Polisens tillväxt och fördelningen mellan poliser och civilanställda

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 1 juni 2021

Interpellation: Polisens tillväxt och fördelningen mellan poliser och civilanställda

Interpellation 2020/21:759 av Louise Meijer (M)

Interpellation 2020/21:759 Polisens tillväxt och fördelningen mellan poliser och civilanställda

av Louise Meijer (M)

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Sverige sticker ut mot andra jämförbara länder sett till skjutningar och sprängningar. Även annan allvarlig brottslighet som rån och våldtäkter har ökat kraftigt de senaste åren. Men trots att antalet poliser ökat det senaste året är polistätheten lägre än för tio år sedan, och vi har bland de lägsta polistätheterna i Europa. Enkelt uttryckt har vi en akut polisbrist i vårt land.

Behovet av fler poliser är stort, och målsättningen om 10 000 fler polisanställda till 2024 är i grunden bra. Men målet kommer att vara verkningslöst om det inte innebär en tillräcklig ökning av antalet poliser.

Regeringen har varit tydlig med att fördelningen mellan poliser och civilanställda inte ska förändras till 2024. Två tredjedelar ska fortsatt vara poliser. Trots detta ser det nu ut som att andelen poliser kommer att minska. I redovisningen av ett regeringsuppdrag som Polismyndigheten presenterade 2018 angavs att det år 2024 skulle finnas 26 200 poliser.

Sedan satsningen på 10 000 fler polisanställda inleddes har polisen vuxit med totalt 3 562 civilanställda men endast med 1 110 poliser. Det beror delvis på att det tar tid att utbilda nya poliser, men också att för få poliser utbildas och att för många poliser hoppar av yrket.

Nu visar nya siffror från riksdagens utredningstjänst att målsättningen om två tredjedelar poliser inte kommer att kunna uppnås. Om målet om 10 000 fler polisanställda ska nås kommer antalet poliser att behöva bli nästan 1 000 mindre jämfört med den ursprungliga målsättningen – om man utgår från utredningstjänstens mest gynnsamma scenario. Det finns en betydande risk att poliserna blir ännu färre.

Siffrorna är alarmerade och visar tydligt att attraktiviteten hos polisyrket måste stärkas. Moderaterna bygger därför vidare på den mycket framgångsrika lönesatsning för Sveriges poliser som vi drev igenom tillsammans med Kristdemokraterna i budgeten för 2019. Vi vill också att polisutbildningen ska bli betald för att fler ska vilja söka sig till polisyrket och har föreslagit en riktad satsning för att återanställa tidigare poliser. Samtliga dessa förslag motsätter sig tyvärr regeringen.

Regeringen talar ofta varmt om att antalet poliser ökat sedan något år tillbaka när det i själva verket handlar om att det är antalet polisanställda som står för den större ökningen. Regeringen talar tyst om såväl svårigheterna att nå målsättningen om fler poliser som den låga polistätheten.

Moderaterna kommer inte att acceptera att regeringen trixar med målsättningen om att två tredjedelar av de ytterligare 10 000 polisanställda år 2024 ska vara just polismän och poliskvinnor.

Mot denna bakgrund är mina frågor till statsrådet Mikael Damberg följande:

 

  1.   Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att andelen poliser hos polisen kommer att vara två tredjedelar 2024?
  2.   Avser statsrådet att ompröva sina ställningstaganden avseende riktad lönesatsning till poliser, riktad satsning för att återanställa tidigare poliser och att polisutbildningen ska bli betald?