Pandemistöd till företag

Fru talman! har frågat mig om jag har uppmärksammats på att ordningen hos Tillväxtverket är sådan att de som blivit felaktigt behandlade och väntat väldigt lång tid nu också drabbas av ytterligare handläggningstider, och om jag har för avsikt att vidta några åtgärder för att drabbade företagare snabbare kan få de utlovade stöden.

För stora delar av samhället har coronavirusets spridning inneburit omfattande svårigheter och utmaningar, och som ni vet befinner vi oss fortfarande i ett allvarligt läge. Många branscher, företag och företagare har drabbats ekonomiskt till följd av viruset. Regeringen införde därför mycket skyndsamt en rad stöd för att mildra konsekvenserna av pandemin för företagen. Det gjorde vi också i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och företrädare för branschorganisationer. Bland åtgärderna fanns det förstärkta stödet vid korttidsarbete. Tillväxtverket har sedan stödet infördes betalat ut stöd vid korttidsarbete för 600 000 anställda.

I samband med att smittspridningen tilltagit har regeringen meddelat att vi budgeterar för att ha möjlighet att återinföra det ordinarie omställningsstödet, men även ett omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och handelsbolag. Dessutom kommer evenemangsstödet att förlängas till den 31 mars 2022. När det gäller stödet vid korttidsarbete har regeringen meddelat att den förbereder en lagändring så att karenstiden för stöd vid korttidsarbete tillfälligt ska kunna slopas, detta för att arbetsgivare som har fått stöd under pandemin ska kunna ansöka om det ordinarie stödet för korttidsarbete om det skulle behövas.

I mars 2020 arbetade 450 personer på Tillväxtverket. Nu, i december 2021, arbetar 1 300 personer på myndigheten. Det är nästan en tredubbling av myndighetens anställda för att hantera uppdraget om stöd för korttidsarbete. Myndigheten ser över om det går att öka bemanningen eller genomföra andra åtgärder som ökar takten i handläggningen av stödet. Regeringen har vid ett flertal tillfällen tillfört Tillväxtverket medel för att det ska vara möjligt att hantera stödet vid korttidsarbete så effektivt som möjligt. Vi har gett myndigheten de resurser som den har begärt för att hantera uppdraget.

Tillväxtverket är en fristående myndighet med eget ansvar för att tolka och tillämpa regelverket. Reglerna om stöd för korttidsarbete har tillämpats för första gången i samband med pandemin. Därför har praxis också behövt utvecklas i domstolarna.

Stödet har vidare kommit att tillämpas i en omfattning som inte förutsågs när lagstiftningen ursprungligen togs fram. Regeringen har därför tillsatt en kommitté som ska göra en översyn av stödet vid korttidsarbete. Syftet är att dra lärdomar om hur stödet har fungerat under pandemin och undersöka hur regelverket kan förbättras inför framtiden.

Regeringen fortsätter att noggrant följa de ekonomiska effekterna av pandemin för företagen och analyserar löpande behovet av nödvändiga åtgärder för näringslivet.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret och vill välkomna honom till kammaren.

Jag har valt att skriva den här interpellationen efter att ha fått höra skräckhistorier, fru talman, om hur företagare fortfarande misshandlas av systemet. Tidigare i år blev det klart att Tillväxtverket gång på gång har fattat felaktiga beslut kring korttidsstöd till företag under coronapandemin. Detta har också fått ganska stor medial uppmärksamhet.

Ett av felen rör den så kallade jämförelsemånaden, vilken används för att se vilken lönenivå de anställda hos ett sökande företag har legat på. Myndigheten använder fel månad och följer inte lagen, enligt både förvaltningsrätten och Kammarrätten i Stockholm.

I en debatt i våras i den här kammaren med den tidigare näringsministern frågade jag hur man skulle säkerställa att företagarna skulle få sina pengar och att myndigheten skyndsamt skulle betala ut stöden samt hur tidtabellen för detta såg ut. Jag fick då till svar att Tillväxtverket i en ändringsbudget fått mer pengar, ytterligare 265 miljoner, i anslag för att bland annat korta handläggningstiderna, och att man hade rekryterat fler människor. Det är också det svar jag får av den nya näringsministern - nu har man rekryterat ännu fler personer och fått ännu mer pengar.

Men nu har det visat sig att företagare som fått rätt i domstol hänvisats tillbaka till Tillväxtverket, där de sedan fått nya handläggare. Handläggningstiden är flera månader. Man börjar alltså om på nytt, vilket innebär att de får fortsätta att vänta på sina pengar, som de har rätt till. Det är ju myndigheten som har gjort fel, fru talman. De här företagarna sitter och väntar på pengar. I mars kommer en företagare som jag talade med alldeles nyss att ha väntat i två år på pengarna. Jag återkommer till den företagaren.

Om jag har gjort något fel brukar jag vilja rätta till det skyndsamt. I det här fallet drar det ut på tiden. Hur kommer det sig att det drar ut så långt på tiden? Det undrar jag, och det skulle jag gärna vilja att ministern svarade på.

Flera företagare började få snurr på sina verksamheter igen, men det har blivit värre sedan jag skrev den här interpellationen. Många företagare inom till exempel restaurangbranschen trodde att julbordssäsongen skulle hjälpa till men har fått stora avbokningar. Resebranschen är också naturligtvis utsatt, eftersom många är rädda för att resa.

Fru talman! Det är stora belopp att ligga ute med för väldigt många, och det blir svårare ju längre tid det tar. Som jag sa har en del snart väntat i två år. Visst fanns det nya stöd med på regeringens presskonferens i morse, men det här handlar ju om pengar som företag skulle ha fått för länge sedan. Om jag lånar pengar av någon vill jag skyndsamt lämna tillbaka dem. I det här fallet har företagarna fått rätt i domstol. Ändå har myndigheterna inte betalat ut pengarna. Det är näst intill kriminellt.

Även om myndigheten har fått mer pengar verkar allt inte stå riktigt rätt till. Varken mer pengar eller mer personal verkar lösa uppgiften. Hur kan det komma sig att dessa företagare drabbats av ytterligare handläggningstider? Dessa företagare har hanterats felaktigt av myndigheten, och de har fått rätt i domstol. Hur avser den nya ministern att säkerställa att de får sina utlovade pengar skyndsamt?

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för möjligheten att få tala i kammaren för första gången. Det känns väldigt högtidligt, måste jag ärligt erkänna, och lite nervöst också, även om jag har stått i många talarstolar förut.

Jag tror helt enkelt att det är volymen och antalet ansökningar som har skapat problemet. Förarbetet gällande korttidsarbetet skedde före pandemin, efter den stora krisen 2008-2009. Jag hade själv förhandlingar med dåvarande regering, med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, om att införa ett korttidsstudiestöd som extra skydd vid sidan av a-kassesystemet för att klara stora konjunkturnedgångar. Vi kunde 2008-2009 aldrig drömma om sådana störningar som vi har sett på arbetsmarknaden under den pandemi som drabbade oss våren 2020. När regeringen planerade för korttidsstudiestöd under regeringen Reinfeldt pratade man om att volymer på upp till 10 000 personer skulle kunna omfattas.

Redan i mars 2020 var det väldigt tydligt att den ribban inte alls var i närheten av det stöd som behövdes. På väldigt kort tid kom det in en väldig massa ansökningar. Jag får nog ändå säga att man får vara ganska nöjd med hur myndigheterna klarade den anstormningen. Det gäller inte bara korttidsstöd, utan även många andra stöd som har kommit efter hand.

Alexandra Anstrell har helt klart rätt i att detta måste gå till rättssäkert och att de som har fått rätt i domstol snabbt måste få ändring. Vid flera tillfällen har Näringsdepartementet tagit upp detta med berörd myndighet. Precis som Alexandra Anstrell påpekade har också riksdagen vid flera tillfällen skjutit till mer resurser för att man ska kunna anställa personal. Jag tror att man är på rätt väg. Elektroniska och digitaliserade system är på väg att lösa problemet. Men det är inte någon tröst för dem som inte har fått sina pengar på väldigt lång tid. De har ju rätt till dem om domstolen har sagt så. Vi kommer att fortsätta följa ärendet väldigt noga.

Eftersom interpellationen kommer från moderaten Alexandra Anstrell kan jag nämna en sak som jag är glad över. Länge hade vi en situation i riksdagen där Moderaterna var väldigt tveksamma till att införa ett korttidsstöd. Nu låter det som att det har blivit vardag också för Moderaterna att vi ska kunna skydda företag vid stora svängningar. Det välkomnar jag, för det tror jag att vi kommer att ha stor nytta av i framtiden.

Fru talman! Jag tackar ministern för det utvecklade svaret. Ministern behöver inte vara nervös - jag har ändå ätit några pepparkakor i dag.

"Vi kommer att fortsätta följa ärendet väldigt noga" - det är en typ av uttalande som jag nästan alltid går igång på. Jag hade ändå hoppats att en ny minister hade kunnat visa lite mer handlingskraft än att säga att han ska följa saker. Att man följer saker brukar oftast inte leda till förbättringar.

Många branscher är utsatta, speciellt hotell- och restaurangbranschen, som vi redan har varit inne på. Där har man svårt att gå runt i sina företag om ingen äter och ingen reser. Företagaren Lotta på Sigtunahöjden, en mötesanläggning i Sigtuna, berättar att avbokningarna rasar in, samtidigt som räntor, amorteringar med mera krävs av banken. Hon vet nu att kvartal 1 i stort sett kommer att vara förlorat. Hon berättar att de fortfarande väntar på nästan 300 000 i permitteringsstöd från Tillväxtverket. De har tappat halva omsättningen mot "normalläget" och tvingats halvera personalen.

Det berättas från ganska många håll om hur krångligt allt är kring de stöd som regeringen har beslutat om. Det finns önskemål om att Tillväxtverket inte ska ha någonting med stöden att göra och att man ska lägga all stödadministration hos Skatteverket, samt om att all administration kraftigt ska minskas och förenklas. Det är någonting som vi moderater alltid strider för - vi måste förenkla regelverken, så att företagarna hinner vara företagare. Det är ändå där jobben skapas.

En viktig del verkar också vara att man måste kunna få prata med sin handläggare. Jag pratade på lunchen med en företagare som berättade att hon inte har någon handläggare. Hon är en av dem som skulle ha fått pengar för snart två år sedan men fortfarande inte har någon handläggare på sitt fall som har kommit tillbaka.

Ringer man dit hänvisas man till en allmän telefonsupport som inte har några befogenheter och heller inga kunskaper om ditt ärende. Därför vet de fortfarande inte när det här ärendet ska klaras upp.

En företagare berättar om hur svårt hon har det. Hon äger fastigheten där hon bedriver sin verksamhet, och då har hon inte rätt att ta upp hyran som en fast kostnad i omställningsstödet. Det tvingar fastighetsbolaget att ge orimliga hyresrabatter för att rädda driftsbolaget, medan fastighetsbolaget får stå tillbaka och skjuta på nödvändigt underhåll och renoveringar. Får fastighetsbolaget dessutom del av hyresstödet ska det dras av från driftsbolagets omställningsstöd, trots att driftsbolaget inte fått ta upp hyran som en fast kostnad från början.

Fru talman! Det här är lite snurrigt. Man kan förstå att många företagare tycker att det är krångligt. Jag tycker själv att det är krångligt. Det blir ett moment 22 i många fall.

Det är inte bara det här som är snurrigt. Jannica, som driver ett företag inom resebemanning, sökte stöd, fick avslag på grund av jämförelsemånaden, fick rätt i domstol, hamnade hos Tillväxtverket igen och bollas nu mellan nya olika handläggare. Så länge ärendet ligger ohanterat hos Tillväxtverket kan hon inte söka om fler stödperioder, och därför kan hon inte få ut sina utlovade pengar. Hon kan inte heller söka nya, detta trots att det är myndigheten som har gjort fel.

Här straffar vi alltså duktiga företagare. Det är så att man baxnar! Jag vill ge en eloge till alla företagare som orkar jobba vidare trots alla dessa krångliga regler. Det här behöver verkligen ses över. Det är en stor utmaning med all administration kring stöden. Alldeles för många olika myndigheter som har varit inblandade verkar göra att det blir alltför trassligt.

Jag undrar om inte ministern håller med om att det borde samlas på ett ställe så att ansökningsprocesserna kan samordnas. Vore det inte på sin plats att samla företagare och se hur detta kan lösas bättre? Som jag sa skapas fyra av fem jobb i små och medelstora bolag. Vi behöver dessa företagare. Vi behöver lyssna på dem, för de är kloka.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att vi måste göra detta i nära samarbete med branschen, och jag har redan haft möte med branschen som i huvudsak tycker att korttidsstödet har fungerat väl. Visst finns det enskilda fall som har kommit i kläm, och det har också varit, som Alexandra Anstrell vet, en stor debatt om fusk när företag har tagit ut korttidsstöd. Ett par månader in blev det också en skärpning av regelverket efter alldeles för många fall av fusk. Det måste vara rättssäkert åt båda hållen, och det är väl efter den skärpningen som det mesta av de problem som Alexandra Anstrell beskriver i dag kommit upp.

Återigen vill jag säga att det här är någonting som vi har pratat väldigt mycket med Tillväxtverket om. Tillväxtverket har kvitterat och återkommit med krav på nya resurser för att kunna öka bemanningen. Det har de också lyckats med efter hand.

Precis som Alexandra Anstrell säger är pandemin långt ifrån över, och jag är väldigt glad att vi i dag på förmiddagen kunde presentera en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om att återinföra några av de stöd som har varit en väldigt stor hjälp för företag under pandemin.

Omsättningsstödet har kanske varit det mest träffsäkra av alla stöd vi har genomfört. Tack vare att regering och riksdag i nära samarbete lyckades vara så flexibla i de här stödformerna har vi till skillnad från många andra länder lyckats rädda tiotusentals jobb, precis som Alexandra Anstrell tar upp.

Men det är klart att om man under några timmar tar fram ett nytt regelverk, en ny stödform utan ordentliga underlag och utan ordentlig beredning blir det inte alltid rätt. Jag blev i min tidigare roll ofta tillfrågad om detta våren 2020, till exempel om möjligheten att ha korttidsarbete under uppsägning. För en facklig ledare, som jag var på den tiden, var det en omöjlig tanke. Men det var helt enkelt för att rädda de här arbetsgivarna från konkurs.

Som sagt, vi gör en utvärdering av hur korttidsstödet har fungerat över tid. Jag tror att den kommer att visa att väldigt många jobb och väldigt många människor blev skyddade av det, och jag tror att det finns anledning att återkomma. Vi har redan aviserat nya regler så att vi kan ta tillbaka karensen på korttidsstöd för att kunna använda även detta om pandemin fördjupas igen, något vi hörde om här i morse.

Jag hoppas att vi kan fortsätta ett nära och gott samarbete. Naturligtvis ska vi se till att det blir rättssäkert så att ingen behöver vänta på sitt stöd längre än vad domstolarna säger. Det är självklart; det måste bli så. Om jag ska ge några starka ord att följa är det att jag ska se till att det blir så för de företagare som inte har fått sina resurser än.

Fru talman! Jag vet att flera företagare lyssnar på debatten. De kommer naturligtvis att höra av sig för att berätta huruvida det här har gått, att det här inte bara ska följas utan att det ska åtgärdas. För deras skull hoppas jag att det sker väldigt skyndsamt, för de sitter riktigt i klistret.

Ministern berättar i flera anföranden att det nu är fler personer anställda på Tillväxtverket. Ändå är inte uppgiften löst. Nu har vi hört att ministern ska säkerställa att det här ska gå skyndsamt. Det känns lite som om myndigheten sitter och tjuvhåller på de här pengarna, om man nu får säga så i kammaren, och inte vill betala ut dem. Eller finns det något annat fel i processen hos en myndighet som gör att det här tar för lång tid? Det är som sagt inte bara pengar eller personer som hjälper till i det här fallet.

Fru talman! Jag har den här veckan haft förmånen att ha en helt fantastisk praoelev, Felicia, som sitter här och lyssnar.

En av de frågor hon ställer sig i detta är: Pandemin har pågått under lång tid, snart två hela år. Ministern säger att stöden har tillämpats för första gången och att praxis fortfarande är under utveckling. Men två år är väl ändå nog med tid för att kunna utveckla och förbättra stöden, i alla fall för att få bort sådana här fundamentala problem? En kommitté för att göra en översyn av hur det har funkat är bra, men ibland behöver man lära sig här och nu och inte efter pandemin.

Avslutningsvis vill jag fråga ministern hur tankarna ser ut för framtiden, exempelvis gällande vaccinpass som skapar möjligheter för människor att röra sig ute och för företagare att hålla igång sina verksamheter. Det här är ett omdebatterat ämne; det kan vi se inte minst i våra mejlkorgar. Men vore det inte enklare och bättre för att hindra smittspridning att införa covidpass generellt under en tid?

Fru talman! Jag ska hålla mig för god för att ge mig in i exakt hur skyddsåtgärder ska se ut för att bekämpa smittspridningen i Sverige. Det har vi experter som rådgör med regeringen om.

Däremot kan jag säga att vår faktiskt väldigt lyckosamma strategi hela tiden har varit att försöka hålla Sverige så öppet som möjligt. I min roll som näringsminister är det en sak jag slåss för varje dag, för jag tror att det har tjänat Sverige väldigt väl.

När vi åker runt i Europa och träffar kollegor hör vi att många har drabbats mycket värre av pandemin än vad vi har gjort i Sverige. Då tänker jag naturligtvis på att företagen har klarat pandemin på ett bra sätt tack vare alla de stödformer som Alexandra Anstrell talade om innan.

Jag tror att det är en lärdom för framtiden: att göra allt man kan för att minska smittspridningen utan att stänga samhället. Det tror jag har fungerat bra. Sedan är det naturligtvis väldigt svårt att bedöma hur omikron kommer att slå under våren, och jag tror att vi kommer att få återkomma flera gånger med ytterligare stödformer för att se till att hålla näringslivet igång och rädda jobb också mer långvarigt.

Nu är det två år. Ingen trodde att det här skulle pågå mer än några månader. Jag kommer ihåg första förhandlingen. Då förhandlade jag som LO-ordförande med regeringen, och vi sa att slutdatum för alla stöd skulle vara den 31 maj 2020. Det var det vi trodde då. I dag, nyss, snart två år efter att pandemin började, har vi berättat om nya stödåtgärder.

Vi ska vara glada att vi har klarat den perioden väl, och vi ska hjälpas åt i regering och riksdag. Vi har haft ett väldigt bra samarbete vad gäller covidbekämpning och att hålla samhället öppet så att vi kan fortsätta att ha en bra tillväxt i företagen och rädda så många jobb som möjligt.

Jag vill också passa på att önska Alexandra Anstrell och talmannen en god jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.