Polisavhopp och rekrytering

Herr talman! Roger Haddad har frågat mig om jag är beredd att verka för en lönesatsning på polisen, till exempel i enlighet med det förslag Liberalerna har presenterat på 4 000 kronor extra i månaden. Roger Haddad har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att locka tillbaka de utbildade poliser som slutat inom myndigheten till förmån för en annan arbetsgivare utanför Polismyndigheten och Säpo. Dessutom har Roger Haddad frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att Sverige inom fem till sju år ska kunna komma upp i 25 000 poliser.

Det är av stor vikt att Polismyndigheten är en arbetsplats dit människor söker sig och vill stanna. För att göra polisyrket än mer attraktivt arbetar Polismyndigheten, tillsammans med de fackliga organisationerna, långsiktigt med frågor rörande organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap. Inom ramen för detta arbete diskuteras även frågor som rör karriärmöjligheter inom myndigheten.

I enlighet med principerna för den statliga arbetsgivarpolitiken och med hänsyn till de mål och ekonomiska ramar som riksdag och regering fastställer för verksamheten ska arbetsmarknadens parter fortsätta det långsiktiga arbetet med viktiga frågor kring arbetsvillkor och lönebildning, som de ansvarar för enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen, utan inblandning av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de poliser som valt att avsluta sin anställning hos Polismyndigheten är det en fråga främst för arbetsgivaren. Jag vet att Polismyndigheten arbetar med att kontakta personer som slutat för att ge dem möjlighet att berätta om orsakerna till beslutet och även ge dem möjlighet att återvända till yrket. Det ser jag som en bra möjlighet för Polismyndigheten att inhämta viktig information till det fortsatta arbetet med frågorna om organisationskultur, ledarskap och medarbetarskap.

Utöver de 2 miljarder kronor i tillskott till Polismyndigheten som aviserades i budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen i kommande vårändringsbudget en ökning av Polismyndighetens anslag för innevarande år med 700 miljoner kronor. Därutöver ser regeringen behov av att verksamheten vid Polismyndigheten fortsätter att stärkas. Regeringen avser därför att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2018.

Det är bra att Socialdemokraterna och Liberalerna är överens om att Sverige behöver fler poliser.

Herr talman! Först vill jag tacka inrikesminister Anders Ygeman för svaret på min interpellation. Den inlämnades före påsk, den 5 april, utifrån den diskussion vi har haft och fört i över ett år om situationen i utsatta områden och särskilt utsatta områden men också den kritiska situationen, minst sagt, inom Polismyndigheten. Före jul hade vi från Liberalerna också en debatt med statsrådet med särskilt fokus på polisutbildningen, som också har sina problem med rekrytering.

Ytterst handlar det om att säkra kompetensförsörjningen inom svensk polis. Det gäller både utredarkapaciteten och uniformerad polis som kan vara ute på gator och torg och komma närmare medborgarna.

Statskontoret visade i sin rapport att det trots omorganisationen fortfarande finns förbättringspotential när det gäller att komma ned till lokala polisområden och komma ut närmare medborgarna. Vi får tyvärr indikationer om att man på vissa håll har kommit längre från medborgarna, bort från yttre tjänst till inre tjänst och in i polishusen.

Parallellt med det här, herr talman, finns det problem med avhopp inom polisyrket. Vissa säger att det var 400-500 poliser som slutade förra året. Samlat, om man räknar in förtidspensioner och dem som har gått i pension definitivt, är man uppe i över 900 personer. Men låt mig hålla mig till de 300-400 som ändå hade kunnat vara kvar i polisyrket men gav upp, till exempel på grund av brister i arbetsmiljö eller karriärmöjligheter, som statsrådet pekade på i sitt interpellationssvar, men även på grund av löneutvecklingen.

Bakgrunden till den här interpellationen var att Liberalerna nu gör en ytterligare satsning utöver de 50 miljoner som vi presenterade redan i höstas för att höja lönerna för poliser i yttre tjänst. Man kan tycka att 50 miljoner inte är några pengar, men det ska jämföras med att regeringen i sin budget till Polismyndigheten i höstas lade 100 extra miljoner totalt, varav 25 miljoner till arbetet mot så kallad cabotageverksamhet. Utöver den satsning som vi gjorde på fler poliser och fler utredare påbörjade vi från Liberalerna en satsning på lönerna för poliser i yttre tjänst. Det är ett viktigt budskap som jag vill skicka ut till svensk polis att när det gäller vår polispolitik vill vi få ut fler poliser i yttre tjänst. Det är en jättestor utmaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som bekymrar oss mest just nu är avhoppen från polisyrket och att polisutbildningen inte kan fylla sina platser. Vid årsskiftet hade vi en nettoförlust på 186 poliser. Det är alltså fler poliser som lämnar polisyrket, lämnar sitt viktiga uppdrag i demokratins tjänst, till förmån för andra uppgifter, bland annat på grund av lönen.

Innan det är dags för inrikesminister Anders Ygeman att få ordet igen vill jag säga att jag inte anser att jag riktigt har fått svar på mina frågor. Är regeringen beredd att satsa exempelvis 4 000 kronor extra per polis för att höja polislönerna?

Regeringen anför i sitt svar här att lönerna är upp till arbetsgivarens parter och att regeringen inte ska blanda sig i. Men jag tittade noga på en annan presskonferens i går som Skolkommissionen hade med tre statsråd från samma regering som Ygeman ingår i, och de pratade mycket om lönesatsningar på initiativ av regeringen.

Herr talman! Jag utnyttjar möjligheten att komplettera Roger Haddads interpellation, eftersom den berör ett ämne som jag har motionerat om. Det gäller möjligheten att på något sätt använda pensionerade poliser, och då tänker jag särskilt på glesbygden. I dag kan man ibland få vänta i flera timmar, eller så har polisen inte ens möjlighet att skicka någon.

En möjligtvis kostnadseffektiv lösning att få medborgarna att känna att polisen oftare har chans att komma kunde vara att poliser som har gått i pension frivilligt skulle kunna erbjuda sig att svara på ett journummer och stå till tjänst i ärenden som annars kanske inte skulle hinnas med. De skulle till och med kunna gå in temporärt som vikarier så att ordinarie utredningar och liknande inte blir liggande vid frånvaro. Att vara ett komplement och kunna svara på medborgarnas behov även som pensionerad polis skulle också kunna ha fördelen att man överför erfarenheter mellan generationer och kan lära av varandra. Det finns alltså flera fördelar med detta.

Om vi är överens om - och det är alla partier, verkar det som - att det behövs fler poliser finns det en resurs här som möjligtvis skulle kunna bidra. Jag kräver inte att statsrådet i dag tar ställning i frågan, men jag ser gärna att han erbjuder sig att titta på möjligheten. Kan pensionerade poliser bidra, särskilt i glesbygden, till att korta svarstider, erbjuda medborgarna lite mer service till en rimlig kostnad och få kunskapsöverföring över generationsgränser? Utryckningstiden kan också bli väsentligt kortare, och det kan också bli billigare, om en polis som är i närheten kan svara i stället för att man skickar ut någon som är flera timmar bort. Det kan alltså till och med vara miljöeffektivt.

Herr talman! Tack till både Roger Haddad och Carl Schlyter! Jag ska försöka svara på de frågor som ställdes.

Jag tycker att båda de här debattinläggen visar på komplexiteten i lönesättning och varför politiker nog ändå ska hålla sig undan den.

Polisen har det absolut mest generösa och bästa pensionsavtalet på kanske hela den svenska arbetsmarknaden och absolut på den statliga arbetsmarknaden. Det beror på att polisfacket har drivit att i stället för att få löneutveckling ska man kunna gå i pension vid 61 års ålder. Det är betydligt tidigare än för andra grupper på arbetsmarknaden. Det är en prioritering som polisen har gjort för att man tycker att det är viktigt i och med den arbetsmiljö och de arbetsvillkor som man har. Man hade kunnat ta ut det i högre lön i stället men har valt att inte göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt korta svar på Carl Schlyters fråga är ja. Det är klart att vi ska kunna använda personer som är 62 år gamla och vill jobba som polis, inte som något slags glesbygdstäckning utan som vanliga och riktiga poliser.

Låt mig också säga att den längsta mediantiden för prio 1-larm i glesbygd i dag är 13 minuter. Den hittar vi i Norrland. Den kortaste mediantiden hittar vi i Stockholm, och den är strax under 10 minuter. Det är alltså spannet på prio 1-larm i landet. Det är inte så att det inte kommer någon till dem som är längst bort. Det finns naturligtvis de som befinner sig mycket långt från en polispatrull i ett speciellt läge där situationen ser annorlunda ut, men generellt sett har vi ganska bra responstider på de viktigaste larmen.

Till Roger Haddad måste jag först rikta min tacksamhet för att han tog upp de här frågeställningarna. Vi har i princip identifierat samma frågeställningar, och jag tror att det är viktigt att vi kan gå vidare och förbättra dem.

Som jag sa till Carl Schlyter tror jag inte på statlig lönebildning. Däremot tror jag att vi under de närmaste åren kommer att behöva tillföra betydande ekonomiska resurser till polisen. De 700 miljoner vi skjuter till innevarande år är bara en början. Till det ska läggas de effektiviseringar av polisen som måste göras. Man måste hämta hem vinsterna av reformen. Om man klarar det finns det också betydande utrymme för att förbättra arbetsmiljö och arbetsvillkor för polisen.

Det får dock inte bli på det sättet att det skjuts till stora resurser men att man sedan inte får ut effektivitetsvinsterna. Även om jag ska plussa den tidigare moderatledda regeringen för att de tillförde stora resurser till polisen ökade inte effektiviteten. När vi nu gör ännu större ökningar till polisen måste vi därför se till att vara duktiga på att få ut effektiviteten.

Det är riktigt att det finns några tomma platser på Polishögskolan. Men det beror på att vi fördubblade antalet platser. Det är fler unga människor som läser till polis nu än på många år. Vi behöver göra betydande rekryteringsinsatser. Vi behöver öppna nya polishögskolor, i Malmö, Göteborg och Borås, eventuellt på någon annan ort. Och vi behöver betydligt bättre former för distansutbildning.

Vi har ändrat intagningssystemet så att man nu vet var man kommer att få tjänstgöra. Jag tror att det kommer att leda till att betydligt fler kommer att välja att studera till polis.

Vi måste också bredda rekryteringsgrunden för att bli polis. Jag tror att Roger Haddad håller med mig om det. Även om det finns 8 000 sökande till 800 platser är det fortfarande en för liten grupp svenskar som känner att polisyrket skulle kunna vara någonting för dem. Där har vi en gemensam uppgift.

Jag tror att lönen är viktig. Jag tror att arbetsvillkoren är viktiga. Men jag tror också att det är viktigt att vi nu börjar tala väl om svensk polis. Jag tror att det leder till att många skulle vilja vara en del av den kår som gjorde så hjältemodiga insatser när Sverige drabbades av den fruktansvärda händelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Att bara utöka antalet platser på polisutbildningen löser inte situationen. Vi måste prata kvalitet och leverans och inte kvantitet och nya polishögskolor, när vi är i en situation då vi inte ens kan fylla de befintliga platserna.

Även om vi fortfarande har ett söktryck på motsvarande 8 000 sökande är det en halvering på fem år, från 16 000 till 8 000 sökande, varav 6 000 är behöriga. Ändå lyckas vi inte fylla platserna.

Vi i Liberalerna motsätter oss slopade begåvningstester eller behörighetskrav etcetera. Det måste finnas andra moment i antagningsprocessen som kan leda till att vi kan få in fler på de befintliga platserna.

Vi är för att bredda polisutbildningen. Jag satt själv med i Rikspolisstyrelsen och stoppade då beslut om att ta bort kvoten från folkhögskolorna. Man kan nämligen precis den vägen, utöver de traditionella vägarna, få en chans att söka sig till polisyrket. Det är positivt att den finns kvar, och vi ska göra mer.

Men regeringen och statsrådet besvarar ändå inte frågan om lön. Jag har alltid varit skolpolitiker i mitt parti, fram till nyligen. Vi satsar på lärarlöner. Det gör vi lokalt, och vi vill göra det nationellt. Men även regeringen har visat att man vill göra nationella lönesatsningar på läraryrket - Sveriges viktigaste yrke.

Nu är vi i samma situation när det gäller en annan viktig samhällsaktör och samhällsfunktion, nämligen svensk polis. Vi ser avhopp. Platserna fylls inte. Det handlar inte minst om hur vi ska stoppa flykten från polisyrket - kärnan i interpellationen. Hur ska vi behålla de poliser, tjejer och killar, som aktivt har sökt sig till det här fina och viktiga yrket?

Jag menar att det inte bara gäller pensionerade poliser. Jag håller med Carl Schlyter om att man kan få tillbaka fler i yrket, men inte bara som i Malmö där man tar in pensionerade experter på mordutredningar. Vi ska absolut dammsuga och få in dem i organisationen igen. Det som smärtar mig mest är dock att unga, nyutexaminerade poliser tjänstgör i ett eller två år och sedan lämnar yrket. Det kan också vara på det sättet att man utbildar sig till polis men ändå väljer att gå till en annan arbetsgivare.

Det är signaler. Det är inget nytt. Vi hade en liknande debatt för exakt ett år sedan. Vi började med skriftliga prov. Sedan har vi haft ett antal debatter i kammaren om just polisavhoppen.

Jag tycker inte att regeringen har gjort tillräckligt mycket. Jag vill fortfarande ha svar på den konkreta frågan om lönesatsning. Det är en mycket viktig och central komponent för att vända situationen inom svensk polis.

Regeringen svarar på min interpellation att myndigheten nu ringer runt och frågar poliser om de vill komma tillbaka. Det kan vara på gång. Men det finns ett bekymmer. Det handlar återigen om budget.

Jag var i Halland några veckor före Anders Ygeman och träffade poliser i Kungsbacka och i Varberg. Där finns det faktiskt poliser som vill komma tillbaka, men det finns ingen budget för det. Det har jag hört också i min region, i Västmanland. Det finns naturligtvis exempel där man vill rekrytera och har pengar - Södertälje exempelvis - men de har inga sökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns mycket mer att göra för att behålla och utveckla poliser i yrket.

Herr talman! Jag håller med statsrådet om att det är lämpligt att en sådan reform inte bara gäller glesbygd om man genomför den - självklart. Jag tror däremot att det är viktigt att vi är överens om att man kan hjälpa till även vid prio 2-larm. Till och med ett tätbefolkat område som Roslagen hade så sent som 2014 en genomsnittlig responstid på 51 minuter. Då kunde det vara bra om polisen kan hjälpa till genom att åka ut på fler prio 2-larm, dessutom inom rimlig tid.

Jag skulle inte lägga mig i lönesättningen. Det är vanlig förhandling som gäller där.

Men jag skulle önska att statsrådet tittar på ett avtal, på om det är lämpligt att sådana poliser skulle vara obeväpnade eller beväpnade och på vilka andra villkor och krav man skulle kunna ställa. Om vi kan hitta en bra form i fråga om möjligheter och förutsägbara villkor för de pensionerade poliser som frivilligt vill bidra efter sin pensionsålder tror jag att vi skulle kunna hjälpa till att minska bristen på färdigutbildade poliser. De pensionerade poliserna skulle kunna sättas in som extra resurser.

Herr talman! Jag har absolut inga problem med det, Carl Schlyter. Jag tycker att Roger Haddad gav uttryck för hur pensionerade poliser i Malmö kommit tillbaka och gjort stora insatser i mordutredningar där. Det är ett lysande exempel.

Jag vänder mig dock emot att kalla Roslagen för tätbefolkat. Det är faktiskt en glesbygd, även om det ligger i en storstadsregion, med många öar och långa avstånd. Men i övrigt är jag beredd att gå Carl Schlyter till mötes.

Roger Haddad frågar om lön. Jag tror att det finns poliser som är missnöjda med sina löner. Samtidigt finns det många poliser som har väldigt bra löner. Skälet till att jag vill satsa pengar på polisen och låta arbetsgivaren stå för löneförhandlingarna är att lön är ganska komplicerat. Rätt poliser ska ha rätt lön. För det tror jag att polisen är betydligt bättre skickad än politiker.

Det är lätt att prata om att höja löner. Men om vi får en politisk lönebildning kommer vi också att få politiker som vill sänka lönerna. Det finns ett antal företrädare här i riksdagen som faktiskt vill göra det. Jag tror inte på den formen av lönebildning.

Roger Haddad säger att vi måste tänka på kvalitet och inte kvantitet när vi väljer poliser. Jag tror att vi måste ha både kvalitet och kvantitet. Det är en kvalitet i sig att ha många arbetskamrater och veta att man får stöd och backup i svåra situationer.

Låt mig ställa två frågor tillbaka till Roger Haddad! Är Liberalerna beredda att diskutera den högskoleutbildning som polisfacket kräver? Då får vi en kvalitetssäkrad utbildning och kan höja kvaliteten på polisutbildningen som därmed också ger högskolepoäng, vilket kan leda till att fler kan rekryteras till polisutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min andra fråga gäller hur han ställer sig till de krav som finns från en del politiska partier i den forna alliansregeringen på att ha en väldigt kort utbildningsperiod för poliser, det som polisfacket kallar för B-poliser. Utbildningen för att bli polis skulle vara på ett halvår eller ett år. Hur ställer sig Roger Haddad till det kravet, när han säger att vi ska prioritera kvalitet och inte kvantitet? Det skulle vara intressant att få veta det.

Jag vänder mig emot bilden av att det är en flykt från polisen. Vi kan diskutera om antalet poliser som lämnar är stort eller litet. Antalet är större än tidigare inom polisen. Men det är väsentligt lägre än på svensk arbetsmarknad i övrigt eller på den statliga arbetsmarknaden. Det är låga tal på personalomsättningen.

Jag tror att det, när arbetsmarknaden utvecklas, kommer att bli naturligt att fler poliser väljer att prova andra yrken. Men jag tror också att många av dem kommer att komma tillbaka till polisen och se fördelarna med det.

Herr talman! Det framkom inga yrkanden i Polisutbildningsutredningen från några partier om att förkorta utbildningen. Det kan ha kommit senare, men det är ingenting som vi står bakom.

På två av tre lärosäten får redan polisstudenter som genomgår polisutbildningen motsvarande 80 högskolepoäng. Jag hoppas att dessa akademiska poäng är kompatibla, jämförbara, med högskolelagens krav.

Det vi motsätter oss är att man förlänger polisutbildningen och teoretiserar den ytterligare. Det finns också ett krav från riksdagens majoritet som innebär att om man ska utveckla polisutbildningen vill vi se fler praktiska moment. Det är huvudsakligen en yrkesutbildning, ett hantverk, där man ska klara av allt tuffare situationer ute i samhället.

Jag läser i inrikesministerns skriftliga svar att han inte är för en ordning där riksdag eller regering säger att lönerna för polisen ska höjas. Men det är uppenbart att det är tillåtet att på Utbildningsdepartementet och på socialdemokratiska och miljöpartistiska presskonferenser säga att det är viktigt att höja lärarnas löner. Ni måste ändå ha en linje i den här frågan. Antingen kan man göra det, eller också kan man inte göra det.

Med min bakgrund som lokalpolitiker och som riksdagsledamot vet jag ändå så pass mycket att om vi inte skapar budgetutrymme och inte säger att vi vill öka lärarnas löner eller karriärmöjligheter, då blir det inte så. Det räcker inte bara med att anvisa 700 extra miljoner som regeringen nu har presenterat. Dessa pengar kommer i första hand att gå till att täcka de kostnader som uppstod i höstas när rikspolischefen anställde fler civila.

Tack för debatten!

Herr talman! Jag har svårt att följa med i Roger Haddads avslutande argumentation. Om det skulle krävas speciella budgetanslag för löneökningar och inga andra skulle få några löneökningar, då skulle det betyda att Liberalerna inte ville att sjuksköterskor, undersköterskor eller läkare skulle få några lönehöjningar. Så tror jag inte att det är. Jag tror att Liberalerna tycker att detta är hårt arbetande grupper som förtjänar en bra och hög lön. Det är precis på samma sätt inom polisen. Lönerna ska sättas vid förhandlingar mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att poliser förtjänar en bra lön för det hårda arbete som de utför. Vi ska se till att skjuta till rejäla resurser för att utveckla svensk polis under tiden framöver.

Diskussionen om utbildning får föras vidare. Jag är lyhörd för de synpunkter som Roger Haddad och övriga i Alliansen för fram. Jag kan tycka att det i sammanhanget är lite problematiskt att det endast är på två orter i Sverige där de som deltar i polisutbildning får en sorts akademiska poäng. Om man deltar i polisutbildningen på den tredje orten får man inte det. Det är en ordning som vi borde fundera på. Det borde vara en mer likvärd ordning för alla utbildningsorter. Vi vill också utvidga Polishögskolan med två nya orter, så därför är det angeläget att få en ökad likformighet.

Om det behövs mer praktiska moment eller mer praktik inom ramen för dagens utbildningstid går också att diskutera. Det är inte bara ett praktiskt yrke, utan det finns också en betydande komplexitet i andra delar av yrket. Det ingår en mycket större del av it i polisyrket, mycket mera hat och hot på nätet. Det är angeläget att polisen också på det området kan förkovra sig i takt med tiden och utreda de brotten.

Vi skulle kunna komma framåt i de politiska samtalen här, och jag vill passa på att tacka Roger Haddad och Carl Schlyter för den här interpellationsdebatten.

Överläggningen var härmed avslutad.