Regelförenklingar för näringslivet

Herr ålderspresident! Jag ber på förhand om ursäkt om jag säger "herr talman" vid något tillfälle; det kommer säkert att hända.

Herr ålderspresident! Camilla Brodin har frågat mig om regeringen är på väg att lägga fram förslag som syftar till att möta de två rekommendationer som OECD gav Sverige i sin granskningsrapport Regulatory Policy Outlook. Camilla Brodin har också frågat om det finns några andra initiativ på gång som bottnar i de erfarenheter som gjordes under den så kallade Förenklingsresan.

Förenklingspolitiken utgör en viktig del av näringspolitiken. Den bidrar till att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Som näringsminister har jag vidtagit ett flertal åtgärder för att minska de kostnader och begränsningar som kan följa av regelgivning.

I Regeringskansliet pågår nu beredning av nya mål för förenklingspolitiken inom förenklingsområdet. Utgångspunkterna framgår av budgetpropositionen för 2021. Målen kommer att utgöra grunden för regeringens fortsatta förenklingsarbete. Regeringen avser att återkomma i närtid med beslut om de nya målen för förenklingspolitiken, som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga.

Under Förenklingsresan framfördes bland annat att handläggningstiderna på myndigheter behöver kortas och att det finns skillnader mellan länen i hur tillsyn bedrivs och hur myndigheternas prövning av tillståndsärenden genomförs.

Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för regeringen. Regeringen har därför nyligen tillsatt en utredning med uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken. Utredningen ska lämna förslag på åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning.

Effektiva tillståndsprocesser kräver också att prövningsmyndigheterna har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med miljöprövning och miljötillsyn tillfördes ytterligare medel till Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas förvaltningsanslag i budgetpropositionen för 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Jag kan också nämna att länsstyrelserna fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för att utöva tillsyn utifrån en gemensam planering, gemensamma arbetsmetoder och utökat samarbete vid arbetstoppar. Länsstyrelserna har även fått i uppdrag att analysera möjligheterna att effektivisera myndigheternas prövningsverksamhet.

Utöver det löpande arbetet gavs Tillväxtverket i samband med Förenklingsresan i uppdrag att utifrån de synpunkter som inkommit identifiera lämpliga förenklingar. De förslag som lämnades av Tillväxtverket bereds för tillfället i Regeringskansliet.

Jag kan avslutningsvis försäkra att regeringen i sitt regelförenklingsarbete beaktar de OECD-rekommendationer som redovisades i OECD-rapporten Regulatory Policy Outlook 2018.

Herr ålderspresident! Först vill jag tacka statsrådet Ibrahim Baylan för svaret.

Vi är nog överens om att det här är en viktig fråga för svenskt näringsliv och därmed också en viktig välfärdsfråga, eftersom ett väl fungerande näringsliv är absolut nödvändigt för att det ska finnas några resurser till just välfärden.

Bakgrunden till att jag ville ställa min interpellation är att vi under lång tid har fått tydliga signaler från näringslivet om att det finns mycket i nuvarande regelverk som borde få en översyn utifrån ambitionen att det ska vara enkelt att starta men också driva företag i Sverige.

Med det uppdrag som statsrådet Baylan har som näringsminister förpliktar det att vara intresserad och stå på tå för att se vad som kan och bör göras för att förenkla och förbättra dagens snåriga och onödigt krångliga regelverk. Därför var vi många som med intresse noterade att näringsministern uppvisade en god vilja att lyssna och ta in berättelser och erfarenheter från Sveriges företagare när ministern proklamerade att det skulle göras en hel turné i detta syfte i samband med Förenklingsresan.

Den 6 september 2019, när första utspelet gjordes, fick vi veta att resans syfte var att det skulle bli fler företag i Sverige och att det skulle finnas växande företag i Sverige. Gott så. Sedan kunde vi följa statsrådet via diverse pressmeddelanden från departementet fram till den 25 november 2019, då det förkunnades att resan var avslutad i och med besöket i Malmö. Av pressmeddelandet den dagen fick vi reda på att nu börjar arbetet. Det var ett så pass viktigt besked att det fick stå redan i rubriken, så att ingen skulle missa det. Vi andra ställde oss lite i vänteläge.

Det är nu snart två och ett halvt år sedan som vi fick reda på att arbetet skulle börja. Men vad har hänt sedan dess? Ja, vi kan väl konstatera att några månader in på det nya året, det vill säga 2020, fick vi anledning att kasta om mycket i vår planering. Pandemin kom som en objuden gäst för hela vårt samhälle och påverkade oss alla. Det är ett femsiffrigt antal svenska medborgare som har dött så här långt. Mångdubbelt fler har varit sjuka. De allra flesta får ett gott tillfrisknande, men många har långtidssymtom och lider fortfarande även om de inte behöver vara inlagda på sjukhus.

Detta måste förstås vara i huvudfokus. Men landet måste också fortsätta att styras, och arbetet måste fortgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För vårt näringsliv har pandemin inneburit konkurser. Många har blivit permitterade, varslade eller uppsagda. För att mildra de ekonomiska och sociala effekterna har riksdagen beslutat om olika stödpaket. Mycket har vi varit överens om över partigränserna, medan en del hade kunnat göras annorlunda, om man frågar mig som kristdemokrat. Men utöver att ge stöd och i viss mån konstgjord andning är det än viktigare att anlägga moteld för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för företagandet i vårt land. Mot den bakgrunden har statsrådet Baylans förenklingsresa blivit ännu mer angelägen än vad någon av oss förutsåg hösten 2019.

För att återvända till frågan om vad som egentligen har hänt sedan statsrådet packade upp sin resväska i november 2019 undrar jag: Vilka förslag har vi fått se? Vilka konkreta åtgärder har presenterats? Frågan är relevant och viktig, men den är obesvarad så här långt.

Herr ålderspresident! Tack, Camilla Brodin, för att du lyfter fram en viktig fråga!

Inte för att vara oförskämd, men det är ett och ett halvt år från november 2019 till april 2021, inte två och ett halvt. Men likväl förstår jag vad du menar.

Väldigt mycket hårt arbete, inte bara på Näringsdepartementet utan i hela Regeringskansliet och i hela vårt samhälle egentligen, har fokuserat på att rädda människoliv, precis som du säger, att stävja smittan så långt det är möjligt och att parallellt med detta också mildra effekterna för vårt näringsliv.

Sanningen är att detta har varit prioritet nummer 1, nummer 2 och nummer 3 för Näringsdepartementet. Varför? Jag tror att också Camilla Brodin minns vad som hände i mars förra året, att en stor del av näringslivet upplevde ett totalstopp. Industrier fick stänga och tjänstesektorn, som fortfarande i stora delar är inne i krisen, fick se sina intäkter falla kraftigt och dramatiskt på ett sätt som vi aldrig sett tidigare. Det har inneburit att regeringen har haft fokus på detta och presenterat ett tiotal olika stödprogram för att mildra effekterna. Jag säger mildra, för tyvärr kommer det att bli negativa konsekvenser, trots våra ganska stora ansträngningar för att försöka mildra effekterna, såväl i vårt land som i många andra länder.

Om än vår situation är ett elände är den ändå bättre än i många andra länder. Men det är ju ingen tröst för de företag som drabbas och för de 80 000-90 000 människor som har blivit av med sitt arbete.

Likväl, herr ålderspresident, rullar verkligheten ändå på, som Camilla Brodin säger. Utöver att vi fokuserar på att ta fram stödprogram och hjälpa till i den ganska djupa kris som vi i snart 14 månader har befunnit oss i driver vi naturligtvis på och fortsätter att jobba med ett antal frågor. En av dem, som kanske var en av de viktigaste som kom fram nästan var jag än var på denna förenklingsresa, var just regelverken när det gäller tillståndsprövning av olika slag och tillämpningen av dessa. Det är en sak vad vi har för regler. Men i det här fallet har vi ett stort antal länsstyrelser och kommuner som hanterar dessa, och vi fick klart för oss att de hanterar dem väldigt olika.

Mot den bakgrunden har vi drivit på genom att se över själva regelverket. Vi tillsatte en utredare i somras, alltså i augusti förra året, för att se över hur vi kan förenkla reglerna när det gäller miljöbalken för att kunna göra ganska snabba omställningar, till exempel. Detta var en av de saker som framkom under Förenklingsresan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa i mitt interpellationssvar, herr ålderspresident, ska vi se över tillämpningen och skjuta till resurser till både Naturvårdsverket, en myndighet som togs upp under dessa möten och tyvärr inte alltför positivt, och länsstyrelserna som på samma sätt fick mycket kritik. Vi ska se till att de utvecklar och mainstreamar sitt hanterande. Det är inte rimligt, som en hel del företag och andra ger uttryck för, att en ansökan kan hanteras helt olika beroende på vilken sida om länsgränsen man är, så detta ska vi fortsätta att jobba med.

Därutöver jobbar vi med nya mål för regelförenkling, och jag kommer också att återkomma med ytterligare konkreta förslag.

Herr ålderspresident! Jag tackar statsrådet för redogörelsen.

Anledningen till att jag ville ge statsrådet Baylan chansen att komma till oss här i kammaren var att statsrådet skulle få ge oss en översiktlig plan som dels tar avstamp i de erfarenheter från Förenklingsresan som statsrådet beskriver, dels möter rekommendationerna i OECD:s granskning 2018.

Under mars månad förra året lovade statsrådet Baylan att den gemensamma webbportal som OECD rekommenderade Sverige att skapa för konsultationer och för att man ska kunna ta del regler och förslag etcetera skulle vara klar inom loppet av några månader. Det har nu gått över ett år, och vi har inte sett någon sådan.

Den andra rekommendationen handlade om att utöka arbetet med utvärdering av regelverk genom att göra djupgående översyner inom olika sektorer och policyområden. Här har jag inte noterat något specifikt löfte från statsrådet om exakt när förslag ska komma som möter denna rekommendation.

Jag kommer osökt att tänka på den lite skämtsamma frågan "Hur långt är ett snöre?" när jag hör statsrådets svar. Vi får enbart veta att regeringen avser att återkomma i närtid med beslut om de nya målen för förenklingspolitiken som ska främja svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga. Men när är närtid?

Det skulle vara intressant att få höra statsrådet utveckla detta besked lite grann. Talar vi om vårterminen i år eller nästa år? Betyder i närtid kortare eller längre tid än inom ett par månader? Förra våren skulle webbportalen vara klar inom ett par månader. Uppenbarligen betyder detta minst ett år eftersom vi ännu inte sett något. Jag hoppas att i närtid nu betyder kortare än förra årets ett par månader. Annars blir jag lite bekymrad.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja att statsrådet förtydligade lite när vi kan se denna webbportal på plats. Jag har inte lyckats utläsa något om det i statsrådets svar på min ganska viktiga fråga. När kan vi se ett konkret resultat? Den skulle ju ha varit på plats inom några månader för ett år sedan.

Herr ålderspresident! Detta sammanföll ju precis med att vi gick in i den djupaste kris det svenska näringslivet och samhället upplevt i modern tid. Som jag tidigare sa har prio ett, två och tre varit att bekämpa pandemin och dess effekter på jobb och företagande i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vara ödmjuk. Tyvärr har vi ännu inte kommit ur pandemin, hur gärna jag än hade önskat det, både på det personliga planet och för de delar av vårt näringsliv som nu är inne på sin 14:e månad av detta. I en sådan här situation står detta i fokus för regeringen och förstås för mig som näringsminister. Detta är viktigt att komma ihåg när man frågar vad som har hänt det senaste året. Det här har stått i fokus.

Camilla Brodin ställde en konkret fråga som jag ska svara på. Det finns en sådan portal. På regeringens hemsida ligger lättillgängligt samtliga förslag som remitteras. Här finns också information om hur och varför remisser sänds ut och hur remissvar bör utformas. Därmed tycker jag att vi har tillmötesgått OECD:s rekommendation. Eftersom det är regeringen som remitterar är det naturligt och logiskt att detta ligger lättillgängligt på regeringens hemsida.

Herr ålderspresident! Jag tackar Ibrahim Baylan för svaret.

Detta förvånar mig lite, och vi får se om näringslivet håller med om att webbportalen är klar och finns på plats.

Jag är övertygad om att det finns många även utanför kammaren som är intresserade av den målformulering som statsrådet pratade om och som vi fortfarande väntar på. För oss kristdemokrater är dessa frågor mycket angelägna, och jag tror att riksdagens samtliga partier tycker att dessa frågor är viktiga. Det är ingen som ifrågasätter det.

Det förvånar mig att dessa regelförenklingar, som behövs så väl för att efter pandemin kunna kickstarta samhället när vi väl återöppnar, inte har varit mer prioriterade. Vi vet alla vad många företag nu går igenom, och vi vet att regelförenklingar skulle hjälpa de företag som just nu är hämmade. Vi har två kriser som måste hanteras parallellt, sjukvårdskrisen och den ekonomiska krisen. Då är det angeläget att dessa frågor tas på största allvar och att man jobbar parallellt med detta så att vi står redo när samhället kan öppnas upp.

När får vi besked om de mål som näringsministern pratar om? Jag trodde att vi skulle ha fått ta del av dem redan i höstas när budgeten presenterades, men jag förstår att det bereds i Regeringskansliet. Kan vi få en tidsplan?

Herr ålderspresident! Vi är helt överens om att det här är viktiga frågor - av flera skäl. Till exempel ska vi inte ha onödig byråkrati, och vi ska försvara de värden som vi alla tycker är viktiga, såsom ren miljö och att inte förgifta vatten och luft.

Jag upplever dessutom att vi har stor samsyn med vårt näringsliv om att det behövs ett regelverk men att det ska vara så enkelt som möjligt. Det handlar bland annat om tillämpningen av reglerna.

Digitaliseringen går i allt snabbare takt, och våra myndigheter jobbar för att göra det så enkelt som möjligt. Här är Skatteverket en bra förebild.

Även om vi delar uppfattningen att detta är viktigt tror jag ändå att det för de många företag som har tappat allt från 50 till 100 procent av sina intäkter har varit viktigare att vi har fått stödprogram på plats. Därigenom har vi kunnat hjälpa till med de fasta kostnaderna, såsom hyra och annat, lönekostnaderna, sjuklönekostnaderna och likviditeten, både via garantiprogram, skattekontot med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta har varit centralt och som sagt prio ett, två och tre, och det kommer att fortsätta att vara det så länge pandemin pågår. Vi vill inte i onödan tappa friska företag eller arbetstillfällen. Vi har dragit en lärdom av finanskrisen då Sverige i onödan tappade väldigt många arbetstillfällen. Det misstaget gör vi inte igen, och därför är detta prio ett, två och tre tills pandemin är över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.