Överklagande vid offentlig upphandling

Fru talman! Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat mig om jag kommer att säkerställa att alla orsaker som härrör från undermåliga underlag först och främst tas i beaktande för att säkerställa att förfrågningsunderlag inte brister.

Frågan är som jag förstår den föranledd av att regeringen i juni tillsatte en särskild utredare som bland annat har i uppdrag att överväga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska antalet överprövningsmål. En av de åtgärder som utredaren enligt direktiven ska analysera är möjligheten att införa ansökningsavgifter i överprövningsmål. Något förslag om att införa en avgift för överklagande inom en upphandlingsprocess, som Ann-Charlotte Hammar Johnsson nämner, finns alltså ännu inte. Jag vill inte föregå utredningens arbete och förslag, även om jag vill betona att rättssäkerhet är en av hörnstenarna i regeringens arbete med att utveckla den offentliga upphandlingen.

Det är emellertid angeläget att minska de negativa konsekvenserna av att så många upphandlingar begärs överprövade, särskilt som antalet har ökat på senare tid. Även leverantörer drabbas av de många och långa överprövningarna på upphandlingsområdet som leder till osäkerhet och förseningar. Här kan tilläggas att samtliga våra nordiska grannländer och de flesta övriga medlemsstater i EU har infört bestämmelser om avgifter för att ansöka om överprövning.

Utredaren ska även enligt regeringens direktiv särskilt analysera vilka effekter förslagen får för små företag. Till sin hjälp har utredaren ett stort antal experter, varav flera från näringslivets organisationer. Jag är övertygad om att de kommer att bidra konstruktivt med att belysa för- och nackdelar med olika lösningar och att de små företagens förutsättningar kommer att beaktas i arbetet.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Anledningen till den här interpellationen är - korrekt uppfattat - den utredning som ska vara klar i juni 2018. Det handlar också om den skriftliga fråga som min partikamrat Hans Rothenberg ställde och som löd: Hur påverkar införandet en avgift och minskade möjligheter till överklagande rättssäkerheten för mindre enskilda aktörer och möjligheterna för dessa att vara delaktiga i en upphandlingsprocess på lika villkor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Statsrådet hänvisar självklart, som vi hör, till den pågående utredningen. Samtidigt säger statsrådet att samtliga våra nordiska grannländer och de flesta övriga medlemsländer i EU har infört bestämmelser om avgifter för att ansöka om överprövning. I Norden är vi alltså det enda land som inte tar ut någon avgift. Det ligger ett visst signalvärde i det, även om det är en pågående utredning. Det känns, om man tänker högt, som att vi är på väg åt det hållet, och därför har jag ställt denna interpellation för att även kunna diskutera andra delar i det hela.

Det finns en sanning som lever där ute om att det inte är möjligt att ställa frågor under en pågående upphandling. Detta gäller både dem som ska delta och som känner att de inte får ställa frågor för då utesluts de, och dem som ska genomföra upphandlingen, det vill säga inköparna, som menar att de inte kan ge svar.

Detta är en problematik som man måste komma till rätta med, menar jag. Det är en väldigt viktig del i det förebyggande arbetet, innan man kommer så långt som till att kanske ta ut en avgift för överklagande. Många delar som kan vara problematiska behöver ju kanske inte vara det.

Om man har vunnit en upphandling och det kommer till tilldelning är det ju så att om det finns ett överklagande på gång så behöver inte den som gör inköpet ge den leverantören uppdraget som har det hela för tillfället. Det är också en sådan del i det förebyggande att man kan välja en annan leverantör och på så sätt se till att medborgarna inte kommer i kläm under den tid som det sker en överprövning. Med detta sagt är det en stor skillnad mellan de företag som okynnesöverprövar och de som gör det av en anledning som är helt befogad.

Statsrådet tar också upp att Upphandlingsmyndigheten ska vara en stödjande verksamhet, och det är ju ett bra och viktigt arbete. Det är också viktigt att det blir korrekt information. Om jag är rätt informerad och har förstått det rätt behöver myndigheten nu revidera sitt arbete, eftersom man har gett felaktig information på vägen. Om det är så att man inte riktigt är i fas med det arbete som man ska göra kan ju även detta bli en bidragande orsak till varför det kan komma fler överprövningar.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det ska bli spännande att debattera det här.

Offentlig upphandling är en möjlighet för många företag att komma in på nya, spännande marknader och få en möjlighet att visa sitt kunnande i en miljö som domineras av offentliga beslut. Det innebär också en möjlighet att kunna utvecklas.

För mindre företag är detta en möjlighet att vara med på samma villkor som landsting, regioner, kommuner och även stora företag. Alla aktörer ska ha möjlighet att vara med i en offentlig upphandling. Det ska vara rättssäkert och effektivt. Jag använder ett gammalt klassiskt citat: Alla ska med. Alla ska kunna vara med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

För ett tag sedan meddelade den utredning som är på gång sitt betänkande, och jag noterar att ministern kommenterade i radion att han kan tänka sig en avgift för att bromsa antalet överklaganden och att dagens regelverk är för generöst.

Jag ställde en skriftlig fråga om det här, och Ann-Charlotte Hammar Johnsson refererade till den. Jag tycker att när vi nu har möjlighet att debattera detta så kan vi gå lite mer på djupet, och därför vill jag ställa frågan: Tycker ministern att det är en bra väg att använda pengainstrumentet för att begränsa möjligheten att delta i en offentlig upphandling?

Det finns andra saker som skulle behöva göras när det gäller offentlig upphandling, och det är snarare att ändra krångliga regler och skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att kunna vara med i stället för att försvåra.

Jag förstår att ministern inte vill bestämma sig här och nu för om det ska införas en avgift. Men jag tycker att det var anmärkningsvärt att ministern kommenterade det här och ställde sig hyfsat positiv till att kunna tänka sig att införa en avgift. Det är ett defensivt sätt att hantera offentlig upphandling på och ett defensivt sätt att se på den problematik som finns.

Det kan finnas många anledningar att överklaga. I sitt svar noterar ministern just att Sverige ligger i topp när det gäller överklaganden. Då kanske det är andra saker man ska titta på. Kanske ska man titta på villkoren för upphandling och dem som upphandlar. Ger man för komplicerade upphandlingsdirektiv? Gör man helt enkelt upphandlingar som blir väldigt svåra att vara med i? Är det detta som är anledningen till att många upphandlingar överklagas?

Jag vill fråga ministern om han är beredd att se över möjligheten att göra det enklare för mindre och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar. Är ministern också beredd att prioritera detta framför att ta till avgiftsvapnet i det här sammanhanget?

Fru talman! Tack till Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Hans Rothenberg för den viktiga frågeställningen om offentliga upphandlingar och möjligheten för små och medelstora företag att delta i dessa upphandlingar.

Faktum är att för regeringens del har ett av de viktigaste perspektiven i vårt arbete med offentliga upphandlingar varit att underlätta för de små och medelstora företagen. Det görs på olika sätt, bland annat genom en förenkling av regelverket för offentliga upphandlingar. Där pågår ett arbete i den del som rör välfärdsupphandlingar, men vi har också jobbat med den nya lagen om offentlig upphandling som har trätt i kraft. Där finns det en del förenklingar även om det återstår en del arbete.

Framför allt handlar det om tillämpningen av upphandlingslagstiftningen. Till exempel har vi jobbat med att se till att upphandlande myndigheter får stöd i att dela upp upphandlingar i mindre delar, mindre kontrakt, så att man öppnar upp marknaden för små och medelstora företag. Där kommuner, landsting och myndigheter jobbar med uppdelade kontrakt ser vi mycket positiva resultat för de små och medelstora företagen. Det leder till att vi effektiviserar verksamheter, eftersom det blir bättre konkurrens. De lokala aktörerna får delta i upphandlingar och kan få kontrakt.

Vi har också jobbat med projekt som handlar om tidig dialog i syfte att ge en möjlighet till arbetsgivare att påtala brister i förfrågningsunderlagen, något som även Ann-Charlotte Hammar Johnsson berör i sitt inlägg. Här handlar det om att se till att det finns en transparent dialog mellan anbudsgivare och upphandlande myndigheter så att förfrågningsunderlagen blir bra, att man exkluderar irrelevanta krav eller krav som exkluderar de små och medelstora aktörerna. Här har vi också lagstiftning som sätter gränser för kapacitetskrav, något som exkluderar de små aktörerna. Det gäller att se till att de här dialogerna möjliggör för små och medelstora företag att påtala felaktiga kapacitetskrav.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Det görs mycket vad gäller offentliga upphandlingar som inte har med överprövningar att göra. Däremot finns ett behov av att jobba med frågan om överprövningarna. Det sker ett mycket stort antal överprövningar i jämförelse med andra länder. Sverige har en relativt unik modell med avgiftsfria överprövningar och en ordning där man inte riskerar att bära motpartens rättegångskostnader. Det är ett mycket generöst ekonomiskt system för överprövningar av offentliga upphandlingar, och det är ett system som inte finns i så många andra jämförbara länder. Det påverkar i sin tur antalet överprövningar.

De företag som deltar i offentliga upphandlingar är inte särskilt förtjusta i alltför många överprövningar. Det skapar problem inte bara för offentliga sektorn. Det skapar också problem för seriösa leverantörer som deltar i upphandlingar.

Det är viktigt att ha en ordning med rätt balanspunkt. Det måste finnas möjligheter till överprövningar. De små och medelstora företagen måste kunna begära överprövningar av upphandlingar där det finns brister. Men självklart ska det vara ett system som är effektivt och möter de behov som de offentliga inköpen ska tillgodose.

Därför behöver frågan utredas. Vi har en mycket skicklig och kunnig utredare, en internationellt erkänd expert på området. Till sin hjälp har utredaren flera andra experter som bland annat företräder de organisationer som organiserar små och medelstora företag. Det är viktigt att deras synpunkter och erfarenheter tas med i utredningsarbetet, som måste bedrivas seriöst. Självklart måste vi beakta alla aspekter av frågan innan vi sätter ned foten och bestämmer oss för en linje.

(forts.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var två timmar sedan sist, så nu ska vi försöka komma ihåg var vi slutade.

Det sista som sas var väl att statsrådet tog upp de olika bitar som har varit föremål för diskussion om hur man ska kunna förbättra upphandlingar - att man delar upp upphandlingarna i mindre delar och tidigt för en dialog. Det är bra att man gör det. Samtidigt gör det ingenting för att förhindra överklaganden i sig.

Stora företag har muskler till att ha personer avsatta för att sköta de här bitarna på avdelningar medan små enmans och fåmansföretag inte har detsamma. Det är därför vi har anledning att debattera med statsrådet - vi funderar på hur det blir om det eventuellt skulle dyka upp en avgift för att överklaga.

Om jag förstår saken rätt följde statsrådet debatten om Arbetsförmedlingen tidigare i dag, där vi diskuterade bakgrunden till att saker och ting blir som de blir med tanke på att man sitter med avtal som man inte har kunnat genomföra. I Arbetsförmedlingens fall beror det på att man som myndighet har missat sina upphandlingar, vilket är ett bekymmer. I det fallet kom man på upphandlingen sent - sju månader nämndes här. Blir det korta frister innebär det att också tiden tills det ska vara klart blir kortare, vilket gör att domstolar där det tar tid att överklaga sätts på prov ännu mer. Då kommer det att dra ut på tiden.

I den debatten tog jag upp att det viktiga när man gör ett inköp är att man gör ett avtal. Det som i många delar saknas i Sverige i dag är att man från dag ett följer upp vad det är man har köpt och vad man får för pengarna, att man gör den marknadsanalysen och följer sina egna avtal för att se vart de tar vägen och att man får god utväxling för att vara klar i god tid. Om man arbetar på det sätt som är tänkt kommer man att ha god tid på sig att ta höjd för eventuella överklaganden som kommer till stånd - även om vi tycker att det överklagas mer i Sverige och att det är ett bekymmer, vilket jag håller med om.

Jag ställde också en fråga om domstolarnas roll. Hur effektiva är domstolarna, och vad kan göras i den änden? Alla dessa punkter om mindre delar, tidigare dialog och kunskap som vi har varit inne på i fråga om vad man får lov att göra i en upphandling är ju sådant som är förebyggande för att man inte ska hamna i den änden.

Jag nämnde i mitt förra anförande, innan jag lämnade över till Hans Rothenberg, att myndighetens roll har blivit ett bekymmer. Jag vet inte hur stort det är. Statsrådet tittade lite frågande på mig då. Det finns i alla fall ett ärende som jag känner till där en kommun har gjort en upphandling där ett lokalt företag skulle delta. Företaget har haft avtal och löner enligt kollektivavtal på ett sätt som vi debatterat många gånger. Om jag förstår det rätt missade myndigheten att det inte fanns några centrala avtal och gjorde en kalkyl som inte överensstämde med det lokala, vilket gjorde att det helt plötsligt inte blev bra. Det gör att myndigheten får gå tillbaka och titta på vad det är för råd man ger. Det är ju jätteviktigt att detta inte späs på så att man hamnar i en överklagandediskussion.

Om alla de här punkterna skulle jag vilja att statsrådet berättar lite i nästa inlägg.

Fru talman! När vi talar om upphandling tror jag att det är viktigt att vi riktar fokus åt rätt håll. Väldigt mycket fokus ligger på upphandlarna, men vi borde ha större fokus på dem som berörs mest: de företag och leverantörer som ska kunna vara med och delta i upphandlingar. Ofta är det små och medelstora företag som i upphandlingsdjungeln drunknar i direktiv och krångliga föreskrifter som gör att de utesluts ur de här sammanhangen. Därför blir det ofta de stora bolagen som är med och gör upp i slutändan. Ska vi få ett växande, dynamiskt näringsliv måste också de små och medelstora företagen kunna vara med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

När det blir kö i upphandlingarna och när det blir missnöje återstår möjligheten att överklaga. Jag kommer tillbaka till det som är min käpphäst, nämligen det som ministern sa i ett uttalande: att han öppnar för att belägga det med en avgift att överklaga. Det är inte att åtgärda problemen. Det är möjligen att lägga balsam på symtomen. Men om man har många överklaganden - som det är just nu flest i Europa - måste man gå till roten och orsaken till att det görs så många överklaganden. Det är i det sammanhanget som avgifter möjligen kan hjälpa genom att ta bort möjligheten att överklaga. Men de tar inte bort anledningen till att man överklagar.

Vi måste lägga fokus på de företag som är med i sammanhanget och ska ha en rimlig chans. Ska det vara stödjande för dessa företag är det inte en avgift som är lösningen.

Fru talman! Återigen tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Hans Rothenberg!

Engagemanget i upphandlingsfrågor som finns i Sveriges riksdag behövs det ännu mer av, för det rör en femtedel av Sveriges ekonomi. Det rör viktiga verksamheter i den offentliga sektorn. Det rör möjligheter för små och medelstora företag och stora företag att medverka till att utveckla offentliga verksamheter.

Fru talman! Min bild - och jag har jobbat med de här frågorna i många år och haft kontakt med både företrädare för leverantörer och den offentliga sektorn - är att överprövningar i offentliga upphandlingar är problematiska. Detta med anledning av att vi har ett mycket stort antal överprövningar i offentliga upphandlingar i jämförelse med andra länder.

Vi har också ett system som inte kräver att anbudsgivaren påtalar felen tidigt i processen. Även om man tidigt upptäcker fel i offentliga upphandlingar har man möjlighet att vänta till senare i processen med att påtala felen och då ta processen till domstol.

Här kan man naturligtvis ha ett annat regelverk som ställer högre krav på upphandlande myndigheter men också på anbudsgivare att agera så tidigt som möjligt för att effektivisera processen vid överprövningar av offentliga upphandlingar.

Vi behöver utvärdera alla möjliga metoder för att göra de offentliga upphandlingarna bättre och effektivare. Därför har vi gett i uppdrag till den utredning som nämndes tidigare att titta på erfarenheter från andra länder och möjligheter att skapa en ordning som finner rätt balanspunkt mellan effektivitet och rättssäkerhet.

Vi har också gett i uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att ta fram ett underlag för utredningen. Hur ser det ut med överprövningar i offentliga upphandlingar i vårt land? Det är ju viktigt att vi utgår från fakta. Det förs en debatt om överprövningar i offentliga upphandlingar på många ställen, men vi behöver sammanställa överprövningarna och se var de uppstår och vilka skillnaderna är mellan olika sektorer på den offentliga marknaden. Utifrån det underlaget kan utredningen ta fram rätt förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Vår utgångspunkt är att de lagändringar som ska genomföras ska vara lagändringar som inte negativt särbehandlar små och medelstora företag. Det har varit en viktig utgångspunkt, och det framgår också av direktivet till utredningen.

Det är inget enkelt område. Den ordning som gäller i till exempel England och Wales, som vi har tittat på, är en ordning där man har ansvaret för rättegångskostnaden för motparten. Då blir det naturligtvis en hämmande effekt. Man får betydligt färre överprövningar i offentliga upphandlingar, men det är klart att det stänger dörren för många aktörer när det gäller att begära en överprövning.

Det är ingen tvekan om att vår modell kanske är den mest generösa i Europa, vilket också har sina nackdelar. Det är därför våra kommuner och landsting ofta brottas med överprövningar i offentliga upphandlingar. Det är också därför vi har ett stort antal mål i domstolar, vilket naturligtvis påverkar handläggningstiden.

Det har funnits förslag i denna debatt om att man ska prioritera upphandlingsmålen i förvaltningsdomstolarna, men det innebär ju att man prioriterar ned andra måltyper. Det kan vara måltyper som också är viktiga och där det finns starka skäl för att vi inte ska ha alltför långa handläggningstider.

Detta är viktiga frågor, men vi måste ha en ordentlig utredning först. Jag ser fram emot att fortsätta att föra denna debatt och dialog med riksdagen.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag tycker att det är jättebra att man har fått i uppdrag av Konkurrensverket och myndigheterna att komma med en inventering av vad överprövningarna bygger på. Jag ser fram emot att få se detta i december, då jag hoppas att den kommer.

När det gäller att vänta med att berätta finns det många delar i detta. Frågan är, precis som Hans Rothenberg var inne på: Varför väntar man med att berätta? Det är något konstigt med det offentliga och inköp som inte finns i det privata, det vill säga att man har två motparter i stället för en part.

Det finns två punkter: kunskap och utbildning i landet. Jag skulle gärna vilja att statsrådet i sitt sista inlägg tar upp hur man ser på detta. Det känns som att det någonstans på vägen finns två punkter där man verkligen måste komma vidare så att man gör det man ska.

Jag bor själv i en kommun där man har gjort en del upphandlingar. I en av de senaste missade man att göra en dränering på ett ställe där man skulle ha en skateboardbana, vilket gör att allt som man beställer i efterhand blir dyrt och fel. Jag känner att det behövs saker och ting på vägen som gör att det blir rätt. Frågan är varför man väntar med detta.

Oligopol är en risk. Jag vill se företag, såväl små som stora, växa. De behöver en hemmamarknad, och det är detta jag är orolig för. Jag vill att fler ska växa i näringslivet och kunna ta plats och sälja lokalt i kommunen - bra grejer och gärna innovativt så att man inte bygger fast vad det ska vara utan öppnar upp i frågeställningarna så att man får bra verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Jag hoppas verkligen att det inte fastnar i avgifter. Jag hoppas också att de i utredningen lyssnar på vår debatt.

Fru talman! De utbildningsinsatser Ann-Charlotte Hammar Johnsson nämner är helt centrala för att öka kvaliteten på de offentliga upphandlingarna.

Det görs många olika typer av insatser, bland annat av Upphandlingsmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, som arrangerar olika typer av utbildningsinsatser, och organisationen Svenskt Näringsliv, som har haft en turné där man bland annat möter upphandlare och företrädare för kommunsektorn.

Vi jobbar aktivt gentemot de statliga aktörerna. För bara två tre veckor sedan samlade vi de statliga inköpscheferna för att gå igenom upphandlingsstrategin, där dessa frågor finns med. Där finns ett tydligt fokus på dialog med anbudsgivare för att förebygga överprövningar i offentliga upphandlingar.

Det finns alltså ett ordentligt program för att hantera den strategiska aspekten hos den offentliga affären, men det är ingen tvekan om att rättsreglerna också påverkar förutsättningarna. Om man har ett väldigt generöst regelverk för överprövningar får man fler överprövningar, men om man har ett restriktivt regelverk får man färre. Detta är dock inte något skäl för att vi ska göra det alltför svårt för aktörer att få en rättslig överprövning som garanterar rättssäkerheten, utan det handlar om att det måste finnas en balans.

De flesta som jobbar med offentliga affärer i dag, oavsett om man är på leverantörssidan eller inom den offentliga sektorn, är överens om att regelverket har sina brister och att det är problematiskt för den offentliga affären att vi har så många överprövningar, som försenar processer och stör både leverantörer och upphandlande enheter och myndigheter.

Vi får helt enkelt återkomma till denna fråga, dels när vi får underlaget från myndigheterna vad gäller kartläggningen av hur det ser ut i dag, dels när utredningen lägger fram sitt förslag. Jag ser fram emot att fortsätta att föra en dialog om detta.

Överläggningen var härmed avslutad.