Polisers trygghet och ekonomiska villkor

Fru talman! Katja Nyberg har frågat mig om jag är beredd att stödja en särskild lönesatsning för att förbättra polisernas villkor och om jag är öppen för en betald polisutbildning i syfte att fylla platserna på utbildningen med kvalificerade sökande. Katja Nyberg har också frågat vilka ytterligare åtgärder jag och regeringen är villiga att vidta för att öka polisers trygghet.

Att det polisiära arbetet stärks, att poliser ges bättre arbetsvillkor och att fler poliser kan bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i hela landet är prioriterade frågor för regeringen.

Min bild är att Polismyndigheten är en attraktiv arbetsgivare eftersom antalet poliser ökar, allt färre slutar och många av de poliser som slutat har återanställts. Vid utgången av juni var vi halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Det finns i år fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. Polismyndigheten har också blivit bättre på att behålla sin personal, och mer än var fjärde polis som slutat sedan 2015 har återanställts. Samtidigt har villkoren förbättrats då polisernas genomsnittliga grundlön ökat med 5 000 kronor i månaden de senaste åren, och från och med i år har ersättningen för obekväm arbetstid förbättrats kraftigt.

Polismyndigheten har en strategi för att öka attraktiviteten så att rätt kompetenser kan rekryteras till verksamheten. Det har bland annat genomförts riktade rekryteringskampanjer och införts en ny snabbare och mer flexibel antagningsprocess när det gäller polisutbildningen. Antagningskraven har inte ändrats. Den nya antagningsprocessen, som har införts i år, har ändå lett till att 1 300 har godkänts och skrivit in sig på polisutbildningen, vilket är ett rekord för en enskild sökomgång.

En betald polisutbildning skulle sannolikt inte ge önskad effekt. Intresset för att bli polis är redan rekordhögt. Det svenska studiestödssystemet är generöst utformat och ger många studerande ekonomiska förutsättningar att utbilda sig. Uppdragsutbildning till polisman ger i dag rätt till studiemedel. Utöver de ordinarie studiemedlen kan en studerande även ha rätt till tilläggslån och tilläggsbidrag.

Låt mig slå fast att poliser och alla andra naturligtvis ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. För att fortsätta stärka polisanställdas arbetsvillkor och säkerhet har arbetsmiljöarbetet på regeringens uppdrag intensifierats i Polismyndigheten. Exempelvis genomförs fysiska skyddsåtgärder, och Polismyndigheten har avsatt en särskild pott med pengar om 50 miljoner kronor per år för dessa åtgärder. Regeringen har också drivit igenom ett förstärkt skydd för blåljuspersonal genom att införa blåljusbrott som ett nytt brott i lagstiftningen.

Ett annat exempel på åtgärd som vidtagits för att stärka medarbetarskyddet är att regeringen initierat nya regler om polisens tjänstekort, vilket gör att polisanställda inte längre behöver exponera hela sitt namn i sin tjänsteutövning.

Den viktigaste faktorn för en trygg arbetsmiljö är dock att poliserna blir fler. Antalet poliser kommer att fortsätta att öka kraftigt under de kommande åren.

Regeringen och Polismyndigheten har vidtagit flera åtgärder för att förbättra villkoren och för att säkra arbetsmiljön, men regeringen fortsätter naturligtvis att analysera behovet av ytterligare förslag för att göra de polisanställdas vardag trygg.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det finns en bred politisk enighet om att det behövs fler poliser i Sverige. Ändå lyckats vi inte stoppa utflödet av personer som lämnar poliskåren.

Det stämmer att det totalt har blivit fler poliser, men det är marginellt. År 2019 lämnade 400 poliser yrket, och det är ca 50 poliser färre än 2018. Under de senaste fem åren, 2015-2019, har fler än 2 100 poliser lämnat yrket för att göra något annat, och då är inte pensionsavgångar inräknade.

Även om man ser till absoluta tal är utvecklingen svag. Mellan 2010 och 2019 har svensk polis bara ökat med 131 poliser. Det är fortfarande alltför många poliser som slutar, och det beror främst på att man inte har lyckats höja lönerna tillräckligt.

Dessutom har Sveriges befolkning vuxit med ca 1 miljon invånare sedan 2010. En följd av den utvecklingen är att polistätheten minskar. För tio år sedan fanns det 216 poliser per 100 000 invånare. Förra året var polistätheten i Sverige 198 poliser per 100 000 invånare. Antalet poliser per capita i Sverige är mindre än två tredjedelar av EU-genomsnittet.

Samtidigt visar Brås senaste trygghetsundersökning att nästan varannan svensk känner oro över brottsligheten i samhället. Det är det högsta värdet sedan man började göra mätningar.

Fru talman! Den polisiära numerären har visserligen ökat marginellt, men den svenska befolkningen och den grova kriminaliteten har också ökat. Dessutom har andelen poliser som arbetar i yttre tjänst minskat. Tidigare sekretessbelagda uppgifter från Polismyndigheten visar att antalet poliser i yttre tjänst har minskat de senaste fem åren. År 2015 fanns det 9 226 poliser i yttre tjänst, och 2019 fanns det 9 049 poliser i yttre tjänst. Det är en minskning från 94 till 88 poliser per 100 000 invånare.

Fru talman! I dag är det så att det anses som lång tid om man har arbetat som ingripandepolis i ett år. För 20 år sedan var det inte ovanligt att arbeta i yttre tjänst i 10-15 år. Dessa poliser var erfarna och kunde lära upp de yngre kollegorna. Nu finns tyvärr inte den polisära kompetensen kvar för de yngre som arbetar i yttre tjänst. Få erfarna poliser och ett tufft arbetsklimat leder till en ökad otrygghet, och det är en bidragande faktor till att poliser lämnar ingripandeverksamheten efter en relativt kort tid.

Minskningen av antalet poliser i yttre tjänst har inte bara gjort avtryck i storstäderna och deras utanförskapsområden. I både mindre och större kommuner ökar frustrationen. Villainbrotten skjuter i höjden, och stöldligor kan i princip bara gå in och plocka vad de vill ha. Det har blivit så illa att människor börjar ta lagen i egna händer genom så kallad grannsamverkan, som snarare kan liknas vid medborgargarden. Det är definitivt inte en utveckling vi vill se i Sverige.

Karriärmöjligheter och en trygg arbetsmiljö är viktiga komponenter för att behålla poliser. Men till syvende och sist är det ändå lönen som spelar in när man har ett tufft jobb med dåliga arbetstider. Tack vare Moderaternas och Kristdemokraternas budget, som Sverigedemokraterna röstade på, fick poliserna genom en riktad lönesatsning 1 500 kronor mer i månaden.

Inrikesministern säger att polisernas löner har ökat med 5 000 kronor de senaste åren. Det är dock ett medelvärde. Frågan är hur mycket medianvärdet ökade. Det är det som är intressant. Har du en låg lön från början får du mindre, eftersom det fördelas procentuellt.

Sverigedemokraterna har satsat nästan 1 ½ miljard på en riktad lönesatsning till Sveriges poliser med start 2021, vilket i genomsnitt skulle betyda ytterligare 6 000 kronor mer i månaden per polis. Det kan jämföras med Moderaterna, som gör den näst största lönesatsningen med ungefär halva beloppet.

Gällande ob-ersättningen är det ingen kraftig ökning. I genomsnitt har det skett en ökning med 300 kronor i månaden för en polis som arbetar treskift.

Fru talman! Vi verkar vara överens om vikten av fler poliser, att poliser ska ha bra villkor och att arbetsmiljön för polisen är väldigt viktig.

Däremot är jag inte riktigt säker på att den bild som ges av svensk polis i dag helt stämmer överens med hur det ser ut just nu i Polismyndigheten. Vi har flera år i rad haft minskade avgångar från polisen. Faktum är att personalomsättningen i Polismyndigheten är låg jämfört med nästan alla andra myndigheter, oavsett hur man räknar. Att man varje år slår rekord i hur många som vill komma in på polisutbildningen och bli polis tyder väl på att det är ett väldigt attraktivt och viktigt yrke i Sverige.

Väldigt många poliser lämnade yrket i samband med den stora omorganisationen av Polismyndigheten. Det är sant. Det var en process som man efteråt måste fundera på om den genomfördes på rätt sätt, även om jag i grunden tror att det är rätt med en svensk polismyndighet. Det tror jag ger kraft och utvecklingsmöjligheter för Polismyndigheten framöver. Men i efterhand måste man kunna säga att inte allt i det arbetet blev bra.

Ungefär en fjärdedel av dem som lämnade yrket då har dock återrekryterats till Polismyndigheten, vilket säger någonting om att det är en annan känsla i dag än när man lämnade. Nu vill man tillbaka till Polismyndigheten.

Jag ska inte rätta allting, men vi kan väl ändå vara överens om att bostadsinbrotten har minskat i Sverige de senaste åren. Bara mellan 2017 och 2019 tror jag att bostadsinbrotten minskade med 35 procent i Sverige. Det är ganska bra. Det handlar ju om ett väldigt integritetskränkande brott att få sin bostad genomsökt av tjuvar som vänder upp och ned på allt och stjäl guld eller vad det nu kan vara efter mormor. Det är jättekränkande, och där jobbar vi också med skärpt lagstiftning.

Det intressanta med det här är att polisen verkligen har utökat sitt samarbete med till exempel grannsamverkan, något som ger väldigt bra resultat. Jag vill absolut inte säga att grannsamverkan är medborgargarden. Grannsamverkan är bland det bästa vi har åstadkommit i ett samarbete mellan Polismyndigheten och civilsamhället, och det ger verkligen resultat.

Nu gör vi samma typ av samarbete med många privata aktörer kopplat till internationella stöldligor som stjäl till exempel båtmotorer och annan sådan materiel. Det finns jättemycket att göra tillsammans för att göra det svårare för de här kriminella gängen att göra inbrott och stjäla saker och ting.

Med den expansion och de lönesatsningar som har gjorts menar jag att stämningen är en helt annan i Polismyndigheten i dag. Människor i yttre tjänst märker att det har blivit förändringar, och det kommer att fortsätta framöver eftersom Polismyndigheten inte kommer att lyckas med målet att bli 10 000 fler polisanställda till 2024 om det inte är ett attraktivt yrke att vara polis.

Jag säger inte att jag är nöjd med hur det ser ut i dag. Om inte så många hade lämnat vid omorganisationen och om man inte hade dragit ned antalet platser på polisutbildningen med 90 procent hade vi haft fler poliser i dag. Så är det. Vi har tvingats att jobba i kapp det, och nu ser vi att intresset för att bli polis ökar ännu mer. Det nya antagningssystemet verkar också vara anpassat och fungera väldigt bra för dem som vill bli polisstudenter framöver.

Jag kommer att fortsätta att jobba för att polisen ska växa, för att trygga deras arbetsmiljö och jobba med annat som har att göra med de villkor och den lagstiftning som polisen behöver ha i ryggen när de ska bekämpa kriminalitet.

Fru talman! Det stämmer att intresset för polisutbildningen har ökat. Ändå har antalet tomma platser på Polishögskolan blivit fler. Fyra av tio platser står tomma i dag, några veckor in på utbildningen. I våras ville man utbilda 1 020 nya poliser, men efter tre veckor var det bara 606 elever kvar på utbildningen.

På sikt uppskattar Polismyndigheten att man behöver utbilda uppemot 1 120 personer per termin, vilket betyder att man behöver ha ännu fler sökande för att kunna fylla platserna. Fylls inte platserna spelar det ingen roll hur många nya utbildningar som öppnas upp.

Fru talman! Sverigedemokraterna var hösten 2015 först ut med att föreslå fler utbildade poliser. I takt med att regeringen därefter har agerat senfärdigt mot ungefär samma mål och för att det ska bli möjligt att nå målet har Sverigedemokraterna lyft fram förslag om en riktad lönesatsning och betald polisutbildning med riktig lön.

Genom att göra polisutbildningen betald kan man attrahera ytterligare en grupp som befinner sig mitt i livet och som annars inte skulle kunna byta karriär. Den kvot som söker nu räcker uppenbarligen inte för att fylla platserna på Polishögskolan. Polisyrket behöver därför uppgraderas ytterligare genom markant högre löner, trygghetsskapande åtgärder och incitament som lockar till sig fler sökande.

Därför undrar jag hur det kommer sig att inrikesministern inte är öppen för att hitta fler vägar, till exempel en betald utbildning, för att kunna attrahera sökande som inte skulle kunna söka genom att bara ta studielån.

Något som vi är överens om är att de svenska poliserna är för få för att klara sitt uppdrag i dag. Därför är det viktigt att fortsätta att göra rejäla satsningar på polisen. Det behövs dock inte bara mer resurser, utan Polismyndigheten kan även själv bli mer effektiv. Poliser har i dag en hel del arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra än utbildade poliser.

Polismyndigheten behöver även se över hur deras resurser används internt. Ett sätt är att fråga medarbetarna om hur de upplever Polismyndighetens verksamhet. Den senaste medarbetarundersökningen inom polisen gjordes dock 2013. Ledningen har lovat att det skulle ske en ny sådan 2016. Nu är det 2020, och det har fortfarande inte skett någon ny undersökning. Varför, kan man undra.

Fru talman! Fler saker som Polismyndigheten skulle kunna titta på internt är den stora kommunikationsavdelningen med runt 200 anställda. Det kan jämföras med Svenska Dagbladet, som har totalt 160 anställda. Polisens HR-avdelning har 930 anställda. Sedan maj 2019 har antalet ökat med 12 procent. Som om det inte vore nog med den stora kommunikationsavdelningen köper polisen också in pr-tjänster. En stor del av dessa pengar skulle i stället kunna läggas på kärnverksamheten.

Jag undrar varför polisen satsar så mycket på kommunikation och pr i stället för att prioritera kärnverksamheten. Man skulle till exempel kunna anställa tursekreterare som skulle kunna hjälpa ingripande poliser vid avrapportering, ge en rejäl löneökning som skulle gynna den polisiära numerären eller öka ob-ersättningen för att behålla poliser som arbetar på obekväma arbetstider.

Att en stor del av polisens pengar går till administration borde en ansvarig minister vara mån om att kontrollera. Det är väl ändå inrikesministerns ansvar att se till att skattemedlen fördelas på ett adekvat sätt. Jag förstår inte riktigt syftet med en så stor kommunikationsavdelning inom polisen, och därför vill jag höra lite mer om det.

Fru talman! Vi kommer att fortsätta att jobba för att bygga ut polisen. Vi har mer än fördubblat antalet personer som börjar en polisutbildning, och vi har aldrig antagit så många studenter vid ett och samma tillfälle som vid den senaste antagningen med den nya antagningsprocessen.

Nu finns en möjlighet att söka till och antas till utbildningsstart som ligger ett antal terminer framåt. Detta är en enorm fördel för dem som söker sig till polisutbildningen: De har garanterat en plats på polisutbildningen och kan därmed planera livet. Jag tror därför verkligen att det nya antagningssystemet har spelat roll för rekryteringen.

Man måste också ställa sig frågan varför just de poliser som utbildar sig nu ska ha betald polisutbildning när de som har utbildat sig tidigare inte har haft det. Om det är så starkt söktryck - det har aldrig varit så många som har antagits som senaste gången - är det då rätt att göra om till en betald polisutbildning? Det verkar inte vara där problemet finns. Snarare har det varit en brist i utbildningsmöjligheter under lång tid så att den här regeringen har tvingats jobba i kapp.

När man nu raljerar över att HR-avdelningen har vuxit kan jag konstatera att det är där polisutbildarna finns. Det är de som jobbar på de två nya polisutbildningarna för att se till att polisstudenterna blir utbildade poliser. Hela organisationen måste hänga med när den ska växa.

Det finns en viktig fråga om personer mitt i livet. Det var ett litet problem när många av dem som sökte var mycket unga. De drömde om att bli poliser, men det var för få som var mitt i livet. Nu börjar vi se en viss ökning av att lite äldre, mer erfarna personer söker sig till polisutbildningen. Jag har också haft en nära dialog med Polismyndigheten, som säger att man ska bygga ut distansutbildningarna mer. Jag tror personligen att det är en viktig väg att nå människor mitt i livet. Det kan också gälla dem i glesbygd i Sverige, så att de kan stanna kvar hos sina familjer när de utbildar sig till polis.

Det finns ett antal frågor som vi definitivt måste jobba med. Lön och villkor är sådana frågor, och med jämna mellanrum måste vi fråga oss om vi får den effekt som vi har förväntat oss av polisutbyggnaden. Riksdagen avsätter ju stora resurser för att expandera Polismyndigheten, och då förväntar vi oss resultat. Det absolut viktigaste som jag kommer att styra mot med Polismyndigheten är att det ska synas fler områdespoliser runt om i Sverige. De ska komma ut, öka tryggheten och synas över hela Sverige. Jag tror inte att Sveriges riksdag skulle acceptera att vi bygger ut Polismyndigheten på det sättet utan att det syns fler poliser runt om i Sverige.

Jag tror att det är klokt om Sveriges riksdag eller regeringen inte i detalj reglerar exakt hur polisen ska organisera sin verksamhet utan överlåter det till rikspolischefen. Det är en myndighet, och myndigheten har också ett stort ansvar att organisera verksamheten så att den blir så effektiv som möjligt med de resurser som finns och framför allt alla de resurser som myndigheten nu får.

Fru talman! För knappt 30 år sedan hade poliser betald utbildning för att det skulle bli fler poliser, och militären har betald utbildning. Det är inte något konstigt med det egentligen, om man vill attrahera fler sökande. Man behöver något sådant för att få äldre människor att söka. Jag har själv vänner i 40-årsåldern som vill söka till utbildningen, men de kan inte eftersom de inte kommer att få ihop sin ekonomi. Det är ett incitament för att få fler sökande.

Låt mig återigen ta upp frågan om kommunikationsavdelningen. Det är den frågan jag funderar mest på. Varför ha en så stor kommunikationsavdelning inom polisen? Dessutom är det övergripande målet för 2020-2024 att stärka polisens anseende och förtroende. Varför satsa mer på yta än på innehåll? Jag förstår inte riktigt.

Sedan var det frågan om att styra polisens verksamhet. Det är skillnad på att styra den operativa verksamheten mot att styra på en övergripande nivå för att se hur Polismyndigheten fördelar sina resurser. Jag förstår att inrikesministern inte kan peta i Polismyndighetens operativa delar, men anser inrikesministern att det är helt upp till Polismyndigheten att fördela sina resurser? Regeringen lade ändå nästan 30 ½ miljard i sin budget till Polismyndigheten. Att då inte bry sig om hur de pengarna fördelas låter för mig lite märkligt.

Fru talman! Med tanke på Katja Nybergs sista kommentar måste jag vara mycket tydlig, nämligen att regeringen har stora förväntningar på Polismyndigheten. När myndigheten får så mycket mer pengar, när man expanderar så kraftigt och kommer att fortsätta att göra det fram till 2024, då förväntar vi oss resultat i kampen mot brottsligheten, att människor känner en ökad trygghet och fler områdespoliser över hela landet. Det är det som vi lägger så mycket fokus på.

Däremot är det alltid svårt att dra en gräns för vad politiken ska styra. Mycket av det administrativa stödet har en enorm betydelse för hur poliserna i yttre tjänst fungerar. Alla de digitala satsningar som Polismyndigheten gör, där poliser kan söka på registreringsskyltar direkt när de ser en bil, kroppskameror som ökar tryggheten i skarpa situationer, är viktiga frågor att bestämma över och resurssätta för att Polismyndigheten som helhet ska fungera bra.

Därför är det ett bra initiativ när Polismyndigheten till exempel med de fackliga företrädarna bestämmer att man med en pott pengar ska jobba med trygghetsfrågor för de anställda och hur de pengarna på bästa möjliga sätt ska användas. Då involverar Polismyndigheten de fackliga organisationerna i arbetet. Det är ett klokt sätt att arbeta på.

Vi kommer att fortsätta att följa upp Polismyndigheten och hur den växer, att det märks i hela landet och att det ger resultat både i form av minskad brottslighet och i form av ökad trygghet för medborgarna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.