Personal- eller närvaroliggare

Herr talman! Peter Persson har frågat mig om jag avser att verka för . Ursäkta mig jag är i svaret om fjärrvärmen. Herr talman! Peter Persson har frågat mig varför jag bromsar och tvekar inför förslag som skapar vita jobb, förhindrar skattefusk och stöder seriösa företagare varför Korsells gedigna arbete har blivit en hyllvärmare på Finansdepartementet eller om jag avser att ta något initiativ med anledning av denna utredning vilka andra aktiva förslag mot skattefusk och svartarbete som för närvarande bereds inom Regeringskansliet och om jag avser att verka för att dessa blir till propositioner. Jag får inledningsvis konstatera att personalliggarna enligt den utvärdering som har gjorts motverkat svartarbete inom framför allt restaurangbranschen. Ett antal andra åtgärder har också införts som verkat i samma riktning, fast med en mer övergripande räckvidd. Så har till exempel kravet på certifierade kassaregister i kontantbranscherna förbättrat Skatteverkets möjligheter att stoppa svarta inkomster. HUS-avdraget har gett ökade incitament för vitt arbete. Nya skatteavtal har försvårat internationell skatteflykt. De förslag som lades fram i utredningen Närvaroliggare och kontrollbesök har remissbehandlats. Remissinstanserna har många synpunkter på förslagen. Det är därför inte möjligt att låta förslagen gå direkt till lagstiftning, utan en omarbetning är nödvändig. Dessutom har en särskild utredare tillsatts för att utreda frågan om månadsvisa kontrolluppgifter. Han ska redovisa sina förslag den 21 april. Det kan finnas anledning att avvakta de förslagen innan vi överväger att utöka personalliggarsystemet. Vi arbetar med ett antal förslag inom Regeringskansliet som ska motverka skattefusk och svartarbete. Som exempel kan jag nämna det fortsatta arbetet med skatteavtal med andra länder. Det går naturligtvis inte att utlova propositioner innan beredningen av olika förslag är avslutad. Men jag ser allvarligt på skattefusket och kommer att fortsätta att motverka det.

Herr talman! Bakgrunden till min interpellation är att jag ursprungligen ställde en fråga där jag följde upp en fråga som min partivän Inger Jarl Beck ställde för över ett år sedan. Där påpekade hon att systemet med så kallade personalliggare, alltså närvarokontroll - vad det är för folk som arbetar på platsen - har varit mycket verkningsfullt inom frisör- och restaurangbranscherna. Det är ett effektivt system mot svart verksamhet. Det finns de som gör bedömningen att i hotell- och restaurangbranschen har det synliggjort en ekonomi på 4 miljarder. Det är alldeles utmärkt. För drygt ett år sedan svarade Anders Borg ungefär som han svarar i dag. På frågan jag skrev kring just Korsell, som i september 2009 ville ha en utvidgning till branscherna bygg och tvätteri, svarar Borg nu återigen att det inte finns en proposition i närheten: Vi måste arbeta vidare med beredning på Regeringskansliet. I min skriftliga fråga ställde jag frågan när man avser framlägga ett förslag. Jag konstaterar när jag följer upp detta med en interpellation att Borg inte är flinkare med penna, tanke och händelser än han var för ett år sedan till Inger Jarl Beck och för en kort tid sedan till mig, utan han fortsätter med att säga att beredning pågår. Jag är väldigt fundersam över varför Borg bromsar förslag som skapar vita jobb, förhindrar skattefusk och stöder seriösa företagare. För inte länge sedan var byggbranschen, fack och arbetsgivare, på skatteutskottet. Enigt sade de: Ta fram ett förslag! Skynda dig på! Vi vill ha sjysta villkor. Varför har det här jobbet bara blivit en hyllvärmare på Finansdepartementet? Du har ändå fjärrvärme där. Det var du inne på nyss. Du behöver inte ha detta också som en hyllvärmare. Vilka andra förslag när det gäller skattefusk och svartarbete, frågar jag dig, bereds inom kansliet och när blir det proposition av dem? Sanningen är att med dig som finansminister och med en moderatledd regering har det inte hänt någonting på detta område. Det förslag om närvaroliggare som togs fram och blev politik hade beretts och stod färdigt i hyllan. Det var bara att skicka till riksdagen med en adressetikett. Du kommer säkert i ett inlägg att ta fram skatteavtalen med andra länder. Om du har läst igenom alla papper på departementet vet du att detta är en produkt av ett arbete som den socialdemokratiska regeringen var med och drev i Nordiska rådet. Än har du inte åstadkommit något på detta område och inte orkat ta fram de förslag som är beredda, som bara är att skicka till riksdagen och klubba igenom.

Herr talman! Låt mig säga att jag välkomnar Peter Perssons interpellation. Systemet med personalliggare har fungerat väl. Det fanns mycket kritik mot detta när vi genomförde det. Det skulle bli administrativt krångligt. Det skulle vara besvärligt för branscher som frisörer och restauranger att hantera detta. Vi har sett att det har fungerat väldigt väl. Skatteverkets utvärdering tyder på att det kan ha gett betydande förstärkningar av skatteintäkterna. Därför är det naturligtvis också glädjande att vi för till exempel restaurangbranschen kan gå vidare med en lång rad andra åtgärder. Vi har närmast haft en diskussion om hotell- och restaurangmomsen. Vår strategi bygger på att man både ska lätta på skatterna så att flera människor kan arbeta i den vita sektorn och skärpa kontrollerna för att motverka illojal konkurrens från företag som inte betalar sina skatter eller fullgör sina förpliktelser. När det gäller det här förslaget finns särskilda omständigheter som är komplicerade. En skillnad mellan ett bygge och en restaurang är, lätt insett, att arbetsplatsen på ett bygge inte är lika väldefinierad och lättkontrollerad som på en restaurang. Närvaro och kontroll på en byggarbetsplats är väsentligt mer komplicerat. Det är därför det inte går att genomföra förslaget. Det har också framförts hård kritik från branschen om detta. Vad man vill ha är ett fungerande system med personalliggare. Det är naturligtvis min ambition att vi så småningom ska komma fram med ett fungerande förslag till personalliggare. Det vore ett steg framåt om vi kan få detta att fungera väl i byggsektorn. Det är en inriktning som jag instämmer i. Den dubbla strategin att skärpa kontrollen gäller inte bara byggsektorn. Den gäller också taxi och städning. Men strategin måste också kombineras med en bred politik för att underlätta för tjänstesektorn. Om man har så tunga skattekilar som vi har är det lätt att tjänstejobb drivs ut i en svart sektor. Därför är en kombinationsstrategi bra. Jag kan inte dela Peter Perssons uppfattning att det inte har hänt saker under den här regeringen mot skattefusk. Vi har till och med tagit några av de förslag som Socialdemokraterna inte orkade, vågade eller ville ta fram. Det gäller inte bara personalliggare. Det gäller också räntesnurrorna och begränsningarna för handelsbolag att använda fastigheter på ett sätt som undviker beskattning. Vi har nått framgång med skatteavtal som Socialdemokraterna bara stod och stampade runt. Det faktum att vi har gjort framsteg med Schweiz, där den socialdemokratiska regeringen inte ens kom till ett förhandlingsbord, är naturligtvis glädjande. Det faktum att vi har RUT och ROT, att vi har förvitat tidigare stora svarta sektorer, är naturligtvis glädjande. Jag vill inte här skapa en onödig bild av polemik och motsättning. Jag välkomnar Peter Perssons interpellation. Jag tror att systemet med personalliggare är en naturlig del av ett skattesystem. Jag tror att det kan utvecklas särskilt för områden som till exempel byggbranschen. Men det här innebär ett rätt omfattande arbete som återstår att göra för att klarlägga definitionerna av arbetsplats, närvaro och kontroll för att detta ska fungera väl. När vi väl har gjort det ska vi naturligtvis återkomma till riksdagen med ett förslag som kan bidra till att branschen fungerar bättre med mindre fusk, mer raka villkor och tydligare konkurrens byggd på att man följer lagar och regler.

Herr talman! Jag vill bestämt påstå att finansministern visar senfärdighet. Jag tror att han är stucken ideologiskt i denna senfärdighet. Det finns en enorm flinkhet på andra områden. När man tittar på storheten skattefusk, som ibland ideologiskt döps om till skattefel, som kostar nationen 133 miljarder, händer inte mycket på Borgs departement. Men när en utredning, FUT-delegationen, studerar bidragsfusk som uppgår till 40 miljarder, varav 20 miljarder anses vara tekniska fel, vad det nu är, alltså sådant som ingen försöker medvetet dra till sig nytta av, döps det inte om till bidragsfel utan det är bidragsfusk. Försäkringskassan får nya resurser. Men vad får Skatteverket? Skatteverket får neddragna resurser och får kämpa och slita med att få ihop sin verksamhet och prioritera hårdare i kontrollverksamhet. Kalla det gärna upplysningsverksamhet. Jag tror att det finns saker som inte sker medvetet på vare sig skatte- eller bidragsområdet. Upplysning och att arbeta förebyggande är en god verksamhet. När det gäller storheterna skatt och bidrag är Moderaterna blinda. När det gäller skattefusk heter det att frågan bereds, att det ska tas fram, att ni jobbar med frågan och att det kommer sedan. Det enda ni har orkat få ned från hyllorna är gamla socialdemokratiska förslag. Ni orkar inte med en egen politik, trots utredningar som ligger och väntar på att paketeras och skickas till riksdagen. Men ni är oerhört flinka och snabba när det gäller att jaga folk som påstås fuska med bidrag. Det är Moderaternas klassiska historia, nämligen Moderaternas fel i sin människosyn, vill jag påstå Anders Borg. Alla har vi chans till bot och bättring när det ljusnar ute omkring oss. Gå nu hem och se över den Korsellska utredningen och bär den till riksdagen. Vi är många som kommer att säga att den är utmärkt, till exempel Byggbranschen i samverkan, Byggcheferna, Byggnadsarbetareförbundet, Elektriska Installatörsorganisationen, Glasbranschföreningen och många andra. Lyssna på dem, Anders Borg, om du inte vill lyssna på mig. Ta fram förslag mot skattefusk för sjysta regler på arbetsplatserna.

Herr talman! Jag tog mig friheten att också ge mig in i den här debatten därför att jag tycker att Peter Persson har lyft upp en viktig fråga, nämligen frågan om hur staten får in mer skattemedel och kommer åt de personer som inte tycker att det är bra att betala skatt. Skatt använder vi för att omfördela resurser i samhället. Vi tar från några och ger till andra, och vi ger utifrån behov. Skattemedlen kan omfördelas till sjukvård, skola och massor med bra saker. Därför är inte dessa 130 miljarder som försvinner blygsamma summor. Det här är viktigt. När jag hörde Anders Borgs svar till Peter Persson, herr talman, framgick det att regeringen arbetar med ett antal andra förslag inom Regeringskansliet som kan motverka skattefusk och svartarbete. Som exempel nämnde finansministern det fortsatta arbetet med skatteavtal med andra länder. Min bild är att det sker rätt mycket skattefusk av både företag och enskilda individer i Sverige. Frågan är hur regeringen tänker komma till rätta med det, om det handlar om att sänka skatten på ett antal saker eller att försöka komma åt dem som inte är beredda att betala och fullgöra sin plikt mot det allmänna. Jag vill gärna se att Anders Borg konkretiserar och ger fler exempel på vad det kan vara. Den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade att tillsätta extra resurser till Försäkringskassan för att komma till rätta med de personer som inte hanterade våra socialförsäkringar på ett riktigt sätt. Därmed har man lyckats komma åt de personer som har fuskat - det har funnits några. Är finansministern beredd att göra samma sak på det här området, det vill säga att tydligt och konkret ge Skatteverket resurser för att komma åt problemet? Det kan låta som att det sker tillägg på extra kostnader, men det kan också handla om att få in resurser så att kostnaderna inte blir några kostnader utan tvärtom en inkomst för staten. Herr talman! Nu när Anders Borg har stängt av sin mobil - han kanske fick tips i mobilen, det kanske kom några konkreta förslag - ser jag gärna att finansministern konkretiserar lite mer än att bara stå här och tala om skatteavtal med andra länder. Det löser inte frågan om hur vi gör här i Sverige.

Herr talman! Låt mig börja med att beklaga till Eva-Lena Jansson min oförmåga att stänga av ljudet på telefonen! Jag delar inte bedömningen att den här regeringen har präglats av senfärdighet. Vi kan naturligtvis inte genomföra förslag som vi inte tror fungerar, där vi inte har klara och tydliga definitioner av arbetsplats och närvaro som lägger grunden för en fungerande kontroll. Vi har från branschen fått en efterfrågan på personalliggare som fungerar, inte personalliggare som inte fungerar och som bidrar till administrativ börda och krångel snarare än minskat skattefusk. Korsell har gjort ett viktigt arbete. Vi ska slutföra det. Men vi kan inte lägga fram förslagen förrän arbetet är slutfört. Det är alldeles självklart att vi vill ha låga skatter. Det är självklart att människor som har arbetat, slitit, jobbat på tunga arbeten eller byggt företag ska få behålla så mycket som möjligt av sina surt förvärvade kronor. En förutsättning för det är att man inte skattefuskar, att det drivs in pengar och att inte Sverige fungerar som Grekland eller andra länder där man helt enkelt inte betalar sina skatter. Det är därför som det är så viktigt med den här typen av frågor. Det är därför vi har tagit i de svåra frågor som de socialdemokratiska regeringarna lämnade efter sig. Det gäller räntesnurrorna, handelsbolagen, RUT och ROT, personalliggarna och inte minst skatteavtalen. Det är nu vi läser i tidningarna att det sker en strid ström av självrättelser därför att vi har fått till stånd ett skatteavtal med Schweiz. Om det nu var så enkelt, varför gjorde inte den socialdemokratiska regeringen ett skatteavtal med Schweiz som löste den här frågan? Det är en viktig fråga. Det är självklart att vi ska vara noggranna med offentliga finanser. Det är grunden för att vi ska kunna kombinera låga skatter med en god välfärd. Därför är det viktigt med en hög skattemoral och att företag och enskilda fullföljer sina förpliktelser mot det allmänna och varandra. Det är så ett bra samhälle fungerar. Vi visar solidaritet och ansvarstagande för varandra när det gäller både att få stöd i svåra tider och bidra när man kan till det allmänna. Därför är det en klok tanke att vi ska förstärka kontrollen och förbättra möjligheten att förhindra att svartkonkurrens snedvrider ekonomins funktionssätt. Kan vi göra det med ett bra förslag som fungerar och som får samma positiva effekter som det har fått för restaurang- och frisörsidan ska vi naturligtvis återkomma. Men vi måste först ha ett sådant förslag och ha slutfört det arbetet. Låt vårens ljus också skänka en upplysning kring vår ambition till den dystre Persson i denna viktiga fråga.

Herr talman! Jag skulle gärna till protokollet vilja ansluta mig till den mobiltelefon som nyss skällde på herr Borg. Jag tycker att det var välbetänkt. Det är verkligen senfärdigt. Jag har framför mig yttrande över promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök från den 18 januari 2010 av Sveriges Byggindustrier. Det handlar om noteringspliktig verksamhet, noteringsansvariga, arbetsplatsbegrepp, kontrollbesök, undantagsregler och tillämpningsföreskrifter. Det räcker med att gå in på teknik. De har ett fullständigt program. De vädjar till regeringen: Ta fram detta så att vi får sjysta spelregler på arbetsmarknaden. Arbetsgivare och fack är fullständigt överens. Det självberöm som Anders Borg ägnar sig åt när det gäller överenskommelser med andra länder gäller förslag som togs fram av socialdemokratiska regeringar som modellerades i Nordiska rådet - och detta vet Anders Borg - liksom den tidigare politiken. Nu har du möjlighet att visa att du är engagerad mot skattefusket. Tyvärr tror att det är din ådra till de gamla moderaterna, som åtskilliga i den här kammaren har, när det mörknar en smula som hindrar dig att gripa tag i penna och stämpel och fixa det som lätt kan fixas. Skattefusk är allvarligt. Det är brottsligt, och det drabbar barnen och de sjuka som mister nödvändiga resurser.

Herr talman! Jag vet inte om jag uttryckte mig otydligt. Jag frågade finansministern om han kunde ge några konkreta exempel. Jag uppfattade inte det. Anders Borg talade om att han inte ville lägga någon administrativ börda på arbetsgivaren. Jag kan påminna honom om den blankett som regeringen har gett till de arbetslösa som arbetsgivaren ska fylla i så att de ska få rätt till a-kassa. Den upplevs som en stor administrativ börda både för den enskilde arbetslösa och för arbetsgivaren. En annan administrativ börda är till exempel VAB-intygen som ska lämnas in via daghemmen. Det drabbar väldigt många enskilda och anställda inom barnomsorgen och förskolan. Ibland är det bra med en administrativ börda. Det säkerställer att människor gör rätt ifrån sig. Men kan kalla det en börda, men det kan också vara en skyldighet. Man kan säga att det är en administrativ börda att göra en egen deklaration. Men jag uppfattar det som att vi ändå tycker att det är nödvändigt att man gör det. En del upplever det som en börda. Men det är en nödvändighet för att samhället ska fungera. Det är viktigt att skapa en sund konkurrens. Till exempel inom byggbranschen måste man få bort de svarta lönerna. Jag besökte själv ett bygge i samband med valrörelsen där sex killar fick 20 000 kronor i handen. De deklarerade glatt att de skulle betala sin skatt när de kom hem till sitt land. Det var ingen som kunde kolla upp det, eftersom det inte var någon som visste vem som var arbetsgivare på bygget. Det är klart att vi inte kan ha det så. Det blir en osund konkurrens, och framför allt försvinner viktiga pengar till statskassan. Jag vill gärna ha några konkreta exempel. Om han fullföljer linjen från den tidigare socialdemokratiska regeringen och göra som han gjorde till exempel på Försäkringskassans sida skulle jag motta det med tacksamhet.

Herr talman! Låt mig igen konstatera att det är bra att vi får den här viktiga diskussionen om personalliggare och andra viktiga åtgärder för att säkra skatteintäkterna. Det är en viktig utgångspunkt för ett väl fungerande välfärdssamhälle. Sverige har kanske de högsta sociala utgifterna av alla industriländer. Det kan vi ha därför att vi har skatteinbetalningar som fungerar. Vi försöker att skapa ett samhälle där vi kombinerar god välfärd för alla med lägre skatter och skatter som inte upplevs som en börda och ett hinder och som slår ut jobb eller driver upp en svartsektor. Därför är det viktigt att ha god ordning på skattebetalningarna. Det är också viktigt att vi så småningom när vi har hittat fungerande lösningar kan gå vidare med fler åtgärder för att stävja skattefusk, skattefel och skattemisstag. Det ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel i det svenska skattesystemet. Jag kan dock inte dela Eva-Lena Janssons utgångspunkt att det kan vara bra med en administrativ börda. Det kan inte vara en rimlig utgångspunkt att vi skapar en administrativ börda för företagen som gör att det blir färre jobb och färre sysselsatta. Det blir en kostnad som slår mot jobben och sysselsättningen. Vi måste så långt det går sträva efter att minimera den administrativa bördan för företagen så att vi får många sysselsatta. Det är en väldigt tydlig ådra i regeringens politik att vi tror på ordning och reda. Det ska vara ordning och reda i offentliga finanser och ordning och reda som gör att vi i skattesystemet kan få in skatter och kombinera en god välfärd, en god skola, en god trygghet för våra äldre med lägre skatter. Vi ska kombinera ett tryggt välfärdssamhälle med en dynamisk marknadsekonomi och återupprätta den fulla sysselsättningen och den trygga välfärd vi alla önskar oss.