Punktskatter i budgetpropositionen för 2024

Herr talman! Sofia Amloh har frågat mig hur jag avser att agera för att punktskatteförändringarna i budgetpropositionen för 2024 inte ska leda till oönskade effekter när det gäller konsumtionens påverkan på såväl hälsan som miljön och för att de inte ska få negativa effekter på skatteuppbörden eller det offentligas kostnader på lång sikt.

Regeringen bedriver en ansvarsfull finanspolitik. Som en del av detta har regeringen lagt fram en återhållsam budget för att bekämpa inflationen och gör noggranna avvägningar inför varje förslag. Så är även fallet när det gäller punktskatteförändringar. Inför varje förslag om förändring övervägs noggrant hur en justering skulle påverka skattens syfte och vilka offentligfinansiella effekter den skulle få.

När det gäller de skatteförändringar som interpellanten nämner har deras effekter redovisats på olika sätt. För skatten på snus remitterade Finansdepartementet den 16 oktober 2023 en promemoria. Den sänkta skatten på vissa bränslen behandlas i en proposition som beslutades den 19 oktober 2023. Avskaffandet av skatten på plastbärkassar ingår som ett förslag i själva budgetpropositionen. I dessa produkter finns konsekvensanalyser som innehåller bedömningar av skatteförändringarnas effekter, bland annat offentligfinansiella effekter och påverkan på hälsa och miljö. Regeringen kommer även fortsatt att redovisa sådana bedömningar i eventuella framtida förslag om skatteförändringar.

Herr talman! Punktskatter är en viktig del av vårt skattesystem som påverkar både ekonomin och samhället i stort. Punktskatter används för att styra människors beteenden. Syftet är att stödja folk i att till exempel göra mer hälsosamma och miljömässigt riktiga livsval. Men punktskatter bidrar såklart också till skatteuppbörden och till finansieringen av det offentliga. Att människor gör mer hälsosamma och miljömässigt mer hållbara livsval minskar också utgifterna för det offentliga på sikt.

Regeringen har i budgetkommunikationen pekat på en rad punktskatteförändringar. De gör att regeringens övergripande mål blir något oklart. Jag ställer denna interpellation för att få klarhet i regeringens ståndpunkt och planer gällande punktskatter för sänkt skatt på snus och slopandet av plastpåseskatten. På vilket sätt får man människor att göra bättre och mer hälsosamma och miljömässigt mer hållbara livsval med denna förändring?

I budgeten för nästa år vill regeringen lägga över 500 miljoner kronor på att slopa skatten på plastpåsar. Vi kan absolut föra ett resonemang här om vilken betydelse skatten på plastpåsar har haft sedan den infördes, men jag är helt övertygad om att den har gjort stor skillnad. Människor gör mycket mer medvetna val. I dag är det i stort sett självklart att ta med sig en kasse hemifrån när man ska handla. Jag vill påstå att skatten har ändrat människors beteendemönster.

Vi ska också komma ihåg att motivet för att skatten infördes också var det nya EU-direktiv som trädde i kraft. Det handlar om att medlemsländerna får betala högre medlemsavgifter beroende på hur mycket plastpåsar som säljs. Ju större försäljning av plastpåsar, desto högre avgift till EU. Utan att ta till i överkant kan slopandet av plastpåseskatten kosta oss över 1 miljard i förlorade skatteintäkter. Jag frågar mig om det är den viktigaste prioriteringen att göra just nu för regeringen.

Jag blir fortfarande inte klok på hur regeringen tänker när det gäller skattesänkningen på snus med 3 kronor per dosa. Kommer det de facto att hända? Jag ser en ganska stor risk för att konsumenterna inte kommer att märka någon särskild prissänkning, utan tobaksindustrin kommer i stället att se sin chans att dryga ut vinstmarginalerna. Det har vi sett i närtid, och det är något som regeringen har fått känna på. Jag tänker främst på bränslepriserna. Att då säga att snusdosan ska bli 3 kronor billigare är ett ganska vanskligt löfte.

Dessutom kostar dessa 3 kronor per dosa staten 800 miljoner kronor. Jag tycker att det är en dyr prioritering som regeringen gör när det är knapert i statens finanser och när regeringen, enligt finansministern själv, lägger en väldigt stram budget: 800 miljoner kronor för att sänka skatten på snus när Sverige och världen står inför stora prövningar som kräver gemensamma lösningar! Det är prövningar som vi behöver kraftsamla kring, och det är prövningar som kräver lösningar där vi satsar. Varför var just dessa prioriteringar viktiga för regeringen i relation till allt annat i ett svårt ekonomiskt läge?

(Applåder)

Herr talman! Tack till Sofia Amloh för interpellationen! Jag tänkte fatta mig väldigt kort. Jag har fått frågan om hur jag ser att de tre olika punktskatter som interpellanten nämner kommer att påverka.

Den första är skatten på bensin och diesel. Den sänks helt enkelt för att underlätta för hushåll som har det tufft. Den förra regeringen krossade egentligen vanliga människors ekonomi med väldigt höga skatter och en rekordhög reduktionsplikt. Runt om i landet kämpar människor just nu med höga priser. Några av alla de höga priserna och kostnaderna är just de som gäller drivmedel. Det ändrar vi på. Svårare än så är det inte.

Jag kan också nämna, herr talman, att Konjunkturinstitutet häromdagen kom med en rapport som visar att en tidigare skattesänkning på drivmedel hade fullt genomslag på priset.

Den andra är skatten på snus. Men skatten på snus sänks i en skatteväxling. Nästa år gör vi det helt enkelt dyrare att köpa cigaretter och något billigare att köpa snus. Varför gör vi detta? Som jag skriver i promemorian och budgeten gör vi det för att rökning är en större hälsofara än snus. Det är något som jag har förstått att Socialdemokraterna uppenbarligen håller med om eftersom ni också sänker skatten på snus, vad jag förstår, i er budgetmotion.

Den tredje skatten, herr talman, är plastpåseskatten. Man kan säkert ha olika åsikter och diskutera länge huruvida de plastpåsar som finns på Ica, Coop eller någon annan butik - jag ska inte göra reklam för någon särskild och vi ska inte gå in på det över huvud taget - är extremt farliga för miljön. Därom finns det många åsikter, självklart också med tanke på att många nu exempelvis använder andra typer av påsar för att kasta sitt skräp. Men oavsett detta ser vi att skatten inte behövs längre. Den skapade krångel, och ingen blev lyckligare av den. Sverige ligger långt under EU:s förbrukningsmål när det gäller plastpåsar. Därför menar vi i våra fyra partier att vi inte kan rättfärdiga en skatt som egentligen bara gör det jobbigt för människor.

Sammantaget passar de här tre reformerna väl in i den övergripande politiken. Vi har pratat om budgeten totalt sett tidigare här, herr talman. Vi lägger en väl avvägd budget där vi först och främst prioriterar försvar, rättsväsen och välfärd och stöttar hushållen på olika sätt.

(Applåder)

Herr talman! Absolut - den totala intäkten är densamma när man höjer skatten på cigaretter men sänker på snus. Det är ett nollsummespel. Men det är fortfarande ett val att sänka skatten och att lägga nästan 1 miljard på att snus ska bli billigare utan några garantier för att det inte finns en tobaksindustri som kommer att sko sig.

Herr talman! Statsrådet har sagt vid otaliga tillfällen att det är bistra ekonomiska tider och att tuffa prioriteringar behöver göras. Alla kan inte få allt. Men punktskatter, för att komma tillbaka till dem, bidrar också till skatteuppbörden och till finansieringen av det offentliga. Ekonomin är inte bara svår för staten; vi har många hushåll som helt går på knäna ekonomiskt. Vi ser att matpriserna fortfarande stiger. Vi ser hur våra sjukvårdsregioner går med gigantiska underskott och har det så tufft ekonomiskt att de drivs till att säga upp personal. Vi ser en hög arbetslöshet och varsel som ökar runt om. Vi ser även att många kommuner sliter med ekonomin för att få det mest grundläggande att fungera, som äldreomsorg och skola.

I budgeten för både 2023 och 2024 lämnar staten såväl kommuner som regioner bakom sig. Dessa får inte i närheten av de pengar de behöver för att bedriva den verksamhet som de ska bedriva.

Herr talman! Då har jag inte ens nämnt ett av de största och mest akuta samhällsproblemen: gängkriminaliteten som sliter sönder Sverige. Knarkaffärer driver barn att mörda varandra. Trygga bostadsområden sätts i skräck.

Ja, vi behöver stärka rättsväsendet, ja, vi behöver skärpa straffen och ja, vi behöver ge fler verktyg till polisen och tullen för att stoppa våldet och knarket. Men vi behöver också stoppa nyrekryteringarna till gängen. Vi behöver sätta stopp för alla de barn som står i kö, barn som ännu inte har begått något brott. Vi behöver kraftsamla tillsammans för att sätta stopp för våldet.

Det praktiska, handgripliga jobbet görs ute i våra kommuner. Våra kommuner behöver förses med de resurser och verktyg de behöver för att göra jobbet. Men det jag inte kan förstå är hur regeringen i detta läge inte förmår kraftsamla bättre och inte prioriterar detta högre i budgeten. 290 kommuner får dela på 80 miljoner kronor för att sätta stopp för att nya barn rekryteras in i kriminalitet och för det förebyggande arbetet. 80 miljoner kronor - var det allt ni kunde ge?

Regeringen har råd att lägga miljardbelopp på att ta bort plastpåseskatten och sänka skatten på snus så att priset i bästa fall blir några kronor lägre. Tycker statsrådet fortfarande att detta är rätt prioriteringar att göra? Ni lägger miljarder på att sänka skatten på snus och ta bort skatten på plastpåsar men kan inte ens hitta 100 miljoner att lägga till kommuner för att stoppa nyrekryteringen till gängkriminalitet.

(Applåder)

Herr talman! Finansministern avstod sitt inlägg, men jag tänker inte avstå. Då avrundar jag den här delen för min del.

Som jag nämnt flera gånger läggs det miljarder på att ta bort skatten på plastpåsar och sänka priset på snus. Detta är helt uppenbart prioriteringar som regeringen vill göra i tider då sjukvården går på knäna, då många hushåll gör prioriteringar varje månad för att få ihop till matkostnaderna, då människor blir av med jobbet, då kommuner inte vet hur de ska klara utmaningarna i skolan och äldreomsorgen, då kompetensbristen skapar stora svarta hål på arbetsmarknaden och då barn står i kö för att bli kriminella.

Vi behöver sätta in stora resurser nu och framåt för att bygga upp samhällets motståndskraft för att rädda barn från att bli kriminella och stoppa flödet in till gängen. Vi socialdemokrater prioriterar inte att ta bort plastpåseskatten utan väljer att beskatta bankerna och deras övervinster. Vi socialdemokrater väljer att lägga dubbelt så mycket pengar på sjukvården som regeringen gör. Vi socialdemokrater väljer att lägga 250 miljoner till kommunernas förbyggande arbete för att stoppa att fler barn hamnar i kriminalitet i stället för regeringens 80 miljoner kronor.

Det går att göra andra prioriteringar. Jag uppmanar finansministern att försöka bemöta detta på något sätt och visa en bättre förmåga att göra de prioriteringar som krävs i den svåra ekonomiska tid vi har.

Med det, herr talman, sätter jag punkt för debatten för min del. Jag tackar också för debatten.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.