Överskottsmålet

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att nå upp till ett finansiellt sparande på 1 procent av bnp över konjunkturcykeln.

När denna regering tillträdde ärvde vi ett underskott på 60 miljarder kronor från den tidigare borgerliga regeringen. Även i strukturella termer - det vill säga när vi rensar för konjunkturens inverkan - var underskottet stort, och det kan förklaras av de permanenta ofinansierade skattesänkningar som den förra regeringen genomförde. Vi lovade att vända underskottet till ett överskott, vilket vi har gjort.

De tre gångna åren har regeringen konsekvent satt investeringar i det hållbara samhällsbygget före ofinansierade och orättvisa skattesänkningar. Samtidigt har ansvar för statsfinanserna präglat reformpolitiken, och i dag syns resultaten tydligt i både starkare offentliga finanser och lägre arbetslöshet. Detta har lett till att både det finansiella och det strukturella sparandet från och med 2016 och framåt bedöms ligga i linje med överskottsmålet.

Regeringen anser vidare att den finanspolitiska inriktningen framöver innebär en lämplig övergång till det nya, lägre överskottsmålet, samtidigt som inriktningen är i linje med det nuvarande målet för det finansiella sparandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den stora skillnaden mellan den borgerliga oppositionens och regeringens politik är att vi redovisar överskott samtidigt som vi investerar i samhällsbygget, medan den borgerliga oppositionen prioriterar permanenta skattesänkningar som ger strukturella underskott.

Fru talman! Värdet och behovet av att ha överskott i offentliga finanser kan inte nog betonas. Vi har tråkiga erfarenheter från framför allt Sydeuropa, med Grekland som det värsta exemplet på vad som händer i ett land om man hela tiden gasar och spenderar mer pengar än man får in. Detta leder slutligen till att ekonomin kollapsar, tillväxten stagnerar och välfärden drabbas av omfattande nedskärningar.

Detta drabbade nästan alla Europas länder under finans- och statsskuldskrisen, men det drabbade inte Sverige. Sverige hade nämligen under alliansregeringen en ansvarsfull överskottspolitik; vi såg till att plus och minus gick ihop.

Magdalena Andersson försöker förmedla bilden att alliansregeringen inte tog det ansvaret och att den nuvarande regeringen ärvde ett stort underskott - 60 miljarder kronor har finansministern nämnt. Det hon inte nämner är att hon själv under den föregående mandatperioden, med Socialdemokraternas instämmande, skrev sitt namn under 52 av dessa miljarder. Hennes retorik och den praktiska verkligheten stämmer alltså inte riktigt överens.

Vi hade, som jag var inne på, under Alliansens tid vid makten en historisk lågkonjunktur, som motiverade att man satsade och stimulerade ekonomin. Socialdemokraterna var som sagt med på det då. Nu är vi inne i en historisk högkonjunktur, och då måste man spara. Det gör vi i Sverige, och det gör finansministern.

Vi hade för ett litet tag sedan en debatt där Magdalena Andersson försökte göra en poäng av att om det går bra för Sverige i rankningar tack vare att vi ökar vår makroekonomiska stabilitet borde samma sak gälla även för andra länder - högkonjunkturen är ju global. Problemet är att många andra länder inte sparar under en högkonjunktur, men det gör vi. Under en högkonjunktur sticker Sverige därför iväg i rankningar av till exempel konkurrenskraft. Där har finansministern förklaringen.

Problemet är att vi inte sparar tillräckligt med tanke på högkonjunkturen. Det finns en speciell anledning till att just denna högkonjunktur, kanske mer än någon tidigare, är viktig att utnyttja för att lägga undan pengar inför sämre tider. Vi har nämligen minusränta i Sverige i dag. När det blir lågkonjunktur om ett, två eller tre år kommer Riksbanken alltså inte att kunna avhjälpa den och stimulera ekonomin genom att sänka räntan. Vid en lågkonjunktur kommer vi därför att vara helt beroende av att den dåvarande regeringen hade muskler nog att spendera och satsa. Denna problematik har finansministern inte någon gång nämnt i de många debatter som har förts kring överskottspolitiken.

Absolut mest intressant tycker jag trots allt är att vi är på väg att få ett nytt överskottsmål som ska träda i kraft den 1 januari 2019. Men finansministern låtsas som att det överskottsmålet redan gäller. Hon struntar alltså i att vi fortfarande, fram till den 1 januari 2019, har ett överskottsmål på 1 procent och agerar som om det nya överskottsmålet på 0,3 procent av bnp är det som gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Fredrik Schulte säger att alliansregeringen såg till att plus och minus gick ihop, men det gjorde alliansregeringen inte alls. Man lämnade efter sig stora underskott, de största sedan budgetsaneringen senast Moderaterna satt i Finansdepartementet. Det var inte bara i kronor och ören vi hade ett stort underskott. Ni lämnade också efter er ett stort strukturellt underskott, det vill säga ett underskott när man tar hänsyn till konjunkturen. Inte heller där gick alltså plus och minus ihop.

Däremot har vi sett till att skapa överskott. Nu går plus och minus ihop, inte bara på grund av konjunkturen. Vi har också stärkt det strukturella sparandet, så att vi nu också har ett strukturellt överskott. Det är det som är skillnaden mellan moderater och socialdemokrater. Moderater lämnar efter sig underskott, även när man tar hänsyn till konjunkturen. Vi socialdemokrater har ordning och reda i statsfinanserna och ser till att ha överskott, även när man tar hänsyn till konjunkturen.

Fru talman! Det gjordes en utvärdering för ett par år sedan av svenska fjärdeklassare. Ett av resultaten som man kom fram till i den mätning som kallades Timss var att väldigt många hade svårt att få rätt svar på frågan: Hur mycket är 61 minus 59? Många elever kom fram till att det rätta svaret var 18. Det kan man tycka är märkligt. Men när barnen intervjuades sa de att 5 minus 6 är 1, och 1 minus 9 är 8, och då blir det 18. Det är ett tråkigt exempel på att svensk skola inte funkar.

Finansministern verkar inte kunna räkna så mycket bättre. Hon säger här att Alliansen orsakade 60 miljarder i underskott. Hon lade själv fram socialdemokratiska oppositionsbudgetar med underskott på 52 miljarder som hon godkände. Vad är 60 minus 52? Det är 8. Det är alltså 8 miljarder som hon tycker är det skandalösa strukturella underskott som Alliansen bidrog med.

Detta är bara tom retorik. Finansministern är en mycket skicklig debattör och retoriker. Det vill jag ge henne. Men det är just bara tom retorik, och hon vet det innerst inne. Av 60 miljarder i underskott stod Socialdemokraterna bakom 52. Kom igen! Detta är tramsigt.

Ännu mer intressant är det att det överskott som vi har i dag är lite starkare än det skulle ha varit, tack vare att Alliansens budget gick igenom riksdagen 2015.

Vi kan stå här och tjafsa om hur det var och hur man borde ha gjort. Men det intressanta är framtiden. När det gäller framtiden har vi en finansminister som har vidtagit åtgärder för att minska sparandet och sänka överskottsmålet från 1 procent till en tredjedel och som låtsas som att det nya överskottsmålet på en tredjedel gäller nu, när det i själva verket börjar gälla om ett år.

Jag ställer min fråga för att jag inte förhastat vill KU-anmäla finansministern för att hon inte följer regelverket kring överskottsmålet. Jag undrade om hon kan motivera och förklara hur det kommer sig att hon låtsas som att det nya regelverket gäller nu och har gjort det under de senaste åren. Men jag får uppenbarligen inte någon sådan förklaring. Då återstår väl bara att göra en KU-anmälan på denna punkt.

Vi kommer antagligen att ha en riktigt tråkig lågkonjunktur under de kommande åren, eftersom denna regering sätter sprätt på väldigt mycket mer pengar än man borde göra därför att vi inte har sparat tillräckligt och därför att vi har en minusränta. När nästa lågkonjunktur slår till kommer Riksbanken därför inte att kunna hjälpa till så att svenska låntagare får lägre ränta. Därför kommer en kommande alliansregering antagligen att få väldigt mycket att städa upp efter denna finansminister. Hon har i stället valt att satsa en massa pengar. I stället för att spara i goda tider satsar hon väldigt mycket pengar på att höja bidragen för dem som inte arbetar, så att utanförskapet blir större och så att de sociala problemen i utanförskapsområdena ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Detta kan gå mycket snabbt. I Storbritannien fördubblades nästan statsskulden mellan 2009 och 2010, alltså på ett år. Det kan gå väldigt snabbt. Och den här finansministern låtsas som att det inte finns en framtid, och det är oroande.

Fru talman! För ordningens skull vill jag påpeka att alliansregeringens budgetmotion som passerade genom riksdagen var svagare offentligfinansiellt än den budgetproposition som jag hade lämnat till denna kammare hösten 2014 - budgeten för 2015.

Det är vår bedömning, vilket går att läsa i budgetpropositionen, att regeringens finanspolitik ligger helt i linje med nuvarande överskottsmål. Och vi har kraftigt stärkt finanserna. Om Fredrik Schulte ska KU-anmäla någon bör han nog börja med min företrädare, Anders Borg, som uppenbarligen bröt mot överskottsmålet, givet att vi hade ett strukturellt underskott som närmade sig 1 procent under den tiden.

Ordning och reda i statsfinanserna är en grundförutsättning för att vi ska kunna ha en välfärdsstat. Det är genom ordning och reda i statsfinanserna som vi kan garantera en säker finansiering för vår gemensamma välfärd. Det är denna gemensamma välfärd som vi socialdemokrater tycker är så viktig. Det är därför som socialdemokrater och socialdemokratiska regeringar alltid har sett till att det är ordning och reda i statsfinanserna. Vi vet nämligen att om man inte har ordning och reda när konjunkturen vänder blir det just de som är mest beroende av vår gemensamma välfärd som riskerar att få betala priset. Vi såg det efter att vi tog över efter den borgerliga regeringen i början av 1990-talet och var tvungna att budgetsanera.

Det är just för att vi tycker att det är viktigt med en bra förskola och skola till alla barn, trygg sjukvård till alla och en trygg äldreomsorg som vi menar att det är viktigt att ha ordning och reda i statsfinanserna. Det är precis denna politik som vi har drivit under denna mandatperiod. Vi har vänt underskott till överskott och skapat ordning och reda i statsfinanserna, vilket också gör att vi har resurser för att kunna satsa på skolan, på barnomsorgen, på förskolan, på sjukvården och på äldreomsorgen. Vi har kunnat bygga ut vuxenutbildningen, så att fler människor får den utbildning som gör att de också kan ta de jobb som nu växer fram. Vi ser nu att 250 000 fler människor går till jobbet jämfört med när regeringen tillträdde. Allt detta kan vi göra tack vare att vi har ordning och reda i statsfinanserna.

Fredrik Schulte säger att vi höjer bidragen till människor som inte arbetar. Jag tycker att det är bra att vi kan höja barnbidragen. Det är någonting som går till alla barnfamiljer och som jag vet är ett välkommet tillskott till många barnfamiljer, inte minst till dem som har lite mindre inkomster. Jag tycker också att det är mycket förnuftigt att vi har höjt underhållsstödet till ensamstående föräldrar. Vi vet nämligen vilken otroligt tuff situation som många ensamstående föräldrar, inte minst mammor, har. Det är också bra att vi har avskaffat stupstocken i sjukförsäkringen, eftersom det gör att människor som blir sjuka kan känna en trygghet i att de inte blir utförsäkrade vid ett visst datum. Det var ett omänskligt sätt att förfara. Det är också bra att vi har höjt taket i a-kassan, eftersom det stärker löntagarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Det är en viktig och central del i den svenska modellen, som har byggt detta land starkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu minns jag inte den exakta siffran, men om man som ensamstående trebarnsmamma lever på socialbidrag måste man - till följd av de många socialbidragshöjningar och förstärkningar regeringen har gjort - komma upp i en inkomst på nästan 30 000 kronor, tror jag att det var, för att det ska löna sig att arbeta. Och så undrar finansministern varför vi har ett stort utanförskap och stora utanförskapsområden med till exempel en arbetslöshet på 15 procent bland utrikesfödda.

Regeringen har höjt a-kassan så att direktören när han blir arbetslös får mer i a-kassa än vad servitrisen som får sitt första jobb får i lön. Det är vad finansministern kallar rättvisa. Regeringen har framför allt satsat på att höja bidragen och göra det mindre lönsamt att arbeta. Man har strukturellt försvagat och underminerat Sveriges långsiktiga framtid och välstånd. Framför allt sparar inte finansministern tillräckligt mycket. Alliansen vill spara 16 miljarder mer än denna regering.

Vi kan sitta och debattera vad som har varit, men finansministern har fel om att S-budgeten 2015 skulle ha varit stramare än alliansbudgeten. Vi kan dock återkomma till den frågan. Finansministern kan låtsas att Alliansen var ensam om 60 miljarder i underskott, men vi har beslut och protokoll som visar att Socialdemokraterna ställde sig bakom 52 av dessa miljarder. Det är bara retorik och tomma ord.

Det intressanta är som sagt framtiden. Framtiden är den att Alliansen lägger undan mer pengar för hårda tider, och framtiden är att denna regering inte ser allvaret i att Riksbanken har minusränta och att vi kan åka på en rejäl smäll i nästa lågkonjunktur. Då kommer vi att behöva städa upp efter finansministern.

Fru talman! Nu visar ju historien i svensk ekonomisk politik att det är socialdemokratiskt ledda regeringar som har städat upp efter moderatledda regeringar - tre gånger av tre möjliga i modern tid. Fredrik Schulte säger kanske att det bara handlar om att moderater har haft otur, men då undrar naturligtvis svenska folket varför man ska rösta på någon som alltid har otur.

Det är viktigt att vi bygger upp skyddsvallar inför framtiden; vi vet att lågkonjunkturen kommer förr eller senare. Det är också precis vad denna regering har gjort, till skillnad från vad Moderaterna gjorde när de senast satt på Finansdepartementet. Trots att det var en uppåtgående konjunktur skuldsatte man hela svenska folket för att sänka skatten mest för dem som tjänar mest. Det är klassiskt moderat agerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har däremot skapat ordning och reda i statsfinanserna. Vi har sett till att vi under mandatperioden har sänkt statsskulden med 10 procentenheter. Ordning och reda och låg statsskuld - det är det som skapar muskler för att klara en kommande lågkonjunktur. Den kommer förr eller senare, och regeringen har sett till att rusta Sverige.

Fredrik Schulte säger att regeringens politik leder till ökat utanförskap. Tittar man på siffrorna ser man att det inte är så, utan vi har tvärtom den lägsta andelen som lever på olika ersättningar sedan tidigt 80-tal. Det är det som är resultatet av den här regeringens politik: ordning och reda i statsfinanserna, 250 000 fler som går till jobbet, 10 procentenheter lägre statsskuld och den lägsta andelen som går på ersättning sedan tidigt 80-tal. Så har denna regering styrt landet.

Överläggningen var härmed avslutad.