fråga som regeringen har möjlighet att fatta beslut i.

Det skulle vara en tydlig signal från Sverige att det inte bara är ord vi håller på med i kammaren utan att det får praktiska konsekvenser. Det blir ett njet från Sverige när det gäller att använda Slite hamn och även Karlshamns hamn. Det vore det allra bästa.

Herr talman! Jag har inte anmält mig som talare i debatten. När vi debatterade Nord Stream 2 senast uppfattade jag att vi var väldigt överens om att Nord Stream 2 inte är någon bra idé. Jag uppfattade också att vi var överens om att Sverige ska följa de internationella åtaganden som vi har ingått. Jag undrar nu om det har ändrats. Menar Moderaterna och Kristdemokraterna att vi ska bryta mot de internationella åtaganden vi har och den internationella rätten, och i så fall på vilka grunder?

Jag tycker att utrikesministern hade en poäng när hon ställde frågan: Vilka är era konkreta förslag till vad den svenska regeringen mer bör göra förutom att påverka på det sätt som hon anfört? Vi är överens om att Nord Stream 2 inte är någon särskilt bra idé. Men frågan är vad vi kan göra åt det mer än det påverkansarbete som regeringen redan har redogjort för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Vår politik handlar för det första om att hedra våra rättsliga åtaganden. För det andra ska vi se till att vi kan kombinera detta med att följa de politiska mål som har satts upp i EU:s energiunion. Det är vad vi håller på med och vad vi gör, och ni är väl informerade om det numera. Vi har kallat till oss era partier för att informera om hur vi arbetar med de sakerna.

Det har också framgått mycket tydligt, Hans Wallmark, i samarbetet med de baltiska länderna. När vi firade deras 25-åriga frihet gjorde vi uttalanden där det framgick väldigt tydligt att vi tycker likadant och har samma värdering av frågorna när det gäller den politiska inriktningen.

När det gäller den specifika frågan om Slite hamn var den inte med i det berömda brevet. Låt oss nu lämna brevet. Vad gäller nu? Vad är läget just nu, och vad kan vi göra? Vi har att värna Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Vi inhämtar nu underlag från myndigheter, och vi formulerar vår position utifrån ett brett perspektiv.

Den verksamhet som Nord Stream 2 planerar att genomföra följs noga av både regeringen och ansvariga svenska myndigheter. Det är Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten. Med tanke på utvecklingen i vårt närområde i vår omvärld i Östersjöområdet har Gotland en särskilt viktig position.

Det är också ett svenskt strategiskt intresse att ha militär närvaro på och runt Gotland. Det har en stabiliserande effekt på den militärstrategiska situationen i Östersjön. Därför har Försvarsmakten inlett arbetet med att etablera militär närvaro och verksamhet på Gotland.

Nu utnyttjar regeringen varje möjlighet att skaffa sig ett så bra underlag som möjligt för sitt val av agerande vad gäller hamnarna i Karlshamn och Slite. Återigen gäller det att respektera både svensk och internationell lag. Vi kan inte bara hitta på någonting som går emot folkrätten. Då skulle vi följa i Rysslands spår, och det är väl ändå inte meningen.

Vi måste respektera de lagrum vi har att följa när det gäller att värdera den ansökan om har kommit in till Sverige. Som ni mycket väl vet kan inte vi ensamma sätta stopp för detta. Vi kan inte ensamma stoppa projektet. Det krävs att vi har EU med oss. Vi arbetar därför aktivt gentemot kommissionen med upprepade kontakter. Vi jobbar med kontakter med de baltiska länderna och med andra som är involverade i detta.

Om ni verkligen ville göra nytta skulle ni försöka att rikta er till dem som tänker köpa gasen. Det skulle förstås vara det allra viktigaste som ni kan göra. Det gäller kunder i Tyskland och också i Storbritannien. Det är grundproblemet. Det här är gasledningar som kommer att ha alltför många tänkbara kunder och avnämare så småningom. Det gör också projektet mycket svårare.

Här handlar det om att agera. Det gör vi både i EU-sammanhang och tillsammans med andra länder som tycker som oss om detta. Vi arbetar med partner både runt Östersjön och i EU-sammanhang. Vi har som ni vet skickat ut ansökan på remiss och återkommer förstås när vi har fått in synpunkter. Vi är mycket aktiva, och vi kommer också att fortsätta att hålla oppositionens partier informerade om vad vi gör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! För att sammanfatta: De goda skälen till att avvisa Nord Stream 2 är i grunden att det strider mot vår gemensamma energiunion. Det råder ett försämrat säkerhetsläge i norra Europa efter den illegala annektering av Krim och det som sker i östra Ukraina. Detta riskerar också att undergräva Ukraina genom att man fråntar dem möjligheterna att tjäna pengar på den transittrafik som finns med rysk gas från Ryssland in på den europeiska marknaden.

Herr talman! Utrikesministern sa ett väldigt intressant ord. Man kan gå tillbaka till protokollet sedan och se vad hon sa i sitt förra inlägg. Hon sa att numera informeras oppositionen. Det är helt riktigt. Vi har fört två samtal under organiserade former på Utrikesdepartementet sedan oktober, tror jag. Det har alltså skett under de senaste sex veckorna. Det brev, herr talman, som utrikesministern betraktar som tjafs när vi tar upp det skrevs i mars. Jag menar att det är detta som är det bristande ledarskapet. Vi borde redan tidigt på föråret, i våras, tillsammans med andra länder ha samlat en koalition mot Nord Stream. Jag är helt övertygad om att ju fler länder som markerar emot detta, desto större tyngd och styrka har det in mot EU-kommissionen.

Det är precis som utrikesministern har slagit fast: Det handlar ytterst om en politisk avvägning. Det är därför jag beklagar det bristande ledarskap som man visar genom att inte vara med på brevet. Jag har fortfarande inte hört ett sakligt argument när det gäller vad det innehållsmässigt var i brevet som var så dåligt.

Herr talman! Avslutningsvis: Åsa Eriksson säger att partierna är överens om att detta inte är någon bra idé. Då tycker jag att det ska få konsekvenser. Jag har talat med moderater på Gotland och i Karlshamn om att det är en dålig idé att ha ryska rör där. Har Åsa Eriksson talat med sina partikamrater? Och har hon förmått socialdemokraterna på Gotland och i Karlshamn att förstå den säkerhetspolitiska implikation som ligger i detta?

Vad kan man mer göra? Jo, herr talman, vi hade Nordiska rådet i förra veckan. Utrikesministern var där. Vi har från den partigrupp jag tillhör drivit kravet på att man ska se på Nord Stream 2 utifrån ett nordiskt perspektiv. När vi hade den diskussionen i kammaren sa svenska socialdemokrater ingenting. Det är väldigt talande, Åsa Eriksson.

Herr talman! Vad skulle Kristdemokraterna göra, och vad är förslaget? Det är att ta till sig det som Försvarsmakten säger och låta det vara överordnat tillsammans med en hänvisning till energiunionen och kommissionen att agera på det sätt man kan.

Sammantaget har jag svårt att se det på något annat sätt än att det är precis som man har kommit fram till: Detta är en dålig idé. Sverige bör inte medverka till det här. Vi måste se att vi har en viktig roll som ledare. Vi kan inte gömma oss bakom att detta ska avgöras på lokal nivå och sedan hoppas att någon annan ska leverera budskapet. Vi måste själva ta på oss ledartröjan och se till att vara tydliga. De ord som har sagts i debatten måste också bli konkreta när det gäller såväl brev som handlingar och avslag från svenskt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att detta har stor geopolitisk betydelse. Vi vet att för Ukraina är detta inte peanuts. Det är kanske 2-3 procent av deras bnp som kommer att gå förlorade genom minskade intäkter och som direkt kommer att stängas av. Sverige har varit en ledarfigur när det gäller att ställa upp på Ukrainas vilja att närma sig EU. Då får vi se till att inte spela dubbelspel, utan då måste vi göra vad vi kan också på den andra sidan.

Allting kommer ned till att detta är ett sätt för Ryssland att ekonomiskt, politiskt och militärt få ett ökat inflytande i Östersjön genom Gazprom. Att låta Ryssland få tillgång till svenskt territorium är rent vansinnigt, och det hoppas jag att regeringen kan vara tydlig med framöver.

Herr talman! Hans Wallmark talar mycket väl om vikten av information, kontakter och påverkansarbete. Det tycker jag låter bra.

Mitt intryck är att Utrikesdepartementet och utrikesministern är ganska duktiga på att informera, förankra och kommunicera detta. Jag är ny i riksdagen, så min fråga är: Var det detsamma under den borgerliga regeringen? Hade man samma informationsutbyte då? Om jag förstod saken rätt hölls senast i går en dragning tillsammans med riksdagsledamöterna i frågan, så jag får nog ändå intrycket av att man försöker göra vad man kan för att informera och förankra och att även trycka på dem som bör tryckas på.

Jag har för mig att Mikael Oscarsson sa att det var ett helt annat läge när den borgerliga regeringen fattade beslut om Nord Stream 1. På sätt och vis var det ett annat läge, men situationen med Georgien hade såvitt jag minns redan inträffat då. Ett helt annat läge var det alltså inte. Kan det vara så att Mikael Oscarsson ibland tillämpar selektiv glömska när det passar? Eller finns det andra orsaker?

Till syvende och sist är vi i alla fall överens om mycket i frågan. Jag vill tacka utrikesministern så mycket för att vi får möjlighet att ta del av information och för det påverkansarbete som regeringen gör.

Herr talman! Jag vill bara upprepa att vi tänker agera i enlighet med existerande lag och rätt. Inte ens hänvisningar till FN-stadgan, som jag vet att Mikael Oscarsson har använt förut, ger Sverige rätt att utanför vårt territorium förhindra en annan stat att utöva sin rätt att lägga rörledning. Vi använder själva rättigheten att lägga rörledningar på havsbotten. Detta är någonting som vi måste titta noggrant på så att vi agerar i enlighet med internationell rätt. Det är också så vi måste hantera ansökan som har kommit in.

Till det kommer att vi ska agera i kommissionen för att den förhoppningsvis ska kunna definiera hela energiunionen som projekt. Det handlar om huruvida man bedömer det utifrån hela sträckningen eller landningsplatsen på tyskt territorium, och man ska även undersöka det rättsliga läget - särskilt för länder som skulle kunna säga nej eftersom ledningen går på deras territorium. För Sveriges del handlar det om svensk ekonomisk zon. Det är viktigt att hålla reda på fakta i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommissionen har sagt i EU-parlamentet att man anser att Nord Stream 2 inte kan byggas i ett rättsligt vakuum och att det måste sättas i en rättslig ram som är förenlig med EU:s regelverk. Enligt kommissionen är det till slut tyska myndigheter som måste tillse att så är fallet.

Därför måste vi arbeta via kommissionen för att påverka de länder som nu också är avnämare eller köpare av rysk gas. Vi tar de säkerhetspolitiska utmaningarna på största allvar. Det är därför vi involverar alla dem som nu är berörda, inklusive alla på Gotland, för att värna våra säkerhetspolitiska intressen. Det kommer vi att göra, och vi kommer förstås att göra det i samarbete med de på Gotland som har att avgöra ansökningar om att förlägga rör där. Men vi kommer att göra det med respekt för lag och rätt.

Överläggningen var härmed avslutad.