Påföljder för unga lagöverträdare

Fru ålderspresident! Erik Slottner har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att förändra lagstiftningen vad gäller påföljder gentemot unga brottslingar och om jag avser att verka för att förslag lämnas för att införa de två nya påföljder som föreslås i departementsskrivelsen Nya ungdomspåföljder.

Erik Slottner har också frågat mig om jag avser att inom mitt ansvarsområde ta något initiativ för att förändra lagstiftningen vad gäller åtgärder inom ramen för socialtjänstlagen gentemot gruppen under 15 år som begår brott.

Vidare har Ellen Juntti frågat mig om jag avser att hantera förslagen om skärpta ungdomspåföljder i ett sådant tempo att regeringen hinner lägga fram förslag innan riksdagsårets slut.

Som jag nämnde i mitt svar på Ellen Junttis riksdagsfråga om ungdomspåföljder för en tid sedan föreslog Påföljdsutredningen i sitt betänkande 2012 att det skulle införas nya påföljder för unga. Den borgerliga regeringen vidtog dessvärre inga åtgärder för att gå vidare med förslagen. Sedan utredningens ställningstaganden gjordes har vissa av förutsättningarna för dessa förändrats. Det fanns således ett behov av att komplettera underlaget.

Jag gav därför i december 2016 en utredare i uppdrag att komplettera de bedömningar och förslag som lämnats av Påföljdsutredningen. Utredaren redovisade sitt uppdrag i juni förra året i promemorian Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25). I promemorian föreslås två nya påföljder för unga: ungdomsövervakning och ungdomstillsyn.

Förslaget om ungdomsövervakning med åtgärder som gör att unga kan hållas borta från platser med droger och kriminalitet på helger och kvällar tycker jag är särskilt intressant. Påföljden innefattar tydliga inskränkningar i den unges rörelsefrihet - som utgångspunkt i form av så kallad helghemarrest. Till skillnad från Påföljdsutredningens förslag föreslås de rörelsebegränsade inslagen i princip alltid kontrolleras med elektronisk övervakning. Statens institutionsstyrelse föreslås i promemorian vara huvudman för påföljden.

Promemorian har remissbehandlats. Förslaget om ungdomstillsyn har fått ett blandat remissutfall. Flera av remissinstanserna ifrågasätter behovet av att införa en sådan ny påföljd.

Förslaget om ungdomsövervakning har överlag mottagits väl. Några av remissinstanserna ifrågasätter dock valet av huvudman för påföljden och undrar om det inte, bland annat av resursskäl, vore bättre att huvudmannaskapet ankom på Kriminalvården. Såväl frågan om huvudmannaskap som andra frågor som är förenade med införandet av nya påföljder ställer krav på noggranna överväganden.

När det gäller det förebyggande arbetet är det viktigt med tidiga insatser för att motverka framtida kriminalitet hos barn som befinner sig i riskzoner. Kommunerna ansvarar för den sociala barn- och ungdomsvården, och socialnämnden kan genom att besluta om vård enligt LVU omhänderta ungdomar som utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom brottslig verksamhet. Det är angeläget att de barn och unga som behöver vård för att komma bort från kriminalitet och droger också ges sådan vård.

En del av dessa ungdomar behöver stå under särskilt noggrann tillsyn för att vården ska kunna komma till stånd, och för dem finns Sis särskilda ungdomshem. Det har under en längre tid varit stor efterfrågan och platsbrist på de särskilda ungdomshemmen, framför allt när det gäller låsbara platser för pojkar. Regeringen har därför under mandatperioden tillfört Statens institutionsstyrelse betydande medel för att utöka antalet vårdplatser för att säkerställa att kommunerna har möjlighet att placera dessa ungdomar.

För regeringen är det tydligt att såväl samhället som rättsväsendet måste reagera när unga begår brott. Det är viktigt att den lagstiftning som finns på området är verkningsfull och ändamålsenlig. Det är också viktigt att vi har tydliga och konsekventa ungdomspåföljder som kan bidra till att hindra att unga fortsätter att begå brott.

Jag följer rättsväsendets myndigheters arbete med ungdomar och är öppen för att återkomma till dessa frågor om det kan konstateras att det finns brister i och vid tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen. Som jag har meddelat tidigare bereder vi i högt tempo förslagen om nya ungdomspåföljder inom Regeringskansliet.

Fru ålderspresident! Jag har ställt interpellationen till Morgan Johansson med anledning av den stora oro jag känner över det eskalerande våldet i vissa av förorterna i vårt land i allmänhet och över unga lagöverträdare i synnerhet. Med unga lagöverträdare menar jag dels de som är över 15 år och som därmed är straffmyndiga, dels de som är under 15 år och som inte är straffmyndiga.

Brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna. Barn som är i en ålder då man fortfarande leker med leksaker, hoppar hage och hopprep och är så där beroende av vuxna kan i samma ålder vara knarklangare eller sprida otrygghet och rädsla i en hel stadsdel. I vissa fall får barn inte vara barn utan tas i stället omhand och uppfostras av yrkeskriminella för att en gång själva bli just yrkeskriminella, det vill säga om de har turen att ens bli vuxna.

Brottsligheten börjar ofta i mindre skala med till exempel snatteri, slagsmål eller olovlig mopedkörning och blir sedan grövre. Icke straffmyndiga agerar torpeder genom att utföra brotten å de vuxnas vägnar. På så sätt undviker de vuxna straff. För varje brott som samhället väntar med att ge en reaktion på ökar också risken för att personen i fråga ska utveckla en kriminell livsstil.

Bland annat därför är det viktigt att reaktionen från samhällets sida inte låter vänta på sig och att all brottslighet får konsekvenser, det som vi ibland kallar nolltolerans mot brott.

Min bild är att reaktionen allt som oftast är för knapphändig och för sen. Befogenheterna hos rättssystemet och sociala myndigheter är för små. Hur många gånger har man inte hört en yrkeskriminell säga "Om någon bara hade reagerat i tid hade jag inte varit där jag är i dag"?

Om barnen är under 15 år handlar det om insatser från socialtjänsten, och då är det antingen stödsamtal eller omhändertagande. Men jag menar att det behövs ett steg däremellan. I utredningen om nya ungdomspåföljder föreslås flera åtgärder, bland annat så kallad helgavskiljning. Det är i praktiken ett slags utegångsförbud under vissa tidpunkter. Jag anser det är en mycket bra och viktig åtgärd. Vi måste få bort barn och ungdomar från den destruktiva miljö som gatan erbjuder dem, och då är helgavskiljning en bra metod.

Det gläder mig att statsrådet i sitt svar på min interpellation också stöder det förslaget. Det är bara synd att det har dröjt så långt in i mandatperioden att bereda frågan.

Jag skulle vilja se något liknande också för barn som är under 15 år. Om vi kan hitta vägar för att rädda dessa barn har vi också lagt en bra grund för ett tryggare samhälle i framtiden. Men som situationen är nu är jag livrädd för att nya kriminella gäng håller på att fostras i flera av våra förortsområden runt om i landet.

Statsrådet säger att vissa åtgärder är att vänta för barn över 15 år och som är straffmyndiga. Men vad gör vi mer för de barn som är under 15 år och som är hänvisade till socialtjänstens insatser?

Fru ålderspresident! Tack för svaret, Morgan Johansson!

Jag har ställt den här interpellationen eftersom jag ser mycket allvarligt på ungdomskriminaliteten, särskilt nu när den börjar gå ned i åldrarna och bli mycket grövre. Det är mycket viktigt att samhället och rättsväsendet reagerar kraftfullt och tidigt för att unga lagöverträdare inte ska fastna i kriminalitet.

Morgan Johanssons svar är ett standardsvar. Han säger: "Den borgerliga regeringen vidtog dessvärre inga åtgärder." Det är inte sant. Det var vi som tillsatte till exempel Påföljdsutredningen. Det är dags för Morgan Johansson att sluta skylla på den förra regeringen. Nu har han varit justitieminister i snart fyra år. Det är dags att börja ta ansvar.

Han fortsätter säga i svaret att han i december 2016 tillsatte en utredare för att komplettera förslagen. Ja, det gjorde han. Men det tog alltså två år och tre månader innan han tillsatte utredningen. Han hade suttit som justitieminister i över två år innan han tog tag i saken. För ett år sedan kom utredningen med förslag om det här. Men vi har inte sett något förslag från regeringen ännu.

Morgan Johansson säger att han tycker att ungdomsövervakning är särskilt intressant. Det tycker Alliansen också. Det är över tre år sedan som vi fick igenom ett tillkännagivande till regeringen om att komma med ett förslag gällande detta. Men de har inte kommit med något förslag. Det räcker inte att bara vara intresserad, utan man måste agera och komma med förslag också. Jag anser att regeringen inte har gjort det.

Polisen känner sig många gånger maktlös när det gäller kriminella under 18 år. När en ungdom som är 17 år till exempel grips för grov misshandel - man har sparkat någon i huvudet, och denne har blivit allvarligt skadad - går polisen in och griper ungdomen. Sedan släpps man. Det finns tvångsomhändertagande, men det används alldeles för sällan. Vi moderater vill att det ska användas oftare.

Det behövs dock fler verktyg. Polisen har flera gånger vädjat om fler verktyg. De här ungdomarna skrattar nämligen åt rättsväsendet. Jag har jobbat som kriminalinspektör i tre år på ungdomsroteln i Göteborg; det blir liksom ingenting. Ungdomarna kommer - om de ens kommer - på förhör. Sedan säger de "Ja ja, jag får gå till socialen och snacka lite". Sedan är det inget mer med det. Vi måste ha tuffare verktyg för att kunna ta itu med de här ungdomsbrottslingarna.

I och med att det har tagit så här lång tid anser jag att Morgan Johansson och den nuvarande regeringen tyvärr inte tar ungdomsbrottsligheten på allvar. Om olyckan är framme i höst och Morgan Johansson får fortsätta som justitieminister undrar jag hur lång tid det kommer att ta innan det kommer nya förslag om påföljder, bland annat ungdomsövervakning. Vi är överens om att det är ett bra förslag. Hur lång tid kommer det att ta innan det presenteras?

Morgan Johansson säger i sitt svar att regeringen bereder "förslagen om nya ungdomspåföljder i högt tempo inom Regeringskansliet". Jag tycker inte att fyra år är ett högt tempo.

Fru ålderspresident! Jag tror att vi alla kan vara överens om att vi inte kan låta barn växa upp i kriminella familjer utan åtgärd. Samhället måste tvärtom väldigt bestämt kunna gå in med tidiga insatser och ha de verktyg som behövs för att kunna avbryta en sådan utveckling. Om vi inte gör det riskerar vi i stället att det fostras en ny generation kriminella. Där tror jag att vi är överens.

Jag var möjligen orättvis på ett sätt när jag sa att den borgerliga regeringen inte gjorde någonting under sina år. En sak gjorde man ju. Man avskaffade de särskilda pengar som fanns för LVU-omhändertagande, och som jag hade varit med om att införa när jag var socialtjänstminister.

Vi satte av särskilda pengar, särskilda resurser, för att subventionera LVU-omhändertaganden. LVU, lagen om vård av unga, används bland annat för att kunna omhänderta barn och ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Då får kommunerna ofta ta på sig en stor kostnad, och en av de stora reformerna jag införde var att gå in med statliga pengar för att underlätta för kommunerna att kunna göra de omhändertagandena.

Det avskaffade man. 2008 var alla de pengarna borta. Man lade pengarna på skattesänkningar i stället. Det gjorde man alltså.

Man tillsatte också en påföljdsutredning. Det är helt riktigt. Den kom med sina förslag 2012, och det året gjorde alliansregeringen ingenting. 2013 gjorde alliansregeringen ingenting med de förslagen. 2014 gjorde alliansregeringen ingenting med de förslagen. Man bara lät utredningen ligga.

När vi tillträdde såg vi att det hade hunnit hända en hel del under de åren och att förslagen måste uppdateras. Därför lät jag tillsätta en ny utredning, för att göra just de uppdateringar som behövs för att få ett underlag som det går att använda sig av för att få en bra lagstiftning och ett bra system.

Det jag säger i dag är att vi är beredda att gå vidare i den här delen, bland annat när det gäller frågan om helgavskiljning eller helghemarrest. Där går vi också ett steg längre än vad den borgerliga påföljdsutredningen gjorde. Vi ser nämligen att huvudregeln bör vara övervakning med fotboja, det vill säga elektronisk övervakning. Det är med i det förslag som nu finns.

Vad som återstår att göra är att diskutera det mer tekniska. Vem är det som ska ha hand om detta? Är det Statens institutionsstyrelse eller är det Kriminalvården? Förslaget har varit Statens institutionsstyrelse, men jag ser flera problem med det. Jag lutar nog snarare åt att det bör vara Kriminalvården som hanterar övervakningen, eftersom man har den vana och kompetens som behövs.

Vi kommer naturligtvis att lägga fram det förslaget när det är färdigt. Jag ser fram emot att kunna göra det under hösten, så att den nya påföljden kommer på plats.

Sammanfattningsvis: Alliansen misskötte LVU-omhändertagandena. Man tog bort de pengar som fanns där från början. Man byggde inte heller ut antalet Sis-platser. Det har vi gjort under den här mandatperioden. Vi har redan byggt ut de LVU-platser som Sis har till sitt förfogande med ytterligare 100 platser.

Vi kommer att fortsätta att bygga ut antalet LVU-platser. Det finns en plan för Statens institutionsstyrelse att utbyggnaden ska fortsätta fram till 2020-2021. Vi är beredda att avsätta 150 miljoner kronor om året för att fortsätta med det, för vi ser behovet.

Min fråga till Ellen Juntti och Erik Slottner är: Kan ni garantera att utbyggnaden av Sis-platser kommer att bli verklighet om det skulle bli en borgerlig regering till hösten?

Fru ålderspresident! Vi ska väl också vara ärliga och säga att behovet och efterfrågan av Sis-platser och LVU-platser ju har ökat under den här mandatperioden. Hade de ökade satsningarna inte gjorts hade det varit en skandal. Jag har oerhört svårt att se att de satsningar som nu har gjorts skulle dras in vid ett regeringsskifte. Som jag har sagt anser jag att socialtjänsten måste ha starkare verktyg, och då drar vi inte in på några resurser.

Det varierar mycket över landet. Jag vill återigen fokusera på de barn under 15 år som begår brott och som är hänvisade till socialtjänsten. Det varierar också mycket mellan kommuner, och det kan också variera mycket inom samma kommun.

I Stockholms kommun, där jag är politisk aktiv, är man mycket mer restriktiv på Järvafältet med att LVU-placera barn och ungdomar än vad man är på till exempel Östermalm. Trösklarna är högre. Socialtjänsten tolererar mer i vissa stadsdelar än i andra stadsdelar, och det är inte bra när det är så.

I Bromma i västra Stockholm har ett gäng ungdomar drivit omkring vid ett av torgen och skapat otrygghet. De har gått in på den lokala Pressbyrån, de har stulit och de har förstört inredning. Men det har inte hänt någonting. Personalen slog larm. Situationen höll i sig ett par månader. Till slut kom det en fältassistent, men mer än så gör inte kommunen.

För mig är det ofattbart hur ett samhälle kan svika de boende i stadsdelen och framför allt ungdomarna på det här sättet. Oavsett om dessa ungdomar är över eller under 15 år måste någonting hända. Att driva omkring vid ett torg och hänge sig åt småbrott med en vuxenvärld som bara ser på får aldrig vara ett alternativ.

Vid ett samtal med en polis i en förort i södra Stockholm sa polisen: Ungdomarna spottar oss i ansiktet och skrattar. Det var så polisen kände att de blev behandlade. Det blir inga konsekvenser när en ungdom begår brott, och det är de fullt medvetna om. Respekten för polisen är mer eller mindre obefintlig. I vissa stadsdelar har blåljuspersonal svårt att utföra sitt arbete på grund av stenkastning eller bildandet av mänskliga sköldar. Många av dem som deltar i upploppen är inte ens straffmyndiga. Vi pratar om små barn. Det är skakande att höra dessa berättelser, och det är skakande att se denna verklighet.

Många gånger är det föräldrarna som inte tar det ansvar som de borde ta. Ändå är ju familjen nyckeln i det brottsförebyggande arbetet. Föräldrastöd och andra typer av utbildningar har visat sig vara verkningsfulla metoder för att föräldrar ska utvecklas och kunna ta sin föräldraroll. En fungerande familj överträffar allt annat brottsförebyggande arbete.

Jag tycker att det skulle vara en bra idé att ge unga barn under 15 år någon typ av helgavskiljning genom socialtjänstens försorg. Men jag får inte riktigt svar från ministern om vad han anser om den typen av åtgärder för barn under 15 år.

Skulle det vara möjligt med en sådan helgavskiljning för barn under 15 år? För en 12- och 13-åring är gatorna inte något alternativ. Här kan det bli ett mellanting mellan stödsamtal och LVU-placering, som i dag många gånger är alternativet för socialtjänsten.

Fru ålderspresident! Jag kan fortsätta på det sätt som Morgan Johansson gjorde. Den socialdemokratiska regeringen gjorde ingenting under 2014 när det gällde påföljder för unga. Den gjorde ingenting under 2015 och i princip inte heller under 2016. Det var i december som utredaren tillsattes.

Morgan Johansson fortsätter att skylla ifrån sig, och sedan klämde han i med det starkaste argumentet: skattesänkningar. Det brukar komma i vareviga debatt.

Jag ska ge ett axplock av det som har hänt under de senaste veckorna:

Kriminella ungdomsgäng sprider skräck i Trelleborg.

Tre 15-åringar har gripits för förberedelse till mord.

Tonårsgäng härjade och spred skräck i en förort till Stockholm. Där blev en man nedslagen två gånger på mindre än en månad. Han fick sparkar i huvudet och i nacken. Detta är otroligt allvarliga brott. När man sparkar någon i huvudet kan ju personen dö eller bli rullstolsbunden och skada sig allvarligt för livet.

Två ungdomar under 18 år skulle råna ett teknikföretag och var iklädda masker och hotade med gevär. Det är väldigt allvarligt. Tänk er själva om någon som är maskerad kommer fram till dig på din arbetsplats och hotar med gevär. Ungdomarna greps men släpptes direkt, eftersom de var under 18 år.

En man som försökte att avstyra ett bråk sparkades medvetslös. Där greps två 16-åringar. Som 16-åring kan man sparka en man medvetslös på förmiddagen, gripas vid lunch och förhöras. Sedan släpps man på eftermiddagen på grund av låg ålder. Man kan alltså begå grova brott, och sedan på eftermiddagen kan man gå lös ute på stan och fika med sina kompisar. Det är helt enkelt orimligt. De skrattar ju åt det svenska rättsväsendet.

Jag ser väldigt allvarligt på detta. Vi pratar hela tiden om att samhället ska reagera starkt och snabbt. Men här blir det över huvud taget ingen reaktion. Det är helt enkelt förfärligt. Vi måste ha kraftfullare verktyg för att visa dessa 16-åringar att de inte kan begå grov misshandel på förmiddagen och sedan gå ute på stan på eftermiddagen och fika med sina kompisar. Det behövs alltså fler och kraftfullare verktyg.

Det är många poliser som nästan har gett upp. Det är ingenting som verkar på dessa ungdomar. Jag tycker också att ungdomsövervakningen under helgerna med fotboja verkar väldigt bra. När kommer den?

Avslutningsvis: Är Morgan Johansson nöjd

med att två 16-åringar släpps fria på eftermiddagen när de grovt har misshandlat oskyldiga människor på förmiddagen?

Fru ålderspresident! Vi ska ha nya påföljder, och vi jobbar med det. Vi kommer att lägga fram ett sådant förslag. Vi ska fortsätta att bygga ut antalet platser på Statens institutionsstyrelse precis på det sätt som vi hittills har gjort. Vi måste ha nya och bättre verktyg för att kunna ingripa tidigt.

Min kritik av de borgerliga är att när ni är i opposition, då pratar ni och pratar. Men när ni väl kommer till makten händer det aldrig någonting. Ni gör ju ingenting på riktigt. Möjligen tillsätter ni en utredning som blir liggande, och sedan händer det ingenting. Eller så drar ni in de pengar som vi har avsatt. Jag pekade på de särskilda medel som fanns för LVU-placeringar som jag själv var med om att införa under min förra period när jag var socialtjänstminister. Det avskaffade ni. Utvecklingen går snarare bakåt.

Regeringen har börjat bygga ut antalet platser inom Statens institutionsstyrelse. Vi bygger ut med 100 platser, och vi kommer att fortsätta. Jag fick dock inget klart svar från någon av er. Kommer ni att fortsätta bygga ut Sis-platserna? Eller kommer ni återigen att låta skattesänkningar gå före? För så är det när ni styr. Skattesänkningar tycker ni alltid är det viktigaste av allt.

Erik Slottner sa att behovet har ökat. Jag skulle säga att behovet att göra tidiga insatser har varit stort under mycket lång tid. Det handlar framför allt om socialtjänsten. Det har regeringen prioriterat, och vi kommer att fortsätta att prioritera den sociala barn- och ungdomsvården. Men för detta krävs återigen resurser, resurser och resurser. Man kan inte i ena andetaget lova mångmiljardbelopp i skattesänkningar och i nästa säga att man samtidigt ska öka de offentliga utgifterna. Det går helt enkelt inte ihop, och det är ert stora problem i debatten.

Vi kommer att gå fram med dessa förslag. Men man ska komma ihåg att det här inte bara berör Järva utan kanske även andra stadsdelar. Jag såg en intressant undersökning för någon månad sedan då man hade frågat ungdomar i Stockholms län om de använde narkotika eller inte. Vet Erik Slottner och Ellen Juntti i vilken kommun i Stockholms län som ungdomar använder mest narkotika? Det är Danderyd.

Det kan mycket väl vara så att man köper narkotika i någon av de utsatta stadsdelarna. Men det kan också vara så att det är överklassen som håller igång narkotikatrafiken i Stockholms län. Man kan inte bara gå på utbudet av narkotika. Det ska man visserligen göra. Man ska göra det stenhårt med kameraövervakning och polisiär närvaro. Men man måste också gå på efterfrågan.

Moderaterna borde fråga sig hur det kommer sig att det är just i Moderaternas starkaste kommun i hela Sverige som ungdomarna knarkar mest. Man borde kanske gå in med förebyggande åtgärder i en del av de här stadsdelarna och vara beredd att ta en diskussion med inte minst föräldrarna i sammanhanget om varför de tillåter att detta fortsätter. Verkligheten är ibland lite mer komplicerad än vad en del gärna vill låta påskina.

Det finns bara ett sätt att komma ur detta och fortsätta ge sig på det. Det är att se till att både bekämpa de brott som ligger bakom och förbygga dem. För att klara det förebyggande arbetet behövs en starkare socialtjänst, bättre verktyg och fler tidiga insatser riktade till ungdomar som är på väg att hamna i problem.

Fru ålderspresident! Jag konstaterar att inte heller ministern svarar på frågor. Jag ställde en fråga om dem som är under 15 år och som ägnar sig åt brottslighet. Ibland handlar det faktiskt om ganska grov brottslighet. Är ministern beredd att vidta ytterligare åtgärder riktade mot den grupp under 15 år som ägnar sig åt brottslighet och som med all sannolikhet kommer att utveckla en kriminell livsstil? Skulle helgavskiljning - utegångsförbud - för gruppen under 15 år vara ett alternativ? Det är jag intresserad av att få höra något om.

Morgan Johansson sätter sedan igång med det eviga tugget om skattesänkningar. Det är sant att Alliansen sänkte skatten för arbetande människor, och ändå ökade vi resurserna till bland annat rättsväsendet och stora delar av välfärden. Det är jag stolt över. Det intressanta är att Socialdemokraterna alltid röstar nej till varenda skattesänkning i opposition, men sedan tar de långt ifrån bort alla skattesänkningar när de väl har hamnat i majoritet. Då tycker de att jobbskatteavdragen och många andra skattesänkningar trots allt var ganska bra.

Det är inte höjda skatter som skapar resurser till välfärden, utan det är arbete och ökad tillväxt som skapar dessa resurser. Så ska det även vara i framtiden.

Jag vet att ungdomar i Danderyd toppar listan över droganvändandet. Så är det, och det är förfärligt. Men våldet är inte mest utbrett i Danderyd. Inte heller otryggheten, dödsskjutningar, gängbildning eller stenkastning mot blåljuspersonal är mest utbrett i Danderyd. Detta sker i många av förortsområdena. Det är där våldet och otryggheten växer, och det gör att i vissa stadsdelar är över hälften av invånarna oroliga över att vistas ute på gator och torg.

En del av dem som skapar denna oro är under 15 år. Regeringen måste göra mer för den gruppen.

Fru ålderspresident! Morgan Johansson fortsätter att säga att Alliansen inte gjorde någonting, vilket är helt fel. Det förstår de flesta.

Jag håller däremot med honom om att förebyggande arbete är något oerhört viktigt. Det bästa brottet är ju det som aldrig inträffar. Vi i Moderaterna har presenterat många förslag om åtgärder för socialt utsatta barn. Det handlar om förskolan och sjukvården, till exempel att förebygga psykisk ohälsa. Det handlar också om att ungdomar som gör sig skyldiga till grova brott ska övertas av kriminalvården från socialtjänsten. Vi tror att kriminalvården har bättre förutsättningar och kunskaper om detta.

Vad gäller skattepengar kan jag bara nämna att vi moderater i går röstade emot Socialdemokraternas förslag om att 9 000 ensamkommande vuxna män ska få stanna i Sverige. Förslaget kostar 3 miljarder. Det kommer nog att kosta ännu mer innan dessa kommer i arbete. Där kan man tala om skattepengar som slösas bort.

Det är bra att Sis byggs ut. Moderaterna har ett förslag om att fler ungdomar ska omhändertas, och då behövs mer pengar.

Slutligen vill jag tacka justitieministern för debatten. Det blir nog vår sista för den här perioden, och utan att vara elak blir det förhoppningsvis inte fler heller i höst. Jag hoppas att det i höst blir en moderat justitieminister. Jag önskar Morgan Johansson och alla andra en trevlig sommar!

Fru ålderspresident! Som jag sa kommer vi även fortsättningsvis att bygga ut platserna inom Statens institutionsstyrelse. Vi är beredda att avsätta ökade medel för detta: 150 miljoner om året framöver. Även om jag inte har ett särskilt bra svar på det förutsätter jag att en eventuell annan regering kommer att göra likadant, så att man inte återigen börjar spara inom detta område. Det var precis vad alliansregeringen gjorde när den tillträdde förra gången. Då drog de in de pengar som vi hade avsatt.

Erik Slottner frågar mig om ytterligare insatser för dem som är under 15 år. Vi har LVU-lagstiftningen. Det är den vi ska använda oss av. Vill jag sätta fotboja på tioåringar, vilket vore en konsekvens av detta? Nej, det vill jag inte. Vill jag sätta barn i fängelse, vilket är Moderaternas förslag? Nej, det vill jag heller inte.

Jag vill att det ska finnas särskilda åtgärder för barn och unga, för det ska finnas en ordning så att de inte skolas in i kriminalitet. Sådana åtgärder som ni föreslår skulle dramatiskt öka riskerna för detta.

Vi återkommer till den ständiga frågan om resurstilldelning. Det handlar om skattesänkningar kontra socialtjänst och andra insatser. Ni sänkte skatten med 140 miljarder. Till polisen ökade ni anslagen med 5 miljarder på åtta år. Det säger en del om hur prioriteringarna såg ut på den tiden. Vi gör andra prioriteringar. Vi ser till att använda de skattepengar som finns så att vi snarare stärker socialtjänsten.

Man måste jobba med både efterfrågan och utbudet. Därför tog jag upp Danderyd. Nej, våldet är kanske inte störst i Danderyd, men ett sådant beteende innebär att man skapar kriminalitet på andra platser eftersom man köper de droger som finns. Detta måste man ta tag i.

Även jag önskar er båda en trevlig sommar. Jag ser fram emot fler interpellationsdebatter under hösten.

Överläggningen var härmed avslutad.