Översyn av plan- och bygglagen

Fru talman! Johan Andersson har frågat mig om jag är beredd att sätta tidsgränser för överklagandeprocessen i planärenden för att på så sätt underlätta för etableringar av nya anläggningar. Johan Andersson har också frågat mig om jag är beredd att medverka till att se över processen för delgivning av beslut, det vill säga en gräns för hur lång tid som ges för att hämta ut ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser att tillståndsprocesserna behöver kortas och bli effektivare och mer förutsebara. Planprocesserna ska förkortas, och reglerna i bland annat plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken ska förenklas betydligt.

Bygglovsutredningen har i sitt slutbetänkande, utöver de förslag som man framfört beträffande processen för bygglov, föreslagit en översyn av de processuella bestämmelser som styr överprövningen av avgöranden enligt det plan- och byggrättsliga regelverket. Utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.

Regeringen har också tillsatt en utredning om förkortade och förenklade tillståndsprocesser enligt miljöbalken. Den har bland annat fått i uppdrag att utreda hur handläggningstiderna kan förkortas i samband med överklagande. Uppdraget omfattar även beslut enligt plan- och bygglagen. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024.

Fru talman! Jag tackar bostadsministern för svaret.

Jag tänkte börja med en beskrivning av skälet till att jag skrev denna interpellation. Som bostadsministern känner till är jag också verksam i Motala kommun. Motala ligger ju ganska nära Mullsjö, så jag tror att bostadsministern känner till terrängen.

År 2009 gjorde kommunen ett idéprogram för Varamobaden med en fyra kilometer lång sandstrand och möjlighet att exploatera området i olika delar. Vi gjorde ett gediget arbete med planprogram från kommunens sida och följde alla konstens regler. Vi förvärvade anläggningar och mark för att kunna ha rådighet över området för eventuell framtida exploatering. Det fanns en väldigt bred förankring hos kommunmedborgarna gällande det idéprogram som fanns.

År 2016 skrevs en avsiktsförklaring med det danska företaget Lalandia, som jobbar med olika besöksanläggningar runt om i Danmark och som var intresserat av att exploatera eller etablera sig även i Sverige. Detta arbete var väldigt uppskattat bland Motalaborna, som såg möjligheten att få fler arbetstillfällen och en stor anläggning med 550 bäddar. Det skulle byggas en badanläggning där kommunen skulle stå för en kommunal simhall och Lalandia skulle bygga ett äventyrsbad.

Parallellt med detta påbörjade kommunen ett arbete med fem detaljplaner som började processas enligt reglerna i plan- och bygglagen. Man hamnade, vilket är naturligt, i en överklagandeprocess som fortfarande pågår - planerna är ännu inte antagna.

Skälet till att jag skrev denna interpellation var att Lalandia i januari 2024 meddelade att man, bland annat på grund av långa handläggningstider när det gäller byggnation, valde att avbryta sin etablering i Motala. Detta blev naturligtvis en väldigt stor besvikelse för Motalaborna och för många som har varit involverade i den här processen. Det fanns säkert olika skäl till detta, men ett skäl man tryckte på var att det var väldigt lång handläggningstid på detaljplanerna och prövningsprocessen i de instanser vi i dag har enligt den lagstiftning som råder.

I ministerns svar hänvisar han till ett antal utredningar som pågår. Det är väl gott nog att det händer saker och ting i den här delen, men jag undrar: När sker det leverans på detta från Regeringskansliet? Den första utredningen det hänvisas till har faktiskt redan lämnat sitt betänkande till Regeringskansliet. När kan vi förvänta oss att få färdiga förslag i en proposition till kammaren som vi kan bearbeta och pröva vidare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.

Socialdemokraterna är måna om att vi har en fungerande tillståndsprocess, precis som min partikollega Johan Andersson just framförde. Det viktiga i en översyn av plan- och bygglagen är att den blir långsiktig och håller över flera mandatperioder. Det är också något som marknaden tydligt efterfrågar.

Statsrådet har under de senaste åren vid flera tillfällen talat om en rivstart på detta område och om vikten av strukturella reformer. Av detta har vi i oppositionen ännu inte sett något.

Jag har under mina tio år i civilutskottet åtskilliga gånger lyssnat på myndigheters, kommuners och marknadsaktörers önskan om tydliga och långsiktiga spelregler, en önskan om att vi inte ska ändra spelreglerna för sakens skull. Ständiga förändringar är kontraproduktiva och skapar alltför ofta merjobb och osäkerhet, vilket i sig leder till längre tillståndsprocesser. Därför anser vi att det är viktigt, om det ska göras större förändringar inom exempelvis plan- och bygglagen, att det finns en bred majoritet i riksdagen för sådana förändringar så att den håller över mandatperioder.

Statsrådet och jag har alldeles strax en debatt om en bostadskommission angående det akuta läget inom bygg- och småhusindustrin. Jag nämner det, fru talman, så att min nästa fråga inte ska missuppfattas och så att vi inte blandar ihop dem. Väldigt ofta efterfrågar många parter, både kommuner och företag, att partierna ska komma överens över blockgränser och över mandatperioder om de långsiktiga spelreglerna. Min fråga till statsrådet är om sådana samtal kan komma till stånd på riktigt.

Fru talman! Jag vill tacka för engagemanget i frågan. Jag vill också tacka för den interpellation som Johan Andersson har väckt. Mycket riktigt ligger Motala inte så långt från där jag själv är uppväxt, så jag känner till terrängen - jag tror att det var det uttryck som Johan Andersson använde. Samtidigt ankommer det inte på regeringen eller ett enskilt statsråd att kommentera enskilda ärenden. Det är en pågående process, som Johan Andersson också understryker.

Låt mig ändå utifrån den sakfråga som Johan Andersson lyfter upprepa vad jag sa i mitt svar, fru talman: Regeringen anser att tillståndsprocesserna behöver kortas. Det behöver bli mer effektivt och mer förutsebart, vilket väl också åskådliggörs av den här debatten.

Den utredning som är tillsatt handlar just om att förkorta och förenkla tillståndsprocesserna enligt miljöbalken. Tiden för hantering av överklaganden regleras inte i plan- och bygglagen, och därför är det viktigt att titta också på miljöbalken. Syftet är, som Leif Nysmed är inne på, att ta tag i de strukturella problem som jag tror att det finns och länge har funnits en bred samsyn kring. Detta är viktigt på riktigt för att ta tag i en del av grundproblemen när det gäller kostnaderna och ledtiderna för byggande, oavsett om det är anläggningar eller bostäder. Därför kommer denna utredning att vara viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredaren ska bland annat utreda hur EU-lagstiftning implementeras, hur tillståndsprövning kan delas upp på andra sätt än i dag, hur man kan öka förutsebarheten, hur handläggningstiden kan kortas och hur kretsen som kan överklaga domar och beslut enligt miljöbalken kan minska, vilket i sig är ett viktigt uppdrag för att se vad man kan göra i processen för att speeda upp det hela. Utredaren ska också utreda ökade krav på prövningstillstånd. Detta kommer att vara ett viktigt underlag.

Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast den 15 december 2024. Det är alltså för tidigt att svara på Johan Anderssons fråga när en proposition kan ligga på riksdagens bord. Ingen skulle dock vara gladare än jag om vi kunde ha en så bred samsyn som möjligt kring de långsiktiga spelreglerna för byggande och hur man kan få ännu högre tempo i detta - givetvis utan att gena i kurvorna; det är viktigt - och få en god och fungerande tillståndsprocess, som Leif Nysmed var inne på.

Det viktigaste här är tempot i arbetet och att man tar tag i detta. Det är därför denna utredning har tillsatts tidigt i mandatperioden. Detta är ett av de stora områden som man behöver åtgärda, vilket interpellationen åskådliggör.

Jag tror att vi är överens om problembilden. Nu har vi en utredning på plats, och regeringen har majoritet i riksdagen för sin politik. Jag ser gärna att vi har ett ännu bredare stöd, och det kommer att finns gott om möjligheter för den typen av dialog när utredningen har lämnat sina slutsatser i december.

Fru talman! Jag tackar Andreas Carlson för svaret på interpellationen och framför allt för hans ytterligare redogörelser för den fortsatta processen.

En annan fråga rör själva planhanteringen. Jag är mycket väl medveten om vem som gör vad i svensk politik, men jag vill bara nämna att Motala kommun har lagt ned väldigt mycket pengar på planprocesserna kopplat till detta, både det som inte är överklagat och det som är hanterat. Så är gången. Samtidigt är det naturligtvis en balansgång, för jag tycker också att det är självklart att man ska få sin sak prövad. Jag förutsätter att ministern tycker likaledes. Det gäller att hitta en balans i det som kommer framöver i och med utredningen.

Den här frågan har varit uppe tidigare. Vi gjorde väldigt mycket under våra åtta år i regeringsställning. Mycket har genomförts, och mycket är färdigt att beslutas om. Bland annat hänvisar ministern själv i sitt svar till Bygglovsutredningen, vars förslag finns färdiga att hanteras. Jag har därför lite svårt att se vad man väntar på.

Nu har bostadsbyggandet gått ned i landet, vilket inte är bra. Det innebär också att man säkert kommer att frigöra en del resurser ute i våra kommuner när det gäller bygglovshandläggare, planarkitekter och så vidare. Det är dock viktigt att kommunerna sätter fart och ser till att ha den beredskapen när efterfrågan kommer på etableringar och inte minst bostadsbyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också i dag stora bekymmer i norra delen av landet - kanske inte så mycket med överklagandeprocesser men däremot med långa handläggningstider.

Min följdfråga till ministern tar sin utgångspunkt i att det handlar om två delar. För det första handlar det om lagstiftningen, som man ser över och där det förhoppningsvis kommer att levereras skarpa förslag - allra senast direkt efter december när utredningen är klar och regeringen har lagt fram en proposition. Jag förväntar mig att man gör det. För det andra handlar det om resurserna till domstolsväsendet. Vi ser att man har väldigt långa handläggningstider i vissa delar. Det tar väldigt lång tid innan saker och ting effektueras.

Min följdfråga gäller resurserna till domstolsväsendet och då kopplat explicit till de domstolar som ligger under ministerns ansvarsområde med plan- och bygglagen, miljölagstiftning och andra delar.

Hur jobbar regeringen med det? Kan vi förvänta oss någonting när det gäller kompletteringsbudgeten? Och inte minst, kan vi förvänta oss att det kommer någonting i höstbudgeten framgent? Det är frågor där jag gärna skulle vilja höra statsrådets bild. När kan vi förvänta oss besked?

Fru talman! Jag vill tacka för svaret från statsrådet. Jag tycker ändå att vi har ganska bra samsyn i och med att vår målriktning går åt samma håll.

Jag vill ta vid där Johan Andersson just avslutade, med domstolarna. Vi har fått rapport om att handläggningstiderna hos de olika domstolarna har ökat. Jag tror att även statsrådet har fått den rapporten. Huruvida de behöver mer resurser eller inte är inget som man behöver utreda. Det är en resursfråga.

Jag vill gärna upprepa Johans fråga. Avser regeringen att skjuta till mer resurser för att snabba upp processen redan här och nu eller så fort som möjligt? Det behöver ju inte remitteras eller utredas på något sätt.

Förändringen under förra mandatperioden, när länsstyrelsen togs bort som första överklagandeinstans, gjordes just för att korta handläggningstiderna. När civilutskottet besökte mark- och miljödomstolen under förra mandatperioden redovisade de att trots att de lagt till tid för de handläggningstider som länsstyrelserna hade haft hade de totala tiderna kortats. Men det krävs att man satsar på mark- och miljödomstolarna så att de klarar av den ökade handläggning de får i och med att länsstyrelserna inte har gjort ett förarbete till dem.

Jag blir alltså lite orolig när jag ser att mark- och miljödomstolarnas handläggningstider ökar. Det är eventuellt en resursfråga. Om inte annat hoppas jag att regeringen har en plan för just det.

Fru talman! Resurssättningen till Sveriges domstolar är givetvis viktig av flera skäl, inte minst i ljuset av det vi diskuterar här i dag. För att den dömande verksamheten ska ha allmänhetens förtroende och för att domstolarna ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver de resurser. Deras resurser behöver fortsätta att öka för att de ska kunna ha god personalförsörjning, kunna avgöra mål och ärenden inom rimlig tid och säkerställa tryggheten för alla som befinner sig i domstol.

För att ge Sveriges domstolar goda planeringsförutsättningar har regeringen därför genom budgetpropositionen tillfört ytterligare resurser. Jag utesluter inte att det kan behövas ytterligare förstärkningar, fru talman. Processen är sådan att jag inte i denna kammare kan föregripa de processer vi har för budgeten. Men jag vill peka på de satsningar som redan har gjorts av den förra regeringen men också av den nuvarande regeringen på utbyggnaden av Sveriges domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller de olika delar som Johan Andersson lyfte fram i sitt föregående inlägg ska utredningen om att förkorta och förenkla tillståndsprocesser enligt miljöbalken, som jag hänvisade till, samtidigt beskriva vilka konsekvenser förslagen får för planläggning enligt plan- och bygglagen och om det finns andra sådana tillståndsprocesser som framöver borde ses över på samma sätt. Det svarar väl delvis på de frågor som Johan Andersson ställt. Det behöver finnas en balans, och man behöver titta på frågan brett. Det ligger så att säga i uppdraget, som är angeläget och viktigt.

Jag har stor tilltro till att vi kommer att få ett underlag som gör att vi kan gå fram med förslag för att steg för steg kunna korta ledtider och förenkla processerna, så att man inte har så långa handläggningstider som i dag.

Det finns flera delar. Jag har i det här svaret berört både resurssättning till domstolarna och det som träffas av den utredning som nu arbetar på regeringens uppdrag.

Fru talman! Jag vill återigen tacka statsrådet för svaret. Det var åtminstone något klarläggande, även om jag kanske hade väntat mig mer när det gäller ekonomi och annat för domstolarnas verksamhet.

Som jag sa inledningsvis i mitt första anförande har det varit en lång process. Kommunmedborgarna och hela regionen har verkligen förväntat sig att man skulle komma i mål med processen. Men så har inte skett.

Jag tror att det är oerhört viktigt att man ser över processer och annat, om inte annat så för att kunna hantera stora etableringar i framtiden. Sverige är ett land som vill jobba med etableringar. Det tycker både Andreas Carlsons regering och min regering som satt tidigare. Det har varit en prioriterad fråga oavsett vem som har varit näringsminister.

I den här debatten har vi inte resonerat så mycket om kretsen för överklagandeprocessen, alltså vilka som är sakägare. Det är också en spännande fråga. Där har jag följdfrågor till bostadsministern.

Hur ser regeringen på den delen? Hur kommer det att se ut framöver? Jag förstår att man inte kan ange exakt, eftersom det ska utredas och hanteras. Men det är en viktig och angelägen fråga. Det visar inte minst den process som vi har upplevt i Motala. Där har det varit fem detaljplaner, av vilka inte alla men ett antal har överklagats av olika anledningar och av olika sakägare och organisationer.

Fru talman! Budgeten för domstolarna förstärks. I år är den en halv miljard mer än förra året. Nästa år, 2025, kommer den att vara 7,9 miljarder och året därpå 8,2 miljarder riktat till Sveriges domstolar. Det är banan som finns i nuvarande budget. Men jag utesluter som sagt inte att det kan behövas ytterligare förstärkningar för Sveriges domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens mycket tydliga fokus på att bekämpa brottsligheten är en del som förstås påkallar ytterligare resursförstärkningar av hela rättsväsendet, men de delar vi pratar om i dag, inte minst bedömningar från mark och miljödomstol, är förstås också viktiga. De behöver hela tiden ha de nödvändiga resurserna för att säkra god personalförsörjning för att i det avseendet kunna upprätthålla så god och snabb handläggning som möjligt.

Vi var inne lite grann på kretsen för överklagandeprocessen. Utredningen ska bland annat utreda ökade krav på prövningstillstånd och om det finns skäl att begränsa den krets som får överklaga domar eller beslut som överprövas av mark- och miljödomstol. Jag tror att Johan Andersson och ledamöterna i kammaren tycker att det är en god ordning att om man ska göra den typen av ingripande förändringar behöver det utredas noggrant.

Utredningen tillsattes tidigt under mandatperioden, just för att det är en angelägen fråga. Men jag tror att vi är överens om att ordningen bör vara sådan att det inte är något som vi fattar beslut om här i Sveriges riksdag efter en kafferast. Det behöver förstås utredas noggrant. Samtidigt behöver tempot i den typen av utredningar vara så högt det bara kan vara. Därför har jag redogjort för att vi kommer att invänta att uppdraget redovisas i december. Därefter ser jag fram emot en god dialog i frågan.

Jag vill tacka för engagemanget och för interpellationen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.