Palestina och ersättningar som främjar våldshandlingar

Fru talman! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig vilken analys jag gör av riskerna kring att palestinska myndigheter betalar ut ersättningar till palestinska frihetsberövade som kan främja terrorism och våldshandlingar. Hon undrar också om jag vidtar några åtgärder.

Både jag själv och andra statsråd har svarat på frågor och interpellationer i dessa och angränsade frågor tidigare.

Frågan om fängslade palestinier berör stora delar av det palestinska samhället och är nära kopplad till den kraftigt polariserade konflikten. PLO, som tog avstånd från terrorism 1988, anger att man betalar ut pengar till fängslade palestinier och deras familjemedlemmar med utgångspunkten att dessa inte ska överges. I många fall handlar det om överlevnad i ett samhälle där få skyddsnät finns.

Palestinas president upprepade senast den 11 februari i år i FN:s säkerhetsråd att palestinierna inte ska använda sig av våld i sin strävan efter att nå fred. Det är ett åtagande som Palestina gjort inom ramen för Osloprocessen och som vi förväntar oss att det palestinska ledarskapet fortsätter att uppfylla. Jag välkomnar att den palestinska myndigheten har tillsatt en kommitté under premiärminister Shtayyehs ledning för att granska hur ersättningssystemet ska fungera.

Sverige ger inget budgetstöd till Palestina och bidrar inte till de utbetalningar som görs.

Regeringen fördömer givetvis terrorism och står upp för Israels, liksom Palestinas, legitima säkerhetsbehov. Detta inkluderar till exempel vårt tydliga fördömande av Hamas urskillningslösa raketattacker mot Israel. Regeringen är tydlig i dialogen med den palestinska regeringen om vikten av att ta avstånd från våld, hatpropaganda och uppvigling. Det är förväntningar vi har på alla länder. Sverige har aldrig och kommer aldrig att acceptera terrorism. Det är vi tydliga med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Utrikesministern är tydlig med att Sverige fördömer terrorism och står upp för både israelers och palestiniers legitima säkerhetsbehov. Den uppfattningen delar jag självklart.

Utrikesministern poängterar också att Sverige inte ger något bistånd direkt till den palestinska myndigheten. Samtidigt betalar Sverige ut 22,5 miljoner kronor till den palestinska miljömyndigheten. Chefen för den palestinska miljömyndigheten var så sent som i oktober förra året ute och uppmanade till våld mot den israeliska befolkningen och hyllade palestinska terrorister.

Sverige är också en av de största givarna till FN:s organisation för palestinska flyktingar, UNRWA. Det finns flera exempel i närtid på hur läroböcker som används av UNRWA innehåller antisemitism och uppmaningar till våld mot den israeliska civilbefolkningen. Utrikesministerns statsrådskollega Peter Eriksson har på en skriftlig fråga från en partikollega till mig, Magdalena Schröder, svarat att EU ska genomföra en oberoende genomlysning av palestinska skolböcker.

Svenskt bistånd ska givetvis verka i svenska intressen. Därför måste det vara tydligt för var och en att svenskt bistånd varken direkt eller indirekt ska få användas till våldsuppmaningar eller antisemitism. Framför allt måste det ställas tydliga krav på de länder som tar emot svenskt bistånd att göra en motprestation. Om inte de uppfylls måste Sverige stå redo att frysa hela eller delar av biståndet - precis som man gjort till exempelvis Belarus, där Sverige så förståndigt frös biståndet då bristen på respekt för de mänskliga rättigheterna var stor.

Därför ställer jag frågan till utrikesministern: Vilka markeringar görs mot de palestinska myndigheterna och i synnerhet mot deras miljömyndighet?

Fru talman! Man kan såklart ha olika synpunkter på det palestinska ersättningssystemet till de frihetsberövade, vilket är vad interpellationen handlar om. Jag är medveten om att Israel, till exempel, är kritiskt till systemet utifrån samma resonemang som Elisabeth Björnsdotter Rahm redogör för, nämligen att det skulle uppmana till våldshandlingar. Andra menar att detta varken är avsikten med systemet eller faktiskt i sig har någon betydelse för att individer bestämmer sig för att begå våldshandlingar. Det är dock viktigt att säkerställa att risken för sådana effekter och tolkningar tas bort, till exempel genom att man ser över den nuvarande konstruktionen som innebär att ersättningsnivån utgår från fängelsestraffets längd.

Att begära att Palestina över huvud taget inte skulle betala ut ersättningar till frihetsberövade och deras familjer skulle inte vara rimligt. Ersättningarna utgör ett socialt skyddsnät som bland annat går till familjer som kan ha förlorat sin huvudsakliga inkomstförsörjare och till att hjälpa frihetsberövade med återintegrering i samhället efter avtjänat straff.

Den faktiska situationen på ockuperat område i Palestina behöver också has i åtanke. Uppemot 1 miljon palestinier har under årens lopp hamnat i israeliska fängelser, trots att det enligt den fjärde Genèvekonventionen är förbjudet att hålla personer från ockuperade områden i fängelse på ockupationsmaktens territorium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag tidigare sagt har den palestinske premiärministern förklarat att man på palestinsk sida är beredd att undersöka om regelverket behöver anpassas, och en kommitté under hans ledning har tillsatts med det uppdraget. Det är bra om detta kan leda till att regelverket reformeras på ett sätt som gör att det inte uppfattas som att uppmuntra till våldsdåd. Jag välkomnar detta besked, också utifrån att det är ett initiativ som eventuellt kan föra parterna närmare varandra och stärka förutsättningarna för en dialog.

Den israelisk-palestinska konflikten har pågått alldeles för länge och behöver lösas. Det finns inget gångbart alternativ till en tvåstatslösning. Tyvärr ser vi att tvåstatslösningen är alltmer ifrågasatt och hotad, inte bara i ljuset av avsaknaden av en seriös fredsprocess i form av förhandlingar mellan parterna. Vi oroas också särskilt av fortsatt och accelererad bosättning, expansion och rivningar av palestinska byggnader på ockuperad mark i strid med folkrätten.

Sverige, EU och det övriga internationella samfundet behöver fortsätta att driva på för att skapa förutsättningar för en politisk process som kan leda fram till direkta fredssamtal mellan parterna. Bägge parter behöver ta ett steg för att bygga ömsesidigt förtroende och bidra till ett politiskt klimat som gör framsteg möjliga. Att Palestina och Israel nyligen återupptagit samarbetet i fråga om bland annat säkerhet och överföring av palestinska skatteintäkter, som Palestina suspenderade i maj i ljuset av annekteringshotet, är en positiv signal för bägge parter att ta fasta på. Det är en förtroendeskapande åtgärd.

Den process som Palestina nu säger att man inleder för att granska regelverket för stöd till frihetsberövade och deras familjer kan också betraktas som en förtroendeskapande åtgärd. Här finns kanske en chans att i någon mån minska misstroendet och avståndet mellan Israel och Palestina i denna fråga. Låt oss hoppas att så kan ske.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för kommentaren till min interpellation.

Sveriges bistånd har möjliggjort för de palestinska myndigheterna att under 2019 betala ut motsvarande 1,5 miljarder kronor till palestinska fångar i israeliska fängelser och till frigivna. Jämfört med 2018 har denna utbetalning ökat med över 40 miljoner kronor. Även om detta inte utgör ett direkt budgetstöd har de palestinska myndigheterna genom Sveriges indirekta bistånd råd att spendera 7 procent av sin budget på att betala ut löner till palestinier som skadat eller dödat civila israeler.

Utrikesministern har i en tidningsartikel i våras kallat detta för socialbidrag, vilket jag anser är felaktigt. Det framgår nämligen väldigt tydligt av den palestinska lagstiftningen att detta är en ren lön, och mottagaren betalar även skatt på denna så kallade lön som man får av den palestinska regeringen. Lönens storlek är också beroende av hur många år en palestinsk medborgare sitter i ett israeliskt fängelse, inte av familjens sociala situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan ge ytterligare exempel på vad en sådan här palestinsk så kallad terrorlön innebär. En palestinsk medborgare har varit frihetsberövad i ett israeliskt fängelse i mer än fem år. Efter frisläppandet garanteras man ett arbete inom de palestinska myndigheterna samt att bli undantagen från att betala avgift för högre utbildning och sjukförsäkring.

Jag skulle vilja be utrikesministern att vara mer konkret i hur man för en dialog med palestinska myndigheter gällande det så kallade bistånd som man ger men egentligen inte ger, framför allt om vilken effekt det här indirekta biståndet får i praktiken.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att Elisabeth Björnsdotter Rahm har en rad direkt biståndsrelaterade frågor som jag föreslår att hon ställer i en interpellation till biståndsministern och inte till utrikesministern.

Elisabeth Björnsdotter Rahm påstår också att det palestinska ersättningssystemet utgör en incitamentsstruktur för terrorister och att den palestinska myndigheten och PLO skulle upprätthålla detta system för att på något sätt belöna palestinier som begår våldsdåd mot Israel.

Det här är en beskrivning som inte går ihop med den palestinska myndighetens och PLO:s tydliga ställningstagande för icke-våld som politisk metod. Det är också en beskrivning som bortser från de palestinska argumenten till försvar för det här ersättningssystemet: att palestinierna inte kan överge familjerna till de frihetsberövade som ofta döms till långa fängelsestraff av israeliska militärdomstolar, att de här familjerna behöver tillförsäkras en inkomst, en utbildning och trygghet och att det efter avtjänad fängelsetid behövs insatser för att återintegrera dem som har varit frihetsberövade i samhället.

Om detta stöd inte fanns, säger man från palestinskt håll, skulle radikala krafter vinna ytterligare inflytande. Kan inte Elisabeth Björnsdotter Rahm hålla med om att en ökad radikalisering varken vore i Palestinas eller Israels intresse?

Regeringens övertygelse är att de som förespråkar eller utför terroristdåd måste bekämpas med alla medel. Vi behöver stärka de moderata krafterna i Palestina, de som tar avstånd från våld och som vill se förhandlingar om fred. Det var så regeringen resonerade när Sverige erkände Palestina 2014. Genom Sveriges bistånd till Palestina, som är en viktig del av vårt engagemang för en tvåstatslösning, bidrar vi till en sådan utveckling.

Vårt utvecklingsstöd går till aktörer som vill verka för fred och hållbar utveckling med ett starkt fokus på demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer. Att stärka det civila samhället är prioriterat.

Det är uppenbart att Palestina har lång väg att gå för att stärka sin demokrati och skyddet av mänskliga rättigheter. Att palestinska val inte har ägt rum sedan 2006 är ett stort avbräck för det palestinska styrets demokratiska legitimitet.

Det är angeläget att Palestina går vidare med planerna för att hålla val, som president Abbas tog upp i sitt tal i FN:s generalförsamling i september. EU, inklusive Sverige, stöder fullt ut dessa planer, och man är beredd att bistå på ett sätt som kan behövas.

Regeringen förväntar sig också att det framtida palestinska ledarskapet, som tillträder efter valen, åter bekräftar den nuvarande palestinska regeringens avståndstagande från våld, erkännandet av Israel och respekten för ingångna avtal med Israel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, utrikesministern, för alla svar och för en viktig debatt!

Vi är överens om flera saker: att israeler och palestinier ska få leva i fred och säkerhet, att terrorism och våldshandlingar ska fördömas och att demokratiska värden är viktiga för en långsiktig fred.

Samtidigt noterar jag att utrikesministern inte riktigt vill svara på frågan om hur de palestinska myndigheterna hålls ansvariga för de så kallade terrorlönerna som alltså bara under 2019 uppgick till 1 ½ miljard. I praktiken uppmuntras det till terrorism och våldshandlingar mot den israeliska civilbefolkningen. Ett ekonomiskt stöd kan ändå inte utgå från vilken skada mottagaren har utsatt en annan människa för!

Israel- och Palestinakonflikten är komplex. Det finns ingen enkel lösning - det är vi helt eniga om. Däremot kommer detta med de så kallade terrorlönerna att vara ett av flera hinder för en varaktig fred.

Jag vill i mitt sista anförande tacka utrikesministern för att jag har fått svar på många av mina frågor. Jag skulle vilja be utrikesministern att konkretisera om man har för avsikt att se över det så kallade indirekta biståndet till Palestina och ställa krav på mänskliga rättigheter precis som man har gjort med Belarus.

Fru talman! Sverige ger inget budgetstöd till den palestinska myndigheten, så vi bidrar alltså inte till att finansiera det här ersättningssystemet som Elisabeth Björnsdotter Rahm är så kritisk till.

Regeringen tar avstånd från terrorism i alla sammanhang. Det finns inget försvar för terrorism. Regeringen står samtidigt upp för Israels och Palestinas legitima säkerhetsbehov och för deras rätt att existera inom säkra och erkända gränser.

Likaså tar den palestinska myndigheten och PLO avstånd från terrorism och bedriver sin kamp för palestinskt självbestämmande och en tvåstatslösning med fredliga medel.

Det finns en öppenhet hos den palestinska myndigheten när det gäller att granska hur ersättningssystemet ska fungera. En sådan utredning har redan inletts, och jag välkomnar det.

Det är oförnekligt att den fortsatta ockupationen orsakar en utbredd frustration och hopplöshet i det palestinska samhället. För regeringens vidkommande står det klart att för att långsiktigt minska risken för våld, både mot israeler och palestinier, behövs framsteg mot en rättvis och hållbar fred baserad på tvåstatslösningen.

Tvåstatslösningen är förvisso hotad och ifrågasatt, kanske mer än någonsin, men det är genom att försöka vända den här negativa utvecklingen som vi kan bidra till att skapa en framtidstro även i Palestina. Hopp om att se ett slut på våld och ockupation och tro på en folkrättsgrundad tvåstatslösning där de två länderna Israel och Palestina kan leva i säkerhet och fred sida vid sida - det är precis detta som regeringens politik syftar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.