Positiv särbehandling av utlandsfödda kvinnor

Herr ålderspresident! har frågat mig om det är min uppfattning att vita, inrikesfödda kvinnor kommer att behöva flytta på sig för att utlandsfödda kvinnor ska få makt och om jag avser att vidta några åtgärder för att möjliggöra detsamma. Interpellanten har vidare frågat mig om det finns en risk för att identitetspolitik leder till splittring och om jag avser att vidta några åtgärder för att förhindra detsamma.

Herr ålderspresident! Det jämställdhetspolitiska målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är då självklart alla kvinnor som åsyftas. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är dock lägre än mäns, och arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Regeringen har tillsatt en kommission för jämställda livsinkomster som bland annat har i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som bidrar till bland annat en jämställd fördelning av det offentligas stödåtgärder till kvinnor och män samt jämställda arbetsplatser.

Samtidigt är arbetet med att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället viktigt. Det skapar förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. Rasism i olika former finns som en del av samhällets strukturer, vilket får till följd att människor får olika tillgång till rättigheter och möjligheter, makt och inflytande. På samma sätt som det finns strukturella skillnader mellan könen är även rasismen strukturell. Dessa skillnader kan samspela och förstärka varandra.

Sverige ska vara ett land där alla människor ska kunna leva i frihet utan att utsättas för rasism och diskriminering. Rasism och diskriminering ska bekämpas med samhällets fulla kraft och inom alla samhällsområden. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott samt diskrimineringslagen utgör centrala verktyg i detta arbete.

Herr ålderspresident! I Aftonbladets podcast Den ideologiska frågan intervjuades nyligen Märta Stenevi utifrån sin förhållandevis nya post som språkrör för Miljöpartiet. I efterdyningarna av intervjun har primärt en av Märta Stenevis kommentarer fått vingar, spridits och kritiserats kraftigt.

I ett resonemang om varför många fler kvinnor än män röstar på Miljöpartiet kommer Märta Stenevi in på makt och, som hon ser det, behovet av att makten ska delas lika. Märta Stenevi beskriver att det dock inte endast är män som måste avstå från makt och positioner till förmån för andra, utan även vissa kvinnor behöver avstå från makt i strävan efter ett jämlikt, mångkulturellt samhälle. I det sammanhanget kommer det kritiserade uttalandet: "Ska utlandsfödda kvinnor få makt kommer vita, inrikes födda kvinnor att behöva flytta på sig."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Märta Stenevi tycks, utifrån denna kommentar, se makt som ett nollsummespel där några måste flytta på sig för att andra ska kunna ta den makt som i dag innehas av någon annan. Jag menar däremot att den enes självförverkligande och framgångar inte begränsas av att någon annan redan har nått självförverkligande och framgång. Detta gäller åtminstone i en demokrati som är präglad av marknadsekonomi.

Här i Sverige har vi alla gott om möjligheter. Om vi når framgång sker det inte på bekostnad av någon annan då varken makt eller ekonomi är statiska. I Sverige erbjuds man utbildning som bekostas av andra genom skattsedeln. Önskar man därefter läsa vidare finns det fördelaktiga lånemöjligheter. Och de som har tillräckligt driv och intellekt har möjlighet att avancera inom akademin.

I Sverige erbjuds man att ta risken och chansen att starta eget företag utifrån den idé man tror på. Om man har en bra affärsidé, jobbar hårt och satsar helhjärtat på sitt entreprenörskap finns det inga hinder för hur långt man kan komma eller hur rik man kan bli.

I Sverige erbjuds man också chansen att göra karriär inom någon annans bolag eller inom det offentliga. För den kompetente finns det inte heller här några hinder. Kompetenta och drivna medarbetare suktar varenda arbetsgivare efter.

I Sverige erbjuds man även möjligheten att delta i demokratin och engagera sig politiskt. Och om man genom sina färdigheter lyckas vinna såväl partiets som väljarnas stöd kan man företräda folket i de parlamentariska församlingarna.

Allt detta, alla dessa möjligheter att genom akademin, näringslivet och politiken nå framgång och erhålla makt, är möjligt för samtliga. Det vore olagligt att inom dessa instanser diskriminera någon, hålla någon tillbaka eller förhindra denne från att nå sin fulla potential bara på grund av individens kön, hudfärg, etnicitet eller sexuella läggning. Den enes framgång sker inte heller per automatik, genom någon naturlag, på någon annans bekostnad. Tvärtom spiller den enes välstånd över på den andre, och som politiker måste vi skapa förutsättningar för alla att utvecklas och lyckas.

Tyvärr tycks Märta Stenevi tro att makt och resurser är någonting konstant. Så är det förvisso ofta i kommunistiska stater, inte minst där planekonomi tillämpas, men så är inte fallet här. Varför tror Märta Stenevi ändock detta?

Herr ålderspresident! Tack, ministern, för dina svar hittills!

Jag blev väldigt förvånad när jag hörde uttalandet. Jag blev också förvånad över att du inte fick några kritiska frågor av journalisten på Aftonbladet. Ditt uttalande kan ju egentligen bara tolkas på två sätt. Antingen krattar ministern manegen för att eventuellt införa kvotering i Sverige, eller så är det mer av en moralisk ståndpunkt som ministern uttalar, att det är någonting som borde göras.

Från de rödgröna får vi ofta höra att svenskarna inte riktigt har någon egen kultur, att det inte finns någonting som är riktigt svenskt och så vidare. Jag hävdar motsatsen. Är det någonting som verkligen utmärker vår kultur så är det att vi är känsliga för hyckleri, särskilt offentligt hyckleri när någon i princip blir stående med brallorna neddragna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag undrar en sak. Jag har tittat på hur Miljöpartiets riksdagsgrupp ser ut. Det finns inte en enda ledamot som har ett annat pigment i ansiktet. Jo, det finns en, men den kom in genom personval, inte genom den ordinarie lista som Miljöpartiet hade gjort. Den personen stod på icke valbar plats och drev en personvalskampanj för att komma in.

Jag tänkte att det kanske var en slump och tittade på språkrören ända sedan partiet bildades. Jag har inte hittat något av språkrören som har ett annat pigment i ansiktet. För några år sedan fanns det ett miljöpartistiskt statsråd med utländsk bakgrund som fick avgå på grund av deltagande i en middag med ett fascistparti, men annars har jag inte sett någonting.

Jag gick vidare och tittade på Miljöpartiets tjänstemän i Regeringskansliet. Det var samma sak där - rena Emil i Lönneberga. Då tänkte jag att det i alla fall måste finnas någon i regionerna och gick in och tittade på Region Uppsala, Region Stockholm och Region Västmanland; sedan orkade jag inte mer. Jag hittade ingenting.

Jag förstår inte riktigt. Om det är en moralisk ståndpunkt som ni har, ska den gälla alla andra utom er själva? Det finns inget annat parti som är så etniskt rent svenskt som ert parti är. Jag skulle vilja få ett uppriktigt svar och att du ser mig i ögonen och förklarar hur det här kan komma sig.

Herr ålderspresident! Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Det gäller självklart alla kvinnor och alla män. Problemet är att det inte är på det sättet i dag.

Jag ska ta ett mycket konkret exempel. En rapport från Länsstyrelsen i Stockholm visar att afrosvenskar behöver ha en forskarutbildning för att komma upp i samma disponibla inkomst som en person i den övriga befolkningen som har gått en treårig eftergymnasial utbildning. Den visar att afrosvenskar har runt 35 procent lägre lön än övriga befolkningen med motsvarande utbildningsnivå och att det är fem gånger så vanligt att personer ur den övriga befolkningen uppnår chefspositioner än att afrosvenskar med samma utbildning gör det. De här skillnaderna förekommer för afrosvenskar oavsett om de är födda i Sverige eller inte.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja fråga båda de sverigedemokratiska ledamöterna ifall de precis som jag ser att det i Sverige i dag förekommer strukturell rasism som begränsar vissa svenskars livsmöjligheter och hindrar dem från att ta del av sina rättigheter.

Jag tror att ledamöterna precis som jag är mycket väl medvetna om att det i dag sker en omfattande diskriminering och inskränkning av människors rättigheter i Sverige. Inte minst drabbas utlandsfödda kvinnor av detta. Det jag sa i podden och det jag menade i det citat som mycket riktigt har fått vingar är egentligen väldigt enkelt. Vi behöver ge plats åt fler att använda sina demokratiska rättigheter och göra sin röst hörd.

Det som händer i dag är att personer med utländsk bakgrund, annan etnicitet och annan hudfärg inte har samma möjligheter som inrikesfödda vita personer att utöva sina demokratiska rättigheter. De hatstormar som möter mina kollegor ute i landet, både lokalt, regionalt och nationellt, när de har ställt upp som politiker i Sverige liknar ingenting som jag någonsin behöver bemöta. Det är inte på lika villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det mitt uttalande syftar på handlar om just detta. Om vi vill att alla ska kunna använda den allmänna och lika rösträtten som vi har i Sverige och om man på lika villkor ska kunna kandidera till den här kammarens 349 platser måste vi göra upp med den rasism och diskriminering som ledamoten mycket riktigt påpekade är olaglig men som inte desto mindre präglar vardagen för så många svenskar i dag. Det var vad mitt poddinlägg handlade om.

Herr ålderspresident! Jag tackar Märta Stenevi för svaret.

Varken jag eller Mikael Strandman har förnekat att rasism existerar i det svenska samhället. Samtidigt utgör dock Sverige ett av de absolut minst rasistiska länderna i hela världen. Det ser vi positivt på. Det är däremot problematiskt att vi har fått in etniska konflikter i det svenska samhället från andra regioner. Det späder snarare på och ökar rasismen i Sverige.

Det finns också något annat som är tydligt. Märta Stenevi redogör för att man har sämre möjligheter om man är utländsk i Sverige, och med tanke på Mikael Strandmans belysning alldeles nyss är det inte minst så för utrikesfödda i Miljöpartiet. Återigen är detta ett uttryck för identitetspolitik. Utöver mina reaktioner på Märta Stenevis syn på makt i allmänhet blev jag också upprörd över den identitetspolitiska syn som Märta Stenevi gav uttryck för i sitt uttalande i podden.

Uttalandet tyder på att Märta Stenevi är anhängare av identitetspolitik eftersom hon tydligt särskiljer på utlandsfödda kvinnor och vita inrikesfödda kvinnor. Identitetspolitikens uppfattning om att vi alla tillhör olika sociokulturella grupper, i detta fall kopplat till hudfärg, vilka vi förväntas företräda och främja utan hänsyn till andra grupptillhörigheter eller vår egen fria vilja är direkt skadlig för samhällsbygget. Att Sveriges jämställdhetsminister grupperar människor utifrån hudfärg för att sedan ställa grupp mot grupp är anmärkningsvärt.

I min interpellation ställde jag därför frågan om statsrådet och regeringen ser en risk för att identitetspolitik leder till splittring och om regeringen avser att vidta några åtgärder för att förhindra densamma. I sitt svar sa Märta Stenevi: "Samtidigt är arbetet med att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället viktigt. Det skapar förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige." Här är vi naturligtvis eniga. Rasism ska bekämpas. Förvisso inte genom åsiktslagstiftning men visst ska samhällets samlade kraft stå upp mot rasism.

Herr ålderspresident! Det är just av detta skäl Märta Stenevis uttalande är problematiskt, och det av flera skäl.

För det första utgör uttalandet en del av den så kallade låga förväntningarnas rasism. Det är med andra ord en föreställning om att människor, i detta fall utrikesfödda kvinnor, inte är kapabla att på egna ben ta sig an livet och lyckas utan att de, just för att de är utrikesfödda, endast kan lyckas om de får allmosor, genvägar och förfördelning av andra. Det är en ytterst sorglig och nedsättande syn på dem det berör.

För det andra innebär kvotering - positiv särbehandling - av någon eller en grupp alltid att någon annan drabbas av negativ särbehandling. I detta fall gäller det vita inrikesfödda kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det tredje riskerar det naturligtvis att snarare späda på rasism och polarisering om man från politiskt håll vidtar åtgärder för att gruppen vita inrikesfödda kvinnor ska flytta på sig för att ersättas av gruppen utrikesfödda kvinnor.

Men, herr ålderspresident, om Märta Stenevi trots detta står fast vid sitt uttalande kvarstår frågan om varför hon själv inte går i bräschen, tar på sig ledartröjan och visar vägen. Om Märta Stenevi menar allvar med att vita inrikesfödda kvinnor behöver ge plats åt utrikesfödda kvinnor för att fördela makten i samhället undrar jag när vi kan räkna med att hon avgår för att i stället upplåta sin makt åt en utrikesfödd kvinna.

Herr ålderspresident! Tack, ministern, för dina svar! Jag vill återigen fråga en sak. Ministern säger att de utsätts för så mycket hat och att det är därför de inte vill ställa upp så att vi får in dem. Det lät så. Men är det verkligen så? Miljöpartiet är ändå ett riksdagsparti. Ni har uppenbarligen tusentals väljare och sympatisörer. Hur kommer det sig att ni inte bland några av dessa har hittat någon med ett annat pigment i ansiktet som ni vill anställa eller ha med i era fullmäktigegrupper? Jag förstår inte det.

Jag kommer från transportbranschen. De chefer jag hade på både min förra och förrförra arbetsplats kom från utomeuropeiska länder. Jag har även jobbat på en hel del andra företag. Men jag har aldrig sett någon så etniskt homogent ren grupp som Miljöpartiet. Ni har en hel del att förklara för svenska folket och era väljare när ni sitter på de här höga moraliska hästarna och förklarar hur alla andra ska göra. Är detta något som bara ska gälla andra och inte er själva? Ministern har fortfarande inte lämnat någon förklaring till varför det ser ut så här.

Jag tycker visserligen inte att man ska ha kvotering. Jag tycker att man ska välja den person som är mest lämpad för jobbet. Det är det mest rättvisa, och det är något som alla kan acceptera, tror jag. Så är det inom idrottsvärlden, och jag tycker att det även ska vara så inom näringslivet och offentlig sektor.

Jag blev återigen väldigt förvånad när jag tittade på er sammansättning. Jag tycker faktiskt att ni borde skämmas.

Herr ålderspresident! Låt mig börja med att klargöra något som jag i och för sig tror egentligen är tydligt om man lyssnar på podden. Det är att jag inte förslår någon form av kvotering, och så gör heller inte regeringen. Varken jag eller regeringen har för avsikt att diskriminera någon.

Regeringen kommer att fortsätta styra mot de jämställdhetspolitiska målen så att alla kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sitt eget liv, och vi ska styra bort från diskriminering och rasism för att fler ska kunna verka på lika villkor.

För, herr ålderspresident, det är olika, och de hatstormar som möter de politiker som ställer upp i allmänna val och som verkar lokalt och regionalt är brutala. De blir jämförda med avföring. De möts av antisemitiska uttryck. De möts av misogyna uttryck. De möts ständigt av hat och hot. Kvinnor möts av hat och hot som är sexualiserat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är väldigt glad och tacksam över att höra att ledamöterna - åtminstone dessa två ledamöter från Sverigedemokraterna - verkar dela min absoluta uppfattning om att den strukturella rasismen i Sverige håller tillbaka kvinnor och dessutom utgör ett stort hot mot vår demokrati. Jag ser fram emot att framöver också kunna debattera med de sverigedemokratiska ledamöterna om hur vi ska få bukt med den strukturella rasismen och det hat och de hot som följer i svansen av vissa mer nationalistiska ideologier.

För 100 år sedan hade kvinnor inte fått rösta för första gången. För 100 år sedan hade den här kammaren enbart varit avsedd för män. Så är det inte i dag. Jag hoppas innerligt att vi mycket snart ska få möjlighet att välkomna ett annat miljöpartistiskt statsråd än mig själv och som har annan hudfärg. Vi är inte där i dag.

Jag hoppas dock att vi ska få bukt med den rasism som finns i samhället med det hat och de hot som möter kvinnliga politiker och inte minst muslimska kvinnliga politiker. Muslimska kvinnliga politiker som dessutom väljer att bära slöja möts av ett tryck som har ett enda syfte: att tysta dem, att få dem att backa tillbaka, att få dem att inte använda sina demokratiska rättigheter och att få dem att inte ta sin plats i samhället.

Det gläder mig om det är så att jag åtminstone med två av den sverigedemokratiska riksdagsgruppens ledamöter nu är överens om att vi behöver göra allt som står i vår makt för att bryta med den strukturella rasismen, som håller kvinnor borta från den plats i samhället de har rätt till.

Herr ålderspresident! Jag tackar åter för svaret. Jag konstaterade att rasism återfinns, så även mot svenskar för den delen. Frågan huruvida rasism är någonting strukturellt eller inte kanske däremot kan kvarvara till en kommande debatt i stället.

Jag skulle också vilja beskriva att det inte är som så att personer med utländsk bakgrund i andra partier är ensamma om att få utstå hat. Det gäller även våra företrädare och våra medlemmar med utomeuropeisk bakgrund. De om några har fått uppleva detta - från vänsterhåll. De passar inte in i den identitetspolitiska mallen. De anses bryta mot sin grupptillhörighet när de engagerar sig i Sverigedemokraterna. De om några har haft det tufft i linje med vad Märta Stenevi redogör för.

Jag lyfte i mitt förra anförande fram det något märkliga och underliga i att Märta Stenevi som anhängare av identitetspolitik vill att vita inrikes födda kvinnor ger plats åt utrikes födda kvinnor samtidigt som hon själv, givet både ämbetet och språkrörsposten, innehar mer makt än i princip någon annan kvinna i Sverige. Om jag hade trott på identitetspolitik hade jag frågat mig om det var rasistiska strukturer i Miljöpartiet som orsakade att det inte återfanns någon utrikes född kvinna bland de åtta vita kandidaterna till språkrör i Miljöpartiet eller på alla de poster som Mikael Strandman tidigare redogjorde för.

Jag vet inte vad diverse miljöpartister identifierar sig som, men det kan ändå konstateras att Sverigedemokraterna har avsevärt större mångfald bland såväl företrädare som väljare. Frågan som kvarstår blir då om Miljöpartiet är en del av de rasistiska strukturer och problem som Märta Stenevi pekat på tidigare i denna debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! När jag vill motverka det hat och de hot som drabbar politiker, framför allt politiker med utländsk bakgrund, omfattar det i allra högsta grad även sverigedemokratiska politiker. Ingen politiker i det här landet ska behöva utstå detta. Men det är också ett faktum att man har ett helt annat tryck emot sig om man är utrikes född. Är man utöver det kvinna och även muslim och dessutom har valt att bära slöja är det ett oerhört tryck. Då är det inte lika villkor. Det jag har försökt säga i den här podden och i debatten i dag är att vi med all kraft behöver motverka den strukturella rasismen, så att fler ska kunna ta plats. Det gäller i alla delar av samhället.

För 100 år sedan infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. I dag behöver vi lägga vår politiska kraft - och jag min - på att garantera att alla människor i alla grupper i samhället har möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter fullt ut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.