Psykisk ohälsa och sjukskrivningar

Fru talman! Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att ta itu med den ökade psykiska ohälsan hos kvinnor, som i allt större utsträckning resulterar i sjukskrivningar.

Låt mig börja med ett något bredare perspektiv. Regeringen har höga ambitioner när det gäller hälsa. Regeringen har satt ett långsiktigt mål, nämligen att på en generation ska vi sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Även om hälsan i Sverige generellt sett är god är den inte det för alla. Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem. Andelen personer som upplever och rapporterar besvär på grund av psykisk ohälsa har ökat sedan början av 1990-talet.

Den psykiska ohälsan ökar, och orsakerna finns inte minst i arbetslivet. Forskningen visar att arbetsplatsnära insatser förkortar sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa. Regeringen tror på den svenska modellen och har därför erbjudit parterna på arbetsmarknaden att komma överens om åtgärder för att minska sjukfrånvaron på arbetsplatserna. Parterna har inkommit med en för respektive sektor partsgemensam avsiktsförklaring. För regeringen är det särskilt viktigt att åtgärder vidtas för ett hållbart arbetsliv innan en sjukskrivning behöver bli aktuell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla i mars 2016, innebär ett stort steg framåt och nya möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är tre områden som står i fokus för de nya föreskrifterna. Under 2017-2019 gör Arbetsmiljöverket särskilda tillsynsinsatser gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har den 16 november 2017 fått i uppdrag att vidareutveckla och sprida filmen om föreskriften till berörda aktörer.

Inom ramen för regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro har regeringen identifierat sju områden där åtgärder behöver vidtas, varav ett är bättre arbetsmiljö. Åtgärdsprogrammet bygger på att regeringen, berörda myndigheter, arbetsmarknadens parter och hälso och sjukvården tillsammans tar ansvar. Det handlar om förebyggande åtgärder, insatser under sjukfallet och stöd tillbaka till jobb.

Regeringen har inom ramen för överenskommelsen med SKL om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings och rehabprocess tillfört 500 miljoner kronor per år 2016 och 2017 för evidensbaserade behandlingar av psykisk ohälsa och smärtproblematik. Åtgärderna har börjat ge resultat - antalet nya sjukfall ökar inte längre, och de sjukfall som påbörjas på grund av psykiatriska diagnoser avslutas tidigare. Glädjande är att även sjukfall på grund av psykiska diagnoser har blivit kortare.

På uppdrag från regeringen har Socialstyrelsen utarbetat nya rekommendationer om sjukskrivningstider för psykiska diagnoser. Det finns nu större differentiering av sjukskrivningstiderna beroende på sjukdomens allvar och samsjuklighet. Det finns fler diagnoser där rekommendationen är en partiell sjukskrivning eller ingen sjukskrivning. Lindrig förstagångsdepression är ett exempel på när sjukskrivning inte rekommenderas.

Som jag nämnde har regeringens breda ansats redan fått effekt på sjukfrånvarons utveckling. Försäkringskassans prognoser visar att det finns goda förutsättningar att nå de mål som regeringen har fastställt för sjukpenningtalet för 2020.

År 2016 antog regeringen en ny strategi inom området psykisk hälsa som gäller för 2016-2019. Regeringens strategi ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt men också tidiga insatser till dem som inte mår bra eller är i riskzonen för psykisk ohälsa. Regeringen avsätter redan i år över 1 miljard kronor för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa.

Regeringen gör bedömningen att det finns ett stort behov av att ytterligare utöka satsningen inom psykiatri och psykisk hälsa. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av arbetet med psykisk hälsa med 500 miljoner kronor för 2018 och avser att stärka arbetet med 1 miljard kronor per år 2019 och 2020.

Utvidgningen av satsningen görs bland annat för att stärka första linjens vård och specialiserad psykiatri för barn och unga. I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att fortsätta denna satsning under 2018-2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Merparten av satsningen på området psykisk hälsa fördelas till kommuner och landsting genom en överenskommelse med SKL. Regeringen avser att teckna en överenskommelse med liknande inriktning 2018.

Regeringens strategi ska stimulera utvecklingen av förebyggande och främjande arbete generellt men också tidiga insatser till dem som inte mår bra eller är i riskzonen. Vi kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Även om vi har haft många bra projekt är det framför allt långsiktigt hållbara strukturer som behövs. En viktig del i att skapa långsiktighet är också att vi kan ha en bra dialog över blockgränserna och vara överens om så mycket som möjligt.

Fru talman! Jag vill tacka socialministern för svaret. Det är ett bra svar, ett utförligt svar. Men socialministern avslutar svaret med att tala om dialog över blockgränserna. Jag skulle gärna vilja fråga socialministern om hon har vidtagit några åtgärder för att få till stånd denna dialog. Den här frågan är ju så pass viktig att den kräver långsiktighet.

Jag kanske för in en annan dimension i frågan när vi debatterar psykisk ohälsa. I mångt och mycket mår ju många människor dåligt på sina arbetsplatser. Vi har blivit friskare som folk, men många - i synnerhet kvinnor - mår väldigt dåligt. Ungefär en av fem har diagnostiserats med depression minst en gång i livet. Av dessa får var tredje diagnosen mer än en gång i livet. 36 procent av befolkningen uppger att de har besvär med ångest, ängslan eller oro.

Psykisk ohälsa har alltså ökat lavinartat i Sverige. Sedan 2014 är det den vanligaste diagnosen bland sjukskrivningsorsakerna för dem i yngre medelåldern. I åldersgruppen 30-49 år står den för den största ökningen. Svår ångest är vanligare bland 16 till 29-åringar än i andra åldersgrupper, men även våra äldre är en utsatt grupp. Totalt upplever 52 procent av alla personer inom äldreomsorgen besvär av ängslan, oro och ångest. Av dessa upplever 9 procent svåra besvär.

Det är allvarligt att det är så många som mår så mycket sämre, och det är allvarligt att våra unga - särskilt unga kvinnor - mår så mycket sämre.

Enligt forskningen finns det samband mellan diagnosen psykisk ohälsa och arbetsmiljön. Vi anser som parti - jag hörde även att socialministern tog upp det i sitt svar - att det när det gäller psykisk ohälsa är viktigt med förebyggande insatser för att kunna förhindra eventuell sjukskrivning. Moderaterna vill införa en förebyggandegaranti mot psykisk ohälsa, där tidiga insatser på arbetsplatsen är särskilt viktiga, och skapa lagstiftning om att landstingen ska erbjuda förebyggande insatser. Landstingen ska arbeta med detta, och vi satsar 500 miljoner kronor på det här området. Vi vill gärna även införa sanktioner mot arbetsgivare med hög sjukfrånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men vi får inte glömma något som jag inte hörde att socialministern tog upp i svaret: det förebyggande arbete som sker på skolorna.

Skolan har ju krav på sig att arbeta förebyggande med dessa frågor, men 80 procent av grundskolorna har inte ett sådant arbete. Det tycker jag är oroväckande. Ju tidigare man kan komma åt psykisk ohälsa, desto bättre.

Det har också visat sig, fru talman, att offentligt anställda är sjukskrivna mer än privat anställda. Det är såklart ett underbetyg till politiken.

Häromdagen träffade jag några fria företagare i hemtjänsten. Jag ställde frågan till dem hur det kom sig att de inte ville arbeta kvar hos kommunen utan ville driva ett eget hemtjänstföretag. De svarade att det i mångt och mycket var detta med styrning, ledning och tydlighet, organisationen, att man får bestämma själv och att man har närmare till besluten än när man är anställd hos en offentlig arbetsgivare. Det är viktigt att dessa företag kan fortsätta och vara bra exempel.

Fru talman! Tack, Erik Andersson, för interpellationen!

Jag har under åren som minister haft förmånen att ha många diskussioner i riksdagen med Erik Anderssons kollega Lotta Finstorp, som också företräder Moderaterna och är väldigt engagerad i de här frågorna.

Som påpekas i interpellationen och som jag också försöker visa i mitt interpellationssvar är psykisk ohälsa vårt stora folkhälsoproblem i Sverige i dag. Utvecklingen går i rätt riktning för i princip all ohälsa i Sverige utom den psykiska ohälsan, och den ökningen sker i princip i alla åldersgrupper. Något av det mest oroväckande är att vi ser en kraftig ökning bland väldigt unga tjejer och killar i Sverige.

Vi måste lyckas komma till rätta med det här. Vi har ett läge redan i dag där varannan sjukskrivning för kvinnor och var tredje sjukskrivning för män beror på psykisk ohälsa. Det har varit den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige ända sedan 2006, och det är kostsamt för samhället på otroligt många plan. Den ökning av sjukfrånvaron som vi har sett på senare år består nästan enbart, skulle jag vilja säga, av en kraftig ökning av den psykiska ohälsan.

Samtidigt kan man se att de resurser som vi har avsatt inom hälso och sjukvårdsområdet, inom elevhälsan, för att nämna ett annat område, och inom psykiatrin när det gäller ungdomsmottagningarna och det förebyggande skolarbetet inte har speglat det här problemets storlek.

Jag är väldigt glad över att regeringen under dessa år har valt att skjuta till ganska mycket extra medel till detta område för att stärka det. Vi kommer naturligtvis också att följa upp att detta får effekt.

Ett stort problem som vi ser i dag när vi tittar på de ökande köerna inom barn- och ungdomspsykiatrin, som egentligen är specialistvården för barn och unga när det gäller psykisk ohälsa, är att vi har en alldeles för svag första linjens vård på detta område. Vi har en för svag elevhälsa och fångar inte upp dessa tjejer och killar förrän de mår alldeles för dåligt. De kan också uppleva att de inte har någonstans att ta vägen och hamnar därför i kön till specialistpsykiatrin, vilket kanske är helt fel vårdnivå.

Jag tycker att en del av de åtgärder vi nu vidtar går i rätt riktning. Lika viktigt som förebyggande i skolan är det förebyggande arbetet kopplat till arbetslivet. Jag tycker att Erik Anderssons förslag om en förebyggandegaranti när det gäller psykisk ohälsa låter väldigt intressant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som Erik Andersson påpekar har vi, och har under lång tid haft, en tydlig bild av var vi har de största problemen på den svenska arbetsmarknaden. Det är i den offentligt finansierade verksamheten, som i hög utsträckning domineras av kvinnor. Där har man otydlig styrning, stora arbetsplatser, många underställda medarbetare och många gånger en bristande upplevelse av delaktighet i eller kontroll över sin arbetsvardag. Här har vi mycket mer att göra, och jag lyssnar gärna.

Fru talman! Precis som socialministern säger ser man många gånger, om än inte alltid, om man tittar på statistiken att det är i den offentliga sektorn de höga sjukskrivningstalen finns. Jag har rest runt om i Sverige och besökt kommuner, och i det här landet är det inte så lätt att hitta några kommuner eller landsting som inte är socialdemokratiskt styrda. Jag talar ofta med företrädare och personal där. Det är alltså Socialdemokraterna som styr, och det blir ett underbetyg för politiken att det är de offentliga verksamheterna som sticker ut när det gäller sjukskrivningar och psykisk ohälsa.

Tyvärr styrs alla landsting utom ett vad jag vet av socialdemokrater. Där har vi också frågan om vårdköerna, som ministern tog upp - folk måste få hjälp i tid. Vårdköerna har blivit längre och längre under er regeringsperiod. En delförklaring kan vara att kömiljarden togs bort.

Vidare ser jag detta också som en jämställdhetsfråga eftersom kvinnorna oftare än männen är sjukskrivna för psykisk ohälsa. Vårdköerna växer i hela landet, och det är oftast kvinnor som arbetar i den offentliga vården. Därför tycker vi i Moderaterna att det är viktigt att dessa kvinnor kan få välja arbetsgivare. Det vore fel om de bara hade en arbetsgivare att välja på inom den fria välfärden, med tanke på att de offentliga arbetsgivarna oftast är sämre och otydligare när det gäller ledarskap, vilket i förlängningen bidrar till ohälsa.

Tyvärr, fru talman, vill socialministerns parti tillsammans med Vänsterpartiet förhindra fri välfärd i landet med Reepalus nya utredning. I princip innebär detta ett näringsförbud inom sektorn. Man talar om ett operativt kapital, och många av dessa verksamheter har inget operativt kapital. Då gör man ingen vinst utan en förlust och går i konkurs. Er politik drabbar alltså kvinnor i välfärden eftersom merparten av dem som driver företag i välfärden är kvinnor.

Ni säger att ni är en feministisk regering, men denna politik får tyvärr i praktiken motsatt effekt. Ni var emot jobbskatteavdragen som alliansregeringen införde, som gav exempelvis en sjuksköterska en extra månadslön per år. Ekonomisk frihet är också frihet, och detta är alltså en jämställdhetsfråga. Det är konstigt, fru talman, att en vårdanställd som en sjuksköterska över huvud taget ska behöva betala statlig skatt.

Ni vill också förbjuda de fria företagen i välfärden, och det drabbar främst kvinnor. Slutligen är ni även tveksamma till hushållsnära tjänster. Jag tycker alltså, fru talman, att den feministiska regeringen i praktiken tyvärr levererar en allt annat än feministisk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Erik Andersson! Jag tycker att det är lite synd att du släpper frågan om den psykiska ohälsan, där vi kanske hade kunnat diskutera oss fram till något som på riktigt hade kunnat spela roll. I stället blev det mer av politisk retorik.

Jag tror att det är viktigt att säga några saker. I Kommun- och landstingssverige är det inte så att sjuktalen skiljer sig markant beroende på om styret är rött, grönt eller blått, utan det ser i princip likadant ut över hela landet och i samtliga landsting.

Man kan inte heller generellt säga att det alltid ser ut så här i all verksamhet som politiken styr. Du kan dra en ganska tydlig linje mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter i en kommun. I den mansdominerade verksamheten i kommunen har man sjuktal och sjukfrånvaro som är i paritet med den svenska arbetsmarknaden i övrigt, och i äldreomsorgen har man ungefär dubbelt så hög sjukfrånvaro.

Det som var slående och som jag fick gå in och hantera som socialförsäkringsminister hösten 2014 var en 80-procentig ökning av sjuktalen i Sverige under de år då Ulf Kristersson var socialförsäkringsminister. Den största andelen av den ökningen stod kvinnor för, i både privat och offentlig välfärd. Även den privata välfärden har betydligt högre sjuktal än arbetsmarknaden i övrigt. Detta har delvis att göra med det sätt på vilket man organiserar kvinnodominerade verksamheter och lönesätter dem. I grund och botten är det, precis som Erik Andersson säger, en feministisk fråga att jobba med detta och stötta de kvinnor som på sina axlar bär den svenska välfärden.

Det är inte heller så, Erik Andersson, att man kan förbättra denna situation genom att sänka skatter så att dessa verksamheter får ännu mindre resurser att röra sig med. Utöver att sjuktalen ökade med 80 procent under de år då Ulf Kristersson var socialförsäkringsminister - en ökning som kvinnor till största delen stod för - var det just kvinnor inom vård och omsorg som toppade sjukstatistiken på grund av stress, ångest och depression. En kömiljard, som ska ge incitament till att springa ännu fortare i dessa verksamheter, bidrar inte till att minska stressen.

De utmaningar som en snabbt åldrande befolkning och ett generationsskifte bland hälso- och sjukvårdspersonal i hela Sverige för med sig varken kömiljardar eller skattesänker man sig förbi. I stället handlar det om att investera i välfärden och att göra det som regeringen har gjort: öka antalet utbildningsplatser och få fler sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor undersköterskor och läkare. I år bygger vi ut läkarutbildningen. Det handlar om att man ska kunna anställa fler kollegor och fylla de tomma platserna för att kunna ge mer högkvalitativ tid åt brukarna, Erik Andersson.

Det är så vi tar oss an dessa problem: genom att se till att vi har en vård som klarar av att hantera den ökade psykiska ohälsan. Det löser du inte genom ett jobbskatteavdrag utan genom att faktiskt investera i välfärden och ge dem som arbetar där sjysta förutsättningar.

Fru talman! Jag känner väldigt många sjuksköterskor. En av mina bästa vänner jobbar inom sjukvården. Han är ambulansförare på halvtid och jobbar inom ordinarie sjukvård resten av tiden. Det han talar om är inte det som socialministern talar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att han skulle vilja ha fler händer som hjälpte till på avdelningen, och om landstingen får ett tillskott av pengar kan vi anställa fler händer. Men det han talar om är att det är väldigt få sjuksköterskor, i synnerhet specialistsjuksköterskor, som känner att det är värt att jobba extra, för de får inte så mycket kvar i plånboken. Mer än hälften försvinner. Då väljer de att göra något annat i stället.

Det är detta som är verkligheten, fru talman, inte att vi vill sänka skatterna för att dra ned välfärden. Snarare är det tvärtom: När alliansregeringen sänkte skatterna tillfördes ju välfärden 100 miljarder mer eftersom folk jobbade mer. Det blev fler arbetade timmar. Det var mer lönsamt att arbeta.

Den retorik som socialministern har kanske stämmer på regeringssammanträdet, men den stämmer inte när jag träffar min vän som är sjuksköterska eller när jag till exempel träffar hemtjänstföretag i Norrland, vilket jag gjorde i går. Jag känner inte igen den verklighet som socialministern beskriver. Hon får gärna följa med mig ut i Sverige någon gång, så ska jag visa hur det ser ut.

Fru talman! Tack, Erik Andersson! Jag har ju inte varit politiker i hela mitt liv. Jag blev partipolitiskt aktiv först hösten 2014. Dessförinnan har jag arbetat hela mitt liv ute i välfärden och också företrätt de professioner som arbetar i välfärden, på både lokal och regional nivå och dessutom som förbundsordförande för ett av de stora förbunden inom välfärden. Jag är alltså väldigt väl bekant med villkoren för medarbetarna inom välfärden. Det kan jag garantera dig, Erik Andersson. Jag tror inte att jag behöver dig som guide för att se den verklighet som finns där ute.

Man måste ändå konstatera att efter era år vid makten och efter de prioriteringar som ni valde att göra har vi i Sverige i dag en välfärd som brister. Vi har en situation där många av välfärdens medarbetare går på knä. Man ser att vi har hål i välfärden som vi behöver skjuta till medel för att täcka.

Vi behöver se till att välfärdens medarbetare får en bättre chans att känna sig nöjda med sin dag när de kommer hem på kvällen och att de har en arbetssituation som medger att de hinner sätta sig ned en stund under dagen. Detta kan inga skattesänkningar lösa.

Vi har i Sverige också en befolkning som åldras enormt snabbt. Medellivslängden ökar med tre och en halv timme per dygn. Vi vet att det de kommande åren kommer att ligga en stor tyngd på de svenska välfärdsverksamheterna. Att tro att vi i det läget inte ska behöva investera i välfärden är att vara naiv. Att tro att vi ska lösa den här problematiken genom att sänka skatter är att lura sig själv.

Politik handlar om att prioritera. Det kommer vi att behöva göra här också. Skillnaden går mellan att vilja investera i våra välfärdsutmaningar eller att sänka skatter för dem som redan har. Tack för den här debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.