Rättigheter vid handel

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Lorena Delgado Varas har frågat mig hur jag tänker agera för att trygga urfolks, minoriteters och miljöaktivisters liv med anledning av att företag kan vara delaktiga i att göra affärer som försätter dem och miljön i fara.

Som Lorena Delgado Varas beskriver är situationen globalt för dem som kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati, för miljön och för klimatet oerhört utsatt. Hot, trakasserier och våld mot miljöförsvarare och försvarare av mänskliga rättigheter rapporteras ha ökat. Regeringen ser allvarligt på detta.

Det primära ansvaret för att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna ligger hos staterna. Sverige lyfter konsekvent vikten av det, såväl multilateralt inom EU och FN som i bilaterala samtal med tredjeland. Om alla stater tog sitt ansvar skulle vi komma längre i arbetet med företagande och mänskliga rättigheter.

Men företag har också ett ansvar att följa och respektera mänskliga rättigheter. Det är därför som internationella regelverk, som FN:s vägledande principer eller OECD:s riktlinjer, växt fram. Regelverken har en normerande effekt som gör skillnad. Men det är tydligt att det behövs skarpare verktyg för att säkerställa att mänskliga rättigheter efterlevs av företagen.

Vi ser också att skyddet av människor och miljö går hand i hand. När värdefull miljö förstörs sker det med dramatiska konsekvenser för lokalbefolkningen, som får sin livsmiljö förstörd, men effekterna känns också längre bort och av framtida generationer.

Sverige har ett starkt engagemang vad gäller frågorna om företagande och mänskliga rättigheter och är pådrivande i många forum. Som EU:s rådsslutsatser om urfolk från 2017 slår fast är FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter relevanta för att främja urfolks rättigheter. Sverige uppmanar aktivt länder att ansluta sig och bistår dem som uttryckt en vilja att ansluta sig och har exempelvis bidragit finansiellt till framtagandet av planer för mänskliga rättigheter i Asien.

Att främja svenska företagsintressen står inte i motsatsförhållande till att också verka för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna. Ett ökat handelsutbyte kan tvärtom fungera som en positiv kraft för att sprida principer om hållbart företagande. För att bidra till svenska företags möjligheter att hantera risker i samband med komplicerade investeringar och affärer, inte minst på komplexa marknader, lanserade regeringen en ny plattform för internationellt hållbart företagande i slutet av förra året.

I plattformen presenteras regeringens politik för internationellt hållbart företagande. Plattformen bygger på den politiska inriktning som regeringen sedan tidigare har beslutat och presenterar åtgärder som genomförts och de som planerar att genomföras i syfte att utveckla ett internationellt hållbart företagande. Däri beskrivs även olika arenor, samarbeten, aktörer och instrument som är centrala för hur regeringen bedriver sin politik inom området.

Oavsett var i världen svenska företag verkar förväntar sig regeringen att de internationella riktlinjerna för hållbart företagande är utgångspunkten i deras verksamhet. Det innebär bland annat att arbeta för jämställdhet, goda arbetsvillkor, miljö, klimat och korruptionsbekämpning. Företagens verksamhet ska inte orsaka, bidra till eller vara kopplade till kränkningar av eller övergrepp på mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat viktigt verktyg för förändring är att ställa krav genom våra handelsavtal. Som Lorena Delgado Varas korrekt påpekar förhandlar EU och Indonesien sedan 2016 om ett frihandelsavtal. Den svenska regeringen har varit pådrivande för ett ambitiöst hållbarhetskapitel i avtalet som omfattar åtaganden om både social och miljömässig hållbarhet. Det inkluderar bland annat efterlevnad av multilaterala avtal, hållbart företagande, klimat, biodiversitet, skogsbruk, fiske med mera. Genom hållbarhetskapitlet skapas en viktig plattform för samarbete och dialog mellan parterna. Avtalet förväntas även stärka civilsamhällets inflytande genom att skapa ett institutionellt ramverk för dialog med civilsamhället.

Just nu pågår en rad väldigt viktiga initiativ rörande företagande och mänskliga rättigheter som vi är delaktiga i. Kommissionen har aviserat ett förslag om en EU-gemensam lagstiftning om obligatorisk väsentlighetsanalys om företagande och mänskliga rättigheter, så kallad human rights due diligence, men också till skydd mot miljöskador, så kallad environmental due diligence. Justitiekommissionär Didier Reynders har sagt att förslaget kommer att omfatta alla sektorer och signalerat att det kommer att innehålla sanktionsmöjligheter. Sverige ser positivt på att kommissionen tar fram ett förslag. Vi har en nära dialog med EU:s medlemsstater där vi ser ett ökat engagemang. Det gäller särskilt Finland och Tyskland, vilka båda två har prioriterat frågan i sina EU-ordförandeskap.

Regeringen arbetar integrerat för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer såväl som skydd för klimat och miljö.

Fru talman! Tack för svaret, utrikeshandelsminister Hallberg! Utrikeshandelsministern säger att det primära ansvaret för att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna ligger hos staterna, att Sverige konsekvent lyfter vikten av det och att om alla stater tog sitt ansvar skulle vi komma längre i arbetet med företagande och mänskliga rättigheter.

Jag håller med men vill kanske lägga lite större fokus på företags ansvar i frågan, speciellt med tanke på att vi i dag har stora företag som har organisation, upplägg och struktur för att försöka att kringgå ansvar. Stater som har stabil ekonomi och demokrati har större ansvar att se till att dessa företag tar sitt ansvar längs hela produktionskedjan. Genom att rika, demokratiska länder ställer mer krav stöttar vi de grupper som i dag hotas, trakasseras, misshandlas och mördas samt skyddar den natur som förstörs för att dessa företag behöver upprätthålla vinst och produktion oavsett konsekvenserna.

Det är såklart positivt att Sverige ställer sig bakom FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och att man uppmanar länder att ansluta sig, även om det vore bra om man ställde högre krav på det.

Vi från Vänsterpartiet är glada över att ett förslag om en gemensam EU-lagstiftning angående human rights due diligence och environmental due diligence håller på att diskuteras. Detta ger en stor möjlighet att hålla företag ansvariga juridiskt för brott mot mänskliga rättigheter runt om i världen. Just human rights due diligence och environmental due diligence är något som Vänsterpartiet har krävt under många år. Vi hoppas verkligen att detta går igenom och att det inte tar för lång tid innan det implementeras, för frågan är ytterst angelägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men varför måste vi vänta på EU? Flera länder går ju mot en nationell lagstiftning för human rights due diligence och environmental due diligence. Varför kan inte Sverige göra det? Varför kan inte Sverige ställa lagkrav på att företagen ska respektera mänskliga rättigheter längs hela värdekedjan?

Fru talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för att hon lyfter den här frågan. Den är oerhört central, framför allt i mitt uppdrag som handelsminister. Jag anser att handeln, precis som Lorena Delgado Varas säger, har en möjlighet att påverka genom företagen och företagens påverkan i de länder där de är aktiva.

Vad gäller frågan om behov av lagstiftning för att tydliggöra företagens ansvar för att genomföra denna due diligence både vad gäller mänskliga rättigheter och vad gäller miljö håller jag med om att vi behöver stärka och förtydliga kraven på företagen, framför allt på de multinationella företagen.

Det finns ett behov av översyn av lagstiftningen för att det ska tydliggöras vilka krav som ställs på svenska företag och EU-företag. Därför har Sverige varit starkt engagerat i frågan när den har kommit upp på EU:s bord.

Det pågår också en rad väldigt viktiga initiativ som vi inte bara följer noga från Sveriges sida utan också är delaktiga i. Bland annat publicerade EU-kommissionen i februari en rapport - det är den vi talar om nu - om EU-gemensam lagstiftning. Den har nu följts upp av uttalanden från både kommissionären för rättsliga frågor och kommissionären för handel.

Kommissionen håller under detta år också på att genomföra en rad studier inom området. Här ska vi - vilket vi också gör - lyfta in perspektiv som är viktiga för Sverige och för svenska företag gällande att påverka i de länder där de är delaktiga, till exempel vad gäller fackliga rättigheter, mänskliga rättigheter i arbetslivet och miljö.

Vår uppfattning - och min uppfattning som handelsminister - är att det är genom att påverka genom EU som vi får ett större genomslag för våra ansträngningar. Detta innebär inte att Sverige ska vara passivt - långt därifrån. Men att Sverige som enskilt land inför en lagstiftning som inte går hand i hand med en EU-lagstiftning ser inte vi, eller jag, som en lika effektiv åtgärd för att nå målet att svenska företag ska vara ännu mer påverkande i positiv riktning och ha ännu tydligare krav på att leva upp till de hållbarhetskrav i bred kontext som vi från regeringens sida förväntar oss att svenska företag lever upp till när de är aktiva på den internationella marknaden.

Vi följer naturligtvis även andra länders arbete med nationell lagstiftning. Vissa länder har tittat på och gjort en analys av en nationell lagstiftning, även inom EU. Vi följer detta noga i bland annat Finland och Tyskland för att se om man kommer att omsätta det i praktiken eller om man i detta fall, när det gäller våra grannländer eller länder som ligger nära oss, kommer att följa EU-lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vår grundinställning är att det är viktigt att vi enas inom EU och att vi får en tydlig och kraftfull åtgärd för att vara kravställande på företagandet när det gäller hållbarhetsfrågorna.

Det är för tidigt att säga vilka punkter i EU-lagstiftningen som är de viktigaste att lyfta fram om det skulle vara så att det kommer till en förhandling, vilket det ofta gör inom EU - det är ju 27 länder som ska enas kring en lagstiftning. Men för Sverige är det otroligt viktigt att värna de regler, ramverk och konventioner som redan i dag är tillämpliga, så att de inte omförhandlas. Vi har i dag en bottenplatta inom OECD och inom FN; detta måste lyftas in också i en eventuell EU-lagstiftning.

Vi behöver också se till att vi tydliggör vilka krav som ställs på EU:s multinationella företag.

Fru talman! Även om det är bra med mer globala krav tror jag absolut att Sverige kan visa vägen genom att införa sådana lagkrav nationellt. I EU har vi sett flera exempel på att krav tenderar att bli rätt så tandlösa efter dessa diskussioner.

Jag vill belysa den betydelse som lagkrav har. Det räcker med att titta på hur det har gått med de så kallade hållbarhetsredovisningar som vi har för företagen i dag. Hälften av företagen gör inte en uppföljning av bland annat hur mänskliga rättigheter efterlevs i deras kedja eller i underleverantörernas kedja. Hållbarhetsredovisningarna har minskat snarare än ökat sin redovisning av risker för mänskliga rättigheter.

Frivilligheten gör ju att denna utveckling går väldigt långsamt eller inte alls. Det gör att de företag som främjas av hållbarhetsredovisningen är företag som inte respekterar detta och som kanske till och med utnyttjar hållbarhetsredovisningen som någon form av greenwashing eller washing genom mänskliga rättigheter. De företag som däremot jobbar konsekvent med detta tvingas att konkurrera med de globala företag som har som affärsidé att göra vinster genom att utnyttja människor och förstöra deras levnadsmiljö.

Här måste vi ta vårt ansvar och säkerställa att dessa företags utveckling inte fortgår på det sättet samt tvinga företagen att konkurrera på likvärdiga premisser.

När jag ställde frågan förra året var svaret att konsekvenserna av lagbundna krav på företag var så svåra att överblicka. Jag hoppas att regeringen nu ser hur viktigt det är med lagkrav för att mänskliga rättigheter ska ha den tyngd de behöver, speciellt nu under pandemi- och kristider.

Vi hoppas verkligen att regeringen vågar ställa krav på företagen, även om vi de senaste dagarna har sett nyheter som visar att så inte är fallet - detta trots att några av dessa storföretag är kända för att bryta bland annat mot arbetares rättigheter.

Fru talman! Jag är helt enig med Lorena Delgado Varas om att detta är en helt central fråga, inte bara för svenska företag utan för alla företag. Vi kan dock påverka genom de svenska företagen.

Sverige är ett av de mest aktiva länderna i EU vad gäller att driva utvecklingen när det gäller hållbarhet i en bred kontext och krav på företagande. Jag vill återigen hänvisa till den plattform vi tog fram för internationellt hållbart företagande i slutet av förra året, tillsammans med näringslivet, för att få näringslivet ombord på en sådan diskussion. Det är inte bara en diskussion utan också en plattform för att vi sedan ska driva frågorna vidare inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill återkomma till att jag är övertygad om vikten av att arbeta inom EU, också när vi driver utvecklingen av nya hållbara frihandelsavtal. Det handlar ju inte bara om lagstiftning om mänskliga rättigheter och miljöaspekter på hållbart företagande, utan det handlar också om hållbara frihandelsavtal.

Detta är en punkt som jag skulle vilja lyfta i den här diskussionen, för där är Sverige ett av de mest aktiva länderna. Ett konkret exempel på detta är att det fungerade när man tog upp tvistlösningsmekanismen i hållbarhetskapitlet i avtalet med Korea. Man begärde konsultationer därför att landet hade bristande implementering av arbetsrättsliga åtaganden. Jag skulle vilja se det som en kombination och en palett av åtgärder, både den EU-lagstiftning som vi ser fram emot och som vi medverkar till nu och de frihandelsavtal som vi faktiskt har möjlighet att påverka, också i vår dagliga handel med andra länder.

Jag vet att huvuddelen av svenska företag har en hög ambitionsnivå vad gäller hållbarhet. Men det räcker naturligtvis inte, utan vi måste också från regeringens sida och från EU:s sida se till att det finns ett robust ramverk.

Ett annat exempel som regeringen gjort under min tid som handelsminister är att vi har drivit frågan om krediter, garantier och finansiering på exportmarknaden mot ett mer hållbart håll. Vi har till exempel ställt krav på den myndighet som är ansvarig för Exportkreditnämnden, som från och med 2022 inte längre ska kunna ge krediter till fossil utvinning. Där går vi mycket längre än OECD:s krav i sina hållbarhetsregler. Vi har också ställt krav på myndigheten att påverka andra länders statliga kreditorganisationer i den riktningen.

Jag tycker att den svenska regeringen har gjort väldigt mycket under det senaste året i en riktning mot ökade krav på hållbarhet för ett hållbart företagande. Men jag återkommer till att det är på EU-nivå som vi framför allt kan göra ett större avtryck och påverka i större utsträckning. Men det är viktigt att vi är aktiva i förhandlingarna i EU och tar en central roll där och att svenska företag ska vara en förebild vad gäller hållbarhet ute i världen. Det är också en förväntan från regeringen.

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att Anna Hallberg lyfter fram frihandelsavtalen och tvistlösningssystemet. För bara en kort tid sedan hoppade ju Argentina av samtalen om Mercosuravtalet just på grund av tvistlösningssystemet och vad det innebär för landet när man tvingas in i ett avtal som tvingar landet att gå i en riktning som man inte vill, speciellt nu under pandemitider då man behöver använda all sin kraft till att rädda de lokala och mindre företagen och inte riskerar att det lokalproducerade försvinner och ger plats för de stora företagen från andra länder.

Här skulle jag vilja stanna upp lite och prata lite mer om de transnationella företagen. Det är ju oerhört komplexa strukturer. Där kan man säga att FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter inte lyckas fånga upp den komplexitet som den globala företagsstrukturen har. En komplettering till detta är ju FN:s Binding Treaty för transnationella företag. Den möter upp både den rättsliga och den organisatoriska komplexitet som de transnationella företagens offer står inför när de försöker söka rättvisa. Det är oerhört svårt för mindre urfolkssamhällen att stå emot de stora transnationella företagen. Exemplen där man har konflikter är många, som torrlagda floder, barnarbete i gruvor och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur avser regeringen att möta upp de komplexa transnationella företagen för att säkerställa att till exempel urfolk har en rättslig chans gentemot dessa, med tanke på att man inte vill ställa sig bakom Binding Treaty, som just tar upp det här?

Fru talman! FN:s principer för hållbart företagande är också en plattform. Men precis som jag nämnde tidigare ser vi att detta behöver förstärkas ytterligare med till exempel EU-lagstiftningen. Vi behöver ha tydliga hållbarhetskapitel i våra frihandelsavtal.

Det kommer nu ett utkast till en ny FN-konvention för företagande och mänskliga rättigheter. Sverige ska naturligtvis vara aktivt där och även när det gäller just den delen av en global ny konsultation och att införa en ny konventionstext som kommer att publiceras. Vi står naturligtvis i ständig kontakt med EU:s både medlemsstater och institutioner och följer den processen noga. Genom EU är vi med och påverkar även den FN-konvention om företagande och mänskliga rättigheter som kommer under året.

Vad gäller frihandelsavtalen vill jag bara kommentera att det är ett av de få verktyg vi ibland har för att få länder att sätta sig vid bordet och diskutera och också respektera krav på hållbarhet, för det finns också ett väldigt stort kommersiellt intresse för länderna att ingå frihandelsavtal med EU. Det går fram och tillbaka i de här diskussionerna, och vi har avhopp här, precis som Lorena Delgado Varas nämnde. Men jag är övertygad om att i längden är det just genom handel som vi kan påverka och genom starka hållbarhetskapitel i våra frihandelsavtal.

Avslutningsvis vill jag säga att jag är helt enig med Lorena Delgado Varas om att de multinationella företagen är en komplex fråga. Därför måste vi jobba på många nivåer. Regeringens ambition är att jobba på med FN-konventioner och med EU-lagstiftningen, men naturligtvis också att sätta press på de svenska multinationella företagen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.