Herr talman! Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att bevilja ytterligare resurser till polisen och om jag och regeringen står fast vid bedömningen att inte återinsätta beredskapspolisen. Roger Haddad har också frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att polisen kan hantera kraven på polisiär beredskap med anledning av den höjda terrorhotnivån utan att det går ut över den ordinarie brottsförebyggande verksamheten.
Min uppfattning är att svensk polis under det senaste året har visat att myndigheterna har flexibiliteten och förmågan att lösa många och besvärliga uppgifter under svåra förhållanden. Ombildningen av polisen till en myndighet är en viktig förklaring till att Polismyndigheten har kunnat kraftsamla för att hantera både migrantströmmarna och den förhöjda terrorhotnivån.
Det står dock klart att den uppkomna situationen tvingar Polismyndigheten att göra prioriteringar inom verksamheten och att detta kan komma att påverka verksamheten negativt. Det är därför rimligt att se över om det behövs långsiktiga resursförstärkningar. Fokus bör ligga på att upprätthålla en stark polisverksamhet och inte på att bygga upp begränsande sidoverksamheter. Jag står därför fast vid att det inte i nuläget är fråga om sådana förhållanden att beredskapspolisen bör återinföras.
Mot bakgrund av den senaste tidens omvärldsutveckling kom Polismyndigheten den 25 januari in med ett underlag till regeringen. Av underlaget framgår det att myndigheten under perioden fram till och med 2020 kan behöva öka antalet poliser med mellan 1 500 och 2 500 och antalet civilanställda med mellan 1 000 och 1 600 personer. Myndigheten bedömer att tillskott av medel på mellan 1,8 och 2,8 miljarder kronor kommer att behövas för att finansiera satsningen. I det budgetunderlag som Polismyndigheten ska lämna senast den 1 mars avser myndigheten att specificera sina resursbehov. Därefter kommer regeringen att, i vanlig ordning, bereda detta inom ramen för arbetet med nästa års budgetförslag.
Det är viktigt att Polismyndigheten har förmåga att ingripa för att avvärja en potentiell terrorattack. I enlighet med den breda överenskommelse som ingåtts mellan regeringen och ett flertal riksdagspartier avser regeringen att före sommaren ge Polismyndigheten i uppdrag att utreda hur insatsförmågan kan säkerställas.
Den nuvarande höjningen av terrorhotnivån innebär dock inte i sig att de resurser som används för det ordinarie brottsförebyggande arbetet tas i anspråk för andra åtgärder. Tvärtom är det brottsförebyggande arbetet centralt för att långsiktigt förhindra terrorism.