Polisens tekniska utrustning

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder i tjänsten för att säkerställa att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har ett högt förtroende hos allmänheten. Han har också frågat vad jag avser att vidta för konkreta åtgärder för att stärka rättssäkerheten i Sverige så att inte personer sitter häktade på grund av brister i polisens tekniska utrustning.

Så som Lars Beckman framhåller är det av stor vikt att allmänheten känner förtroende för rättsväsendet. Glädjande nog ser vi att förtroendet för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, liksom för rättsväsendet i stort, har ökat de senaste två åren. I den senaste Nationella trygghetsundersökningen uppger drygt hälften, 52 procent, av befolkningen att de har stort förtroende för polisen. Andelen har ökat med 10 procentenheter sedan 2017. När det gäller åklagarna har andelen som säger sig ha stort förtroende för verksamheten ökat från 35 till 39 procent under samma tidsperiod.

För att säkerställa att polis och åklagare utför sina uppgifter på ett korrekt och omdömesgillt sätt finns dels lagstiftning som styr den brottsutredande processen, dels olika mekanismer för överprövning, tillsyn och granskning av verksamheten. Exempelvis utövar Justitieombudsmannen och Justitiekanslern generell tillsyn över myndigheters verksamheter. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bedriver särskild tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel. Finns misstankar om att polis eller åklagare begått brott, till exempel tjänstefel, utreds det av Särskilda åklagarkammaren med stöd av Polismyndighetens avdelning för särskilda utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rättsväsendets hantering av enskilda ärenden är alltså en fråga för myndigheterna, och inte något som jag som statsråd bedömer eller uttalar mig om. Min uppfattning är att rättssäkerheten överlag är god i Sverige och att vi har fungerande system för granskning av rättsväsendets verksamhet. Jag anser också att det är Polismyndigheten som är bäst skickad att bedöma kvaliteten på den tekniska utrustning som används i myndigheten. Därför förlitar jag mig på myndighetens uppgifter om att den tekniska utrustningen håller god kvalitet.

Fru talman! Det är naturligtvis viktigt att svenska folket har ett högt förtroende för rättsväsendet och våra brottsbekämpande myndigheter. Jag skulle vilja påstå att det svenska samhällskontraktet bygger på det.

Nu finns det ett riksuppmärksammat jaktmål där polisen har sagt att det som sas i en i och för sig olaglig telefonavlyssning var ohörbart. Därför ställde jag tidigare i år en skriftlig fråga till statsrådet där jag undrade vad det var för brister i polisens tekniska utrustning som gjorde att flera personer fick sitta häktade under lång tid. I det skriftliga svaret konstaterar statsrådet att polisen meddelar att det inte finns några tekniska brister i deras utrustning. Samtidigt har alltså åklagaren i ett uppmärksammat mål konstaterat att det visst fanns tekniska brister och att han fick använda sina privata hörlurar för att höra rätt. I samma sekund som det skedde släpptes de personer som var häktade, för det som var markerat som ohörbart visade sig vara fullt hörbart.

Jag tycker att detta är bekymmersamt. Sverige är en rättsstat. Jag instämmer helt i att statsrådet inte ska ha någon uppfattning om enskilda rättsfall. Det kan inte en riksdagsledamot heller ha, i alla fall inte medan det pågår. Men däremot tycker jag att man mycket väl kan ha synpunkter på hur detta påverkar förtroendet för rättsväsendet.

Här har vi ett fall där staten har frihetsberövat flera människor under lång tid på basis av en inspelning som polisen säger är ohörbar men där åklagaren säger att han har kunnat höra den med sina egna privata hörlurar. Samtidigt säger polisen att det inte finns några brister i den tekniska utrustningen. Jag tycker att det är bekymmersamt.

Jag tycker också att det är bekymmersamt att statsrådet säger att han är nöjd med att hälften av Sveriges befolkning har förtroende för polisen, för i det kan man också läsa in att hälften, eller åtminstone betydande delar, av Sveriges befolkning inte har förtroende för polisen. När det gäller åklagare säger statsrådet att 39 procent har förtroende. Det betyder alltså att en viss del inte har förtroende.

Jag tror att det är väldigt viktigt att rättskedjan jobbar tillsammans för att skapa förtroende, och om det uppkommer brister - till exempel hos polisen eller om en åklagare eller någon annan fattar ett felaktigt beslut - är det viktigt för förtroendet för rättsväsendet att man visar att alla är lika inför lagen. Har det exempelvis skett felaktig telefonavlyssning är det viktigt att det får disciplinära påföljder. Vi ska ju behandla alla lika inför lagen.

Ska man bygga förtroende för rättsväsendet finns det en grundläggande princip om att alla ska följa svensk lagstiftning, även de som arbetar i det rättsvårdande systemet. Jag tycker att det är bekymmersamt för förtroendet för rättsväsendet att det finns två diametralt olika uppfattningar i ett uppmärksammat mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min konkreta fråga var: Vad avser statsrådet att i tjänsten vidta för åtgärder för att säkerställa att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har ett högt förtroende hos allmänheten? Jag kunde tyvärr inte höra något svar på den frågan i statsrådets svar, annat än att han är nöjd.

Jag ställde också frågan: Vad avser statsrådet att vidta för konkreta åtgärder för att stärka rättssäkerheten i Sverige, så att personer inte sitter häktade på grund av brister i polisens tekniska utrustning? Där tolkar jag svaret som att statsrådet är nöjd med den tekniska utrustning som finns och att inga åtgärder kommer att vidtas, men statsrådet får väl utveckla det.

Fru talman! Detta uppmärksammade rättsfall är ett misslyckande för samhället. Här fick en person sitta häktad i en månad på grund av dålig bevisföring och urusel teknisk utrustning där polisens hörlurar inte fungerat tillräckligt väl, som åklagaren i målet har sagt. Det är inte acceptabelt. Det har också fått konsekvenser på flera olika plan för den person som har suttit häktad.

Fru talman! Jag skulle vilja ta upp detta med förtroendet. Visst är det bra med en ökning av svenska folkets förtroende för polisen. Det tycker jag med. Men vi ligger fortfarande på minuskontot när hälften av svenska folket inte har förtroende. Ännu värre är det när mindre än hälften av svenska folket har förtroende för åklagare. Det är något som vi på allvar behöver kika på.

Jag håller med statsrådet om att rättssäkerheten överlag är god i Sverige och att vi har fungerande system för granskning av rättsväsendets verksamhet, men helt uppenbart brister det ibland. Då blir min fråga: Hur ska statsrådet arbeta för att öka förtroendet för rättsväsendet och för att säkerställa att sådana här rättshaverier inte förekommer igen? Det tycker jag är en väldigt relevant fråga att ställa.

Fru talman! Jag väljer att kommentera den här interpellationen på ett mer övergripande sätt, för jag vill inte gå in i enskilda ärenden. Jag tycker att det vore olämpligt om jag hanterade enskilda händelser. Om man vill tvinga mig att svara om enskilda händelser och enskilda verksamheter hamnar vi i ett rättssystem där regeringen på ett indirekt sätt styr myndigheter och har uppfattningar om ärendens handläggning och så vidare. Det är ju sådant vi kritiserar andra länder för. Dit vill jag inte med Sverige, och därför kommer mitt svar att vara ganska övergripande.

Förtroendefrågan är den viktiga frågan. Det är otroligt viktigt att våra rättsvårdande myndigheter och hela rättskedjan har ett högt förtroende. Där ser vi nu en positiv trend. De senaste åren går egentligen utvecklingen för alla myndigheter på rättsväsendets område åt rätt håll, och den myndighet där förtroendet stiger allra mest är Polismyndigheten. Det är väldigt glädjande.

I mitt underlag har jag inte statistik som går hur långt tillbaka som helst, men sedan 2007 ser jag inte någon period då polisen har haft högre förtroende än nu. Vi är alltså inne i en spännande utveckling där myndigheterna stärker sitt förtroende. Också Åklagarmyndigheten har fått större förtroende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att detta delvis har att göra med att polisen är väldigt synlig. Man tar tag i frågor som är viktiga för medborgarna, och vi känner att polisen flyttar fram positionerna i den meningen att man efter många år inte längre drar ned och minskar utan att fler människor känner att utvecklingen när det gäller polisen nu går åt rätt håll.

Jag hoppas att det spelar en roll att vi gör den stora trygghetssatsningen. Den handlar inte bara om nyanställningar utan också om materiel, bilar, vapenskåp och annat. Allting måste växa nu när Polismyndigheten växer. Det innebär indirekt en modernisering av Polismyndigheten samtidigt som den växer till enormt.

Låt mig ändå gå lite närmare det ärende som interpellanten tar upp. Om något ska prövas har vi ju, vilket både interpellanten och ledamoten tar upp, en ordning för det. I det här fallet har Särskilda åklagarkammaren granskat polisens hantering och avlyssning av samtal i det aktuella jaktmålet. Förundersökningen har lagts ned, vilket innebär att åklagaren bedömde att det inte fanns skäl att driva ärendet vidare.

Fru talman! Nej, tack och lov lever vi inte i ett samhälle där statsråden styr rättsväsendet. De samhällena vill vi naturligtvis inte leva i. Sverige är en stolt demokrati med ett självständigt, fritt och oberoende rättsväsen. Så ska det vara, precis som jag sa i mitt tidigare anförande.

Däremot är det naturligtvis djupt bekymmersamt om rättsväsendet och rättskedjan agerar på ett sådant sätt att förtroendet för rättsväsendet och likheten inför lagen påverkas. Ett exempel kan vara - och det är ett generellt påstående - att en telefonavlyssning sker helt felaktigt och att man, när det granskas, kommer fram till detta: Jo, visserligen var telefonavlyssningen inte korrekt - den var olaglig. Men det var ett så ringa brott att vi inte tänker utreda det. Detta är inte förtroendeskapande. Ska man ha ett högt förtroende för hela rättskedjan och hela rättsväsendet är det viktigt att alla är lika inför lagen. Det är en fundamental princip i ett rättssamhälle. Alla ska vara lika inför lagen.

En helt annan debatt och en kommande interpellation, kan jag avslöja, gäller hur samhället allokerar sina resurser. Vill vi att misstänkta barnvåldtäkter varje dag ska avskrivas i brist på poliser, och vill vi att samhället allokerar sina resurser på ett visst sätt? Men det är en annan debatt som vi ska ta.

Jag menar att detta är djupt förtroendeskadande för hela rättsväsendet i Sverige. Hela förtroendet för det politiska systemet påverkas på ett negativt sätt när det finns två diametralt olika uppfattningar i ett sådant här viktigt och uppmärksammat ärende.

När polisen säger att det inte finns brister i en teknisk utrustning och en åklagare säger att det gör det är det klart att det är förtroendeskadande. Vem som ska åtgärda det och på vilket sätt det ska åtgärdas är nog upp till statsrådet att fundera på. Men det som är förtroendeskadande måste åtgärdas. Så är det bara.

Jag vet inte hur aktiv statsrådet är på sociala medier, men jag är själv med i en Facebookgrupp med närmare 30 000 deltagare som uttrycker sin sympati för en person som har suttit häktad under lång tid på helt felaktiga grunder - han släpptes fri när avlyssningen beskrevs på ett annat sätt. Jag tycker inte heller att statsrådet eller en riksdagsledamot för den delen ska stå här i talarstolen och diskutera ett enskilt fall, utan det får bli en diskussion på ett övergripande plan. Hur agerar vi som förtroendevalda för att se till att rättsväsendet och rättskedjan har ett högt förtroende hos alla samhällets grupper, inklusive jägare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Självklart handlar det inte om att tvinga statsrådet att svara på frågor om ett enskilt ärende. Jag tror att vi båda kan vara överens om att det inte var det som var tanken med detta. Det är inte framställt på det sättet heller.

Frågan gäller hur vi ska stärka rättssamhället och rättsväsendet så att sådana här saker inte sker. Som jag sa tidigare: Vi har granskning av rättsväsendet, men det är helt uppenbart att det brister. Det har vi sett.

Det är ett uppmärksammat fall som man debatterar och som faktiskt gör att förtroendet för rättsväsendet minskar. Jag tycker att det är allvarligt att det bara är hälften av svenska befolkningen som har förtroende för polisen och ännu färre som har förtroende för åklagare. Det måste vi förtroendevalda ta till oss. Hur kan vi rätta till det? Hur kan vi i snabb takt öka förtroendet? Det gör vi inte när det brister så som det har gjort när en person har suttit häktad i över en månad.

Vi måste ta tag i detta, och vi måste säkerställa att det känns tryggt för människor och att de har förtroende för polis och åklagare i hela rättskedjan. Det är den absolut viktigaste utmaningen vi har just nu, tillsammans med de andra utmaningarna vi har pratat om tidigare i dag.

Jag vill fråga statsrådet: Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att öka förtroendet och säkerheten i hela rättskedjan?

Fru talman! Jag konstaterar att polisen de senaste åren har haft den snabbaste ökningen av förtroendet av de myndigheter som vi diskuterar just nu. Så långt jag kan blicka tillbaka, till 2007, har Polismyndigheten aldrig haft så stort förtroende som nu.

Min roll är att stödja utbyggnaden av Polismyndigheten. Det handlar om att se till att de blir starkare och mer lokalt närvarande i hela Sverige med en historisk satsning på polisen. Målsättningen är 10 000 fler polisanställda till 2024. Det finns ingen stor myndighet som växer i den takt som Polismyndigheten gör under dessa år.

Detta tror jag är det absolut viktigaste vi kan göra för att polisen ska ha en lokal närvaro och en förtroendefull ställning i lokalsamhället, som gör att förtroendet kan fortsätta att växa på det sätt som det gör just nu.

När det gäller förtroendet för rättsväsendet och granskningar har jag förtroende för de myndigheter och de granskningsfunktioner som finns i Sverige och som också har prövat detta ärende.

Fru talman! I den fina svenska demokratin har vi yttrandefrihet. Vi har åsiktsfrihet. Jag har som medborgare rätt att kritisera myndigheter. Jag har rätt att skriva böcker. Jag har rätt att vara djupt kritisk till en förd politik. Jag har rätt att vara djupt kritisk till hur myndigheter agerar. Jag har som medborgare rätt att håna, om jag gör det på ett lite fint sätt. Jag har rätt att vara aktiv i samhällsdebatten. Jag har rätt att göra detta utan risk för repressalier. Så är det i den fina svenska rättsstaten, som vi ska vara stolta över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har som förtroendevalda ett ansvar att se till att enskilda medborgare inte ens får en misstanke om att de utsätts för repressalier av staten på grund av att de uttryckt starka uppfattningar i en fråga, på grund av att de har starka uppfattningar.

Denna rätt ska vi alla slåss för i alla sammanhang. När det gäller den rätten ska vi vara stolta över det svenska samhället. Av samma anledning vill vi inte att en inrikesminister i något avseende ska kunna påverka rättstillämpningen i enskilda fall. Så är det i diktaturliknande stater.

Men det är viktigt att vi är vaksamma och att vi som är förtroendevalda ser till att vi värnar rätten och möjligheten för enskilda att utöva sin yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Man ska inte ens riskera att få sitta i häkte i en månad för uppfattningar som man har haft, till exempel. Jag har ingen aning om det nu är så. Men jag noterar att det finns fall i Sverige där någon har suttit häktad under väldigt lång tid, när polisen har en version och åklagaren har en annan och de två versionerna helt enkelt inte är kompatibla. Låt oss värna rättssäkerheten i Sverige!

Tack för en bra debatt!

Fru talman! Jag tackar för debatten.

Vi är överens om att det finns ett regelverk i Sverige som ska följas, och det finns lagstiftning som ska följas. I det fall någon bryter mot lagstiftningen granskas det, och det kan bli påföljder. Så ska det vara, och det ska inte vara en politisk inblandning där - och det är jag tacksam för.

Jag avslutar med att konstatera att just nu håller rättsväsendet på att stärka sitt förtroende. Jag vill fortsätta en sådan positiv utveckling som vi har diskuterat här, och jag tror att det görs bäst från min sida genom att genomföra den största trygghetssatsningen i modern tid med en växande polismyndighet som kommer att vara närmare medborgarna, lösa fler brott och skapa mer trygghet runt om i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.