Polisens resurser och beredskap
Interpellation 2015/16:335 av Roger Haddad (L)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-01-26
- Överlämnad
- 2016-01-27
- Anmäld
- 2016-01-28
- Sista svarsdatum
- 2016-02-11
- Svarsdatum
- 2016-02-12
- Besvarad
- 2016-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det senaste året har varit dramatiskt på olika sätt. Flyktingmottagandet och den förhöjda terrorhotsnivån ställer helt nya krav på svensk polis och säkerhetspolis.
I höstas motionerade Liberalerna om att återupprätta beredskapspolisen. I ett svar från november meddelade inrikesministern att frågan inte är aktuell. Sedan dess har polisen uttalat att det finns behov av att förstärka organisationen med 4 000 poliser, varav 1 500 civila.
Före jul signalerade Polismyndighetens ledning att myndigheten inte kommer att klara uppdragen att förhindra brott och att fokusera på trygghetsarbetet. Detta eftersom polisen har tillförts nya uppdrag: att intensifiera arbetet med inre gränskontroller och att införa id-kontroller vid tågresor över Öresundsbron.
Dessutom har myndigheten involverats i terrorförebyggande arbete efter att Säkerhetspolisen beslutade att höja terrorberedskapen.
Mot bakgrund av detta är det viktigt att efterhöra hur regeringen avser att hantera polisens återkommande rapporter och uttalanden om resurs- och personalbrist.
Mina frågor till statsrådet är:
1. Polisen begär fler poliser. Kommer regeringen att bevilja resurser för detta?
2. Statsrådet meddelade i november att beredskapspolisen inte är aktuell att återinsätta. Står statsrådet och regeringen fast vid den bedömningen?
3. Säkerhetspolisen har sedan november höjt terrorhotsnivån, vilket ställer krav även på polisiär beredskap. Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att säkerställa att polisen kan hantera detta utan att det går ut över det ordinarie brottsförebyggande arbetet?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:335
Webb-tv: Polisens resurser och beredskap
Dokument från debatten
- Fredag den 12 februari 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:67
- Protokoll 2015/16:67 Fredagen den 12 februariProtokoll 2015/16:67 Svar på interpellation 2015/16:335 om polisens resurser och beredskap
Protokoll från debatten
Anf. 22 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Roger Haddad har frågat mig om regeringen kommer att bevilja ytterligare resurser till polisen och om jag och regeringen står fast vid bedömningen att inte återinsätta beredskapspolisen. Roger Haddad har också frågat mig om vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att polisen kan hantera kraven på polisiär beredskap med anledning av den höjda terrorhotnivån utan att det går ut över den ordinarie brottsförebyggande verksamheten.
Min uppfattning är att svensk polis under det senaste året har visat att myndigheterna har flexibiliteten och förmågan att lösa många och besvärliga uppgifter under svåra förhållanden. Ombildningen av polisen till en myndighet är en viktig förklaring till att Polismyndigheten har kunnat kraftsamla för att hantera både migrantströmmarna och den förhöjda terrorhotnivån.
Det står dock klart att den uppkomna situationen tvingar Polismyndigheten att göra prioriteringar inom verksamheten och att detta kan komma att påverka verksamheten negativt. Det är därför rimligt att se över om det behövs långsiktiga resursförstärkningar. Fokus bör ligga på att upprätthålla en stark polisverksamhet och inte på att bygga upp begränsande sidoverksamheter. Jag står därför fast vid att det inte i nuläget är fråga om sådana förhållanden att beredskapspolisen bör återinföras.
Mot bakgrund av den senaste tidens omvärldsutveckling kom Polismyndigheten den 25 januari in med ett underlag till regeringen. Av underlaget framgår det att myndigheten under perioden fram till och med 2020 kan behöva öka antalet poliser med mellan 1 500 och 2 500 och antalet civilanställda med mellan 1 000 och 1 600 personer. Myndigheten bedömer att tillskott av medel på mellan 1,8 och 2,8 miljarder kronor kommer att behövas för att finansiera satsningen. I det budgetunderlag som Polismyndigheten ska lämna senast den 1 mars avser myndigheten att specificera sina resursbehov. Därefter kommer regeringen att, i vanlig ordning, bereda detta inom ramen för arbetet med nästa års budgetförslag.
Det är viktigt att Polismyndigheten har förmåga att ingripa för att avvärja en potentiell terrorattack. I enlighet med den breda överenskommelse som ingåtts mellan regeringen och ett flertal riksdagspartier avser regeringen att före sommaren ge Polismyndigheten i uppdrag att utreda hur insatsförmågan kan säkerställas.
Den nuvarande höjningen av terrorhotnivån innebär dock inte i sig att de resurser som används för det ordinarie brottsförebyggande arbetet tas i anspråk för andra åtgärder. Tvärtom är det brottsförebyggande arbetet centralt för att långsiktigt förhindra terrorism.
Anf. 23 Roger Haddad (L)
Herr talman! Tack så mycket, inrikesminister Anders Ygeman, för svaret! Liberalerna lämnade in den här interpellationen med ett antal frågor med anledning av att rikspolischefen, Dan Eliasson, som inrikesministern utnämnde för snart ett år sedan, hemställde till regeringen om en rejäl resursförstärkning, 2-3 miljarder, de kommande åren.
Det var den 25 januari, herr talman. Men det var egentligen inga nyheter. Redan i oktober, november och så sent som vid en utskottsdialog med justitieutskottet i december framfördes den informationen till riksdagen.
Det låter på inrikesministerns svar som att man menar: Ja, låt oss titta på den här frågan! Låt oss följa den här frågan! Om situationen förvärras eller om migrationsströmmarna inte bemästras eller om den förhöjda terrorhotnivån fortsätter ska vi se över vad polisen behöver och Säkerhetspolisen behöver.
Jag tycker inte att det är en rimlig analys eller en rimlig bedömning av hur allvarlig situationen är, herr inrikesminister. Det här var uppe redan i oktober. Regeringen har kunnat agera tidigare utifrån den informationen. Vi har haft debatter under våren. Ja, då var det en helt annan omvärld. Det var en helt annan verklighetssituation. Vi sa då att vi båda hade förhoppningar om att den nya polisorganisationen skulle landa i mer resurser i yttre tjänst. Vad har hänt under hösten? Ja, rikspolischefen säger att det är en väsentligt ökad arbetsbelastning dels i gränspolisverksamheten, dels när det gäller den yttre säkerheten.
Vi har en rikspolischef i Sverige som enligt tidningen Expressen är överraskad över att det är oroligt i flera av våra förorter och områden i svenska städer. Han är överraskad. Jag begriper inte hur man kan göra sådana uttalanden när man innehar den positionen.
Jag vill höra om inrikesministern också är överraskad över att vi nu har 53 utsatta områden, varav 14 är särskilt utsatta områden. I min hemkommun, Västerås, har vi ett område som jag har följt i tio år som tyvärr klassas som utsatt. S-kommunalrådet sa i en kommentar i VLT häromdagen, herr talman, att det var tur att området inte hamnade bland de särskilt utsatta. Det visar på att många politiker tyvärr inte tar det här på allvar.
Den andra frågan som vi har försökt lyfta utöver polisens resurser och beredskap handlar om beredskapspolisen. Vi ställde en skriftlig fråga till statsrådet. Vi fick svar i mitten av november. Där står det att det inte blir någon beredskapspolis. Det är inte aktuellt. Dagarna efter det var det ett tv-inslag i SVT, där inrikesministern svarar Sigtuna kommun - S-kommunalrådet där vill faktiskt återinföra beredskapspolisen som förstärkning. De har gjort en positiv tolkning. De fick till och med ett skriftligt svar där det står att frågan är högst upp på agendan. Det är en högaktuell fråga.
Det är därför vi måste ha ett förtydligande. Vi kan inte ha olika besked från inrikesministern om beredskapspolisen. Är det på gång, eller är det inte på gång? Det vill jag gärna veta i dag.
Anf. 24 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att jag är lite förvånad över Roger Haddads tonläge.
För det första avskaffade Roger Haddad, dåvarande Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet beredskapspolisen. Skälet till att den borgerliga regeringen gjorde det var att den inte hade använts.
Jag planerar inte att återinföra beredskapspolisen. Det har jag gett uttryck för i svaret, i den SVT-intervju som Roger Haddad hänvisar till och i det brevsvar som politikerna i Sigtuna fick.
Jag är däremot beredd att titta på olika mellanformer. Vi har polisens volontärer i dag. Sedan är glappet ganska stort upp till vår välutbildade poliskår. Detta ska dock utgå från polisens behov och inte efter Roger Haddads brevläsande eller tv-tittande.
För det andra förefaller Roger Haddad tro att det finns poliser på hyllan. Det gör det inte. Vi har exakt det antal poliser som Roger Haddads regering planerade för och som Roger Haddad tycker att vi ska ha. Roger Haddad har inte skjutit till en krona för några ytterligare poliser - inte en krona!
Detta är alltså ingenting att vara förvånad över. Det är Roger Haddad som har dimensionerat polisen på den nivå vi har i dag.
Den tredje frågan som Roger Haddad ställer är om jag är förvånad över att det är våra socialt utsatta områden i Sverige som också är drabbade av brott. Nej, Roger Haddad, det är jag inte och det av många skäl, men det främsta skälet är att vi har haft en borgerlig regering i åtta år där arbetslösheten har stigit, där skolresultaten har sjunkit och där de ekonomiska klyftorna har växt. Om man driver den politiken, sänker skatterna och skär ned med över 100 miljarder kronor går det inte att vara förvånad över att man får en social utsatthet som kvitto på den politik man bedriver.
Vår politik är att vända den här utvecklingen. Nu sjunker ungdomsarbetslösheten i stället för att stiga som när Roger Haddad styrde Sverige. Nu sjunker arbetslösheten i stället för att stiga som när Roger Haddad styrde Sverige. Sysselsättningen stiger, och den stiger mest bland utlandsfödda kvinnor - inte bland etniska svenskar mitt i livet, som Roger Haddads statsminister uttryckte det.
Vi tar tag i de här utmaningarna. Syftet med polisens rapport är att vi ska ha fler poliser i de mest utsatta områdena. Vi ser i Brås rapport att tryggheten i samhället ökar och att utsattheten för brott minskar, men inte bland den andra generationens svenskar.
Därför behöver vi ärligt och öppet redovisa hur situationen ser ut i de här socialt utsatta områdena och vara beredda att vidta relevanta åtgärder. På mitt ansvarsområde är den relevanta åtgärden att det kommer fler poliser som har vardaglig kontakt med medborgarna, löser trygghetsproblemen och skapar trygghet.
Anf. 25 Roger Haddad (L)
Herr talman! Först en arbetspolitisk kommentar: Till skillnad från inrikesministern har jag suttit i arbetsmarknadsutskottet, jag har varit arbetsmarknadskommunalråd i Västerås och jag har varit ordförande för arbetsförmedlingen. Inrikesministerns inlägg visar hur okunnig han är när det gäller ungdomsarbetslösheten. Den sjönk och sysselsättningen ökade långt innan statsrådet Ygeman hamnade i regeringen.
Jag går nu tillbaka till interpellationen. När det gäller beredskapspolisen avvecklade vi den 2012 eftersom den inte användes. Men jämför inte, herr statsrådet, 2012 med 2014 och inte med 2015 på hösten när vi hade gigantiska migrationsströmmar! Statsrådet är ju ute var och varannan dag och säger att han vill vidta ännu fler åtgärder för att pressa tillbaka migrationsströmmarna.
Rikspolischefen säger att de prioriterar bort trafikbrott och enklare narkotikabrott, och man kan inte åka ut där det är stökigt. Det här kan vi acceptera nu. Allmänheten kan acceptera det här nu, men man kommer inte att acceptera det på sikt om situationen håller i sig.
Till skillnad från vad Ygeman sa i sitt inlägg, herr talman, sa rikspolischefen att de resurser som man vill se ska gå till nationella insatsstyrkan. Det ska gå till terrorhotsbekämpning. Det ska gå till ökad gränskontroll och till att skydda våra asylboenden. Han har inte begärt några sådana här bobbies som de har i London som ska patrullera. Men Ygeman står här och pratar om polisvolontärer.
Nej, herr talman, vi vill ha besked om vilken typ av beredskapspolis det handlar om, för om jag har läst på rätt så är beredskapspolisens mandat av en helt annan kaliber när det gäller till exempel möjligheten att använda vapen. De kan agera och ingripa på ett helt annat sätt. Det kan inte en vanlig väktare utan särskilda behörigheter. Det kan inte en polisvolontär.
Det finns alltså ett glapp mellan det som rikspolischefen Dan Eliasson efterfrågar och den bild, den analys och de inlägg jag hör från statsrådet Anders Ygeman. Vi från Liberalerna blir väldigt bekymrade.
Nu sitter inte mitt parti i regeringen. Det är regeringen som styr riket, inte oppositionen, inte Liberalerna i riksdagen. Vi är i opposition, och vi lägger fram våra förslag. Jag känner igen exakt varenda mening i inrikesministerns kommentarer, från förra året. Det var exakt samma texter som lästes upp nu och som framfördes retoriskt i en debatt som vi hade förra året: att det är jag som är i opposition och som företrädare för dåvarande Folkpartiet liberalerna som ska anslå mer pengar och prioritera.
Men det är Anders Ygeman som är ansvarig inrikesminister i Stefan Löfvens regering. Varsågod och agera!
Anf. 26 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! Jag ska ge Roger Haddad rätt i en sak: Det är regeringen som styr riket, inte oppositionen. Det ska väljarna och riket vara väldigt glada för, för annars hade det varit så att beredskapspolisen hade avskaffats 2012 eftersom man inte tyckte att den behövdes. Så hade man kanske tyckt att den behövdes igen 2014 och återinfört den. Oj, 2016, nu verkar vi inte behöva någon, så då avskaffar vi den! Och 2018 inför vi den igen.
Roger Haddad, så kan man inte resonera. Vi måste dimensionera den riktiga, välutbildade polisen så att den klarar att möta de utmaningar som den ställs inför. Därför är mitt besked att när vi i lugn och ro, tillsammans med polisen, har gått igenom det budgetunderlag som har inkommit till departementet ska vi redovisa vilken nivå som vi anser att den långsiktiga bemanningen behöver.
Vi kommer också att göra om polisen så att de får en ännu bättre utbildning, med polishögskoleutbildning, som de har i Norge, Finland och Danmark. Detta kommer också att vara bra för polisens anseende.
Hela syftet med den reform som vi trots allt har varit överens om i den här kammaren är att vi ska ha fler poliser närmare medborgarna. Det har vi också fått, Roger Haddad. Vi har fler poliser nu än någon gång då alliansregeringen har styrt Sverige. Vi har fler polisanställda än någon gång då alliansregeringen har styrt Sverige.
Nu placeras det ut fler poliser närmare medborgarna. I Rinkeby ska det öppna en ny polisstation med över 200 polisanställda, för det är ett område där medborgarna har rätt att ställa högre krav på sin trygghet. I syd- och västregionen, där Malmö och Göteborg ligger, har personalresurserna förstärkts.
Det är dock självklart att det faktum att vi för första gången sedan 1994 utövar gränskontroll är en hård belastning för polisen. Det är flera hundra poliser som sysslar med en arbetsuppgift som man tidigare inte behövde göra. Det är klart att det kommer att påverka dimensioneringen om det blir långvarigt.
Detta gör dock inte att vi kan rymma från våra förpliktelser mot dem som bor i de socialt utsatta områdena, att vi kan blunda för att brottsligheten där är högre än på andra ställen. Därför måste vi ha mer poliser där som kan skapa kontakter med medborgarna, som kan lösa deras vardagsproblem och brottsligheten och återskapa tryggheten.
Jag önskar ju att den tidigare moderatledda regeringen, där Roger Haddads parti ingick, hade gjort mer för socialt utsatta områden. Jag önskar ju att ni faktiskt hade sänkt arbetslösheten i stället för att den höjdes under de åtta år ni satt vid makten, att ungdomsarbetslösheten hade sjunkit i stället för att stiga som den gjorde under de åtta år ni satt vid makten och att utbildningsresultaten hade stigit i stället för att ha OECD:s sämsta utveckling under den tid ni satt vid makten. I stället för att satsa pengar på stora skattesänkningar, främst för dem med de högre utbildningarna, hade ni kunnat investera i framtiden, investera i dessa områden som ni tillät förfalla.
Nu har vi bytt regering. Vi har bytt politik. Nu kommer fler poliser närmare medborgarna i de socialt utsatta områdena.
Anf. 27 Roger Haddad (L)
Herr talman! Man får inte överdriva att staten och polisen ska lösa hela situationen i utanförskapsområdena. Det är ytterst ett kommunalt ansvar. Varsågod och ring upp dina socialdemokratiska kommunalråd i Göteborg och Malmö, som så länge jag kan minnas alltid har styrt dessa kommuner politiskt. Det är de som är ansvariga för utanförskapsområdena. Det är de som är ansvariga för förskolan, skolan, fritidsgården, fältassistenterna, socialtjänsten - allt! Det är ytterst inte Sveriges regering eller Sveriges riksdag.
Herr talman! Rikspolischefen önskade i samma paket och uttalande ett snabbspår. Han vill snabbt få ut poliser. Även här har inrikesministern, alltså rikspolischefens chef, uppdragsgivare, pratat om riktiga ordinarie poliser - som dessutom är på väg att akademiseras. Ni är regeringen. Ni får ha uppfattningen att utbildningen ska förlängas från två och ett halvt till tre år och bli akademisk. Ni har rätt att föreslå det. Men rikspolischefen efterfrågar poliser inom kort, och han föreslår också något slags snabbspår. Jag vet inte vad han menar med det.
Sedan har vi frågan om särskilt utsatta områden. Det var en mycket allvarlig rapport rikspolischefen lämnade in i november 2015 om särskilt utsatta områden. 14 av de 53 områdena är särskilt utsatta.
Jag har lyssnat på polisen i Göteborg, Erik Nord med flera som har uttalat sig i Göteborgs-Posten, och på polisen i Örebro vid ett återbesök för två veckor sedan. De får inte nya resurser för att hantera dessa särskilt utsatta områden. De förväntas omprioritera inom ram.
Vi som har jobbat kommunalpolitiskt eller har haft ansvar, till exempel statsrådet, för budgeten i regeringen eller här i riksdagen vet att omprioritering inom ram inte är detsamma som förstärkningar. Vi vill verkligen be statsrådet att ta detta på allvar.
Anf. 28 Statsrådet Anders Ygeman (S)
Herr talman! År 2012 lade Roger Haddad ned beredskapspolisen. Nu vill han återinföra den. Det kan väl möjligtvis vara förlåtet att man på några år ändrar uppfattning. Jag har respekt för det, och jag ska inte kritisera Roger Haddad för det.
Men när Roger Haddad här i talarstolen inte lyckas hålla en och samma uppfattning i längre än 12 minuter blir jag lite orolig. Roger Haddad inledde interpellationsskiftet med att säga att regeringen har ansvar för de socialt utsatta områdena. Han avtvingade mig svar på vad regeringen ska göra, om regeringen delar den förvåning som han påstår att rikspolischefen har uttryckt. När jag ödmjukt påpekar för Roger Haddad att Liberalerna har styrt landet i åtta år är det plötsligt inte regeringens fel utan kommunernas fel.
Roger Haddad! Du måste kunna hålla en åsikt längre än 12 minuter.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.