Övergödningsutredningen och hästhållningen

Fru talman! Sofia Westergren har frågat mig hur jag ämnar verka för att bilaga 4 i betänkandet från Övergödningsutredningen inte ska gå vidare som underlag till fortsatt utredning och riskera att slå undan benen för svenska hästägare.

Övergödningen är ett stort problem i många sjöar och kustvatten och i Östersjön, och det är nödvändigt att de åtgärder som gör mest nytta och har störst effekt genomförs. De svenska kusterna ska vara platser vi är stolta över, och våra hav ska vara fulla med liv.

Övergödningsutredningen riktar inte in sig specifikt på hästnäringen utan rör flera sektorer och föreslår många olika åtgärder för att minska övergödningen av kustvatten, sjöar och vattendrag.

Utan att i detalj föregå den fortsatta behandlingen av utredningens betänkande ser jag generellt positivt på det förbättringsarbete som pågår inom hästnäringen och på att det tas fram information och råd som kan hjälpa verksamheter i hästbranschen i deras miljöarbete. Regeringen har inte föreslagit och planerar inte att gå fram med de råd eller de exempel som utredningen ger för hästnäringen i bilaga 4. Jag vill också framhålla att jag ser positivt på den svenska hästnäringen, vilken bidrar till såväl människors välmående som en levande landsbygd. Hästen har en viktig betydelse på många olika områden där betade marker och naturupplevelser är delar av nyttan. Hästgårdar bidrar till att upprätthålla viktiga miljö- och naturvärden liksom samhällsnytta med rehab, fritid, turism, arbetsträning och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen kommer inte med några förslag till regler eller lagstiftning. Dess förslag är att Jordbruksverket ska få i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästhållare. Övergödningsutredningen lämnade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning i februari 2020. Utredningens betänkande har varit ute på remiss till den 31 augusti 2020, och fortsatt beredning av betänkandet och remissvaren sker nu i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag tackar miljö- och klimatminister Isabella Lövin för svaret. Jag håller med ministern om att det finns ett problem med övergödning, framför allt i Östersjön. Sverige är ett avlångt land. Min valkrets ligger runt Göteborg på Västkusten. Våra vatten mynnar inte ut i ett hav med samma problematik som Östersjön. Bestämmelserna behöver vara anpassade för att se olika ut i landet.

Jag kan ge ett exempel ur verkligheten. På ridskolan i Stenungsund, som jag kommer från, går hästarna och betar längs strandkanten. Marken har tidigare varit betad i uppemot hundra år av nötdjur. Betandet och trampandet av djur har skapat en artrik mark som blivit klassad som särskilt bevarandevärd. Hästar går endast där under sommarhalvåret, när växter tar hand om den näring som hästarna ger.

I utredningen saknas nyanser och vilja att se skillnader. Utredningen upplevs som klumpig och fyrkantig av hästfolket. Det kändes som att utredningen ville slå undan benen för svensk hästhållning genom att i bilaga 4 lyfta fram exempel som att det endast bör vara två hästar per hektar, att en hästhage är uttjänt efter tio år och att hästar inte ska beta vid vattendrag.

Jag tackar ministern för informationen om att regeringen inte planerar att "gå fram med de råd eller de exempel som utredningen ger för hästnäringen i bilaga 4". Varmt tack för det!

Ministern säger i sitt svar: "Dess förslag är att Jordbruksverket ska få i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästhållare." Jag håller med ministern om att det behövs mer underlag. I dag saknas ett sammanhållet underlag. Fler studier behöver göras. Men det känns hårt att redan nu se behovet av att gå fram med nya bestämmelser för hästhållare. Utredningen har inte på ett trovärdigt och faktabaserat sätt presenterat att det finns behov av att införa en särskild reglering för hästhållare.

Fru talman! Jag undrar om ministern förstår den kritik utredningen fick från hästhållare i Sverige.

Fru talman! Jag tackar Sofia Westergren för frågorna. Jag vill börja med att återigen understryka att regeringen ser mycket positivt på den svenska hästnäringen. Den bidrar till arbetstillfällen, möjlighet till rekreation och kontakt med djur och den biologiska mångfalden, som främjas. Inte minst är många flickor och kvinnor väldigt engagerade i hästnäringen, och det är någonting som absolut bidrar till en levande landsbygd och mycket välmående i vårt land. Jag hade själv häst när jag var yngre och vet precis hur viktigt det är för levande landsbygd, fritidssysselsättning och en social samvaro för väldigt många, inte minst ungdomar. Därför råder det inget som helst tvivel om att regeringen ser mycket positivt på hästnäringen och vill värna den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill verkligen understryka att den här utredningen behandlade övergödningen i stort och inte bara hästnäringen. Här finns väldigt många förslag som är inriktade på allt från enskilda avlopp till jordbruket, skogsbruket och så vidare. Det vore underligt att helt undanta hästnäringen. Det är trots allt så att vi har väldigt många hästar i vårt land, vilket är glädjande. Vi har till och med fler hästar än vad vi har kor. Det innebär också att det blir en betydande fosfortillförsel från hästgödseln. Det ska man inte underskatta. Det finns i dag 355 000 hästar. Det är något fler än vad det finns mjölkkor. De här hästarna producerar cirka 2,9 miljoner ton gödsel. Hur hästarna sköts och hur gödseln hanteras är viktigt för att undvika negativ miljöpåverkan.

Det är olyckligt i debatten att det har skapats en känsla av att man vill slå undan benen för hästnäringen. Det tror jag inte är utredarens avsikt, och det är definitivt inte regeringens avsikt.

Vi tittar nu noga på remissvaren. Jag kan konstatera att till exempel från Svenska Ridsportförbundet efterlyser man ökad rådgivning. Det verkar också finnas en samsyn om att det finns ett kunskapsunderskott om hur man kan minska effekterna av hästgödsel så att det inte ska rinna ut i sjöar och vattendrag.

Jag vet också att hästmänniskor i allra högsta grad är människor som älskar naturen. Det finns ingen som vill se övergödda igenvuxna sjöar eller algblomning i Östersjön. Vad vi framför allt behöver göra är att titta med öppna ögon på den här frågan och hur man kan minska övergödningseffekterna även från hästnäringen. Den ska givetvis inte undantas.

Man räknar från SLU:s sida att man genom att halvera läckaget från hästhagarna skulle kunna minska fosforbelastningen på Östersjön med 20 ton. Gör man det inte från hästnäringen skulle man göra det från någon annanstans, till exempel genom jordbruket eller genom reningsverken. Det får också en väldigt hög kostnad.

20 ton är ungefär 10 procent av Sveriges fosforbelastning på Östersjön. Det är inte en oviktig tillförsel. Det vill jag verkligen understryka. Därför är det också viktigt att vi fortsätter att kunna titta på den här frågan.

Fru talman! Jag kan inte låta bli att notera att du tog upp relationen mellan mjölkkor och hästar. Den är korrekt. Sedan undrar jag varför man väljer mjölkkor och inte nötdjur som ett sammanhållet djurslag utan bara väljer hondjuren av nötdjuren. Då får vi en annan relation. Men det spelar i och för sig inte någon roll. Hästar är en del av Sveriges lantbruk, och ska så vara.

Jag vill ta upp den utredning som ligger till grund för bilaga 4 och som togs upp vid mötet med Håkan Wåhlstedt och hans medarbetare där jag deltog. Utredningarna är gjorda på avgränsade geografiska områden vid enskilda tillfällen, och dessutom skiljer sig resultaten från studierna kraftigt åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I mötet med utredaren Håkan Wåhlstedt och två av hans medarbetare vidhålls påståendet om behovet att hagar är uttjänta efter tio års användande, vilket jag inte anser stämma. Läsningen av Övergödningsutredningens betänkande gjorde mig frustrerad, och efter mötet med Håkan Wåhlstedt och dennes medarbetare blev jag upprörd.

Det finns genomförda undersökningar - Jordbruksverket 2018, SVRF 2020 - som visar att hantering av hästgödsel på gårdsnivå i hästnäringen fungerar väl. Som tidigare nämnts ifrågasätts underlag om övergödningsproblematikens nivåer kopplat till häst. Utan ett korrekt underlag är det inte rimligt att föreslå bestämmelser eller lagstiftning.

Det måste råda en proportionalitet mellan problem och åtgärd. Utan konkreta underlag för hästarnas miljöpåverkan riskerar man att införa krav på verkningslösa åtgärder. Utredaren har inte tagit i beaktande den breda samhällsnytta som hästnäringen skapar. Men jag är glad att ministern tar upp det här i vårt samtal.

Det som utredningen har kommit fram till är att gödseln har ett kvittningsproblem eftersom hästar ofta lever lite mer stadsnära och jordbruken finns lite mer utåt landet. Det finns undersökningar och studier som visar att 90 procent av hästhållarnas häststallgödsel ändå kommer ut till jordbrukarnas åkermark och tas om hand där.

Det kan finnas en missmatch helt enkelt. Utredningen tar inte fram att även om hästarna inte bor på en jordbruksmark kommer ändå gödseln jordbruksmarken till del. Det är till nytta för oss alla att man tar hand om näringsrik hästgödsel. Med det sagt är det en tillgång i stället för en övergödningsproblematik om det hanteras rätt. Jag håller med ministern om det.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatministern om ministern kan se att det, som ett första steg, behövs mer utredning och en ytterligare remissrunda innan man landar i att det nu behövs mer bestämmelser och lagstiftning för hästhållning. Vi kan hellre informera och utveckla bra system där man kan ta hand om hästgödseln. Det tror jag egentligen att vi alla vill.

Fru talman! Tack ännu en gång, Sofia Westergren!

Jag vill först och främst understryka det som Övergödningsutredningen föreslår. Jag vill återigen upprepa att utredningen inte handlar främst om hästnäringen utan om övergödningen i stort. Utredningens konkreta förslag är inte de förslag som finns i bilagan.

Förslaget är att regeringen ska ge Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med SLU ta fram underlag till nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästägare. Bilagan är också tyvärr delvis felciterad i Sofia Westergrens interpellationsfråga.

Det står inte, till exempel, att en hage endast får användas i tio år och bara till två eller tre hästar per hektar. Det som står i betänkandets bilaga är att en mark inte bör användas som hästhage, inte att den inte ska användas.

Man understryker också att hästtätheten som en hage tål i hög grad beror på platsspecifika förutsättningar. Sofia Westergren nämnde själv att det kanske finns olika förutsättningar på östkusten, västkusten, Norrlands inland och så vidare. Det finns områden som har särskild övergödningsproblematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det tycker jag nog också understryks genom formuleringen "platsspecifika förutsättningar" såsom markförhållanden, dränering och utnyttjandegrad. Hur länge en hästhage är lämplig beror också på markförhållanden, och belastning är ytterligare något som understryks. Även miljöinspektörer bör göra platsspecifika bedömningar och så vidare.

Allt detta är en bilaga. Det är inte bilagan som är förslag till beslut. Förslaget till beslut från utredaren är att ge Jordbruksverket i samarbete med SLU i uppdrag att ta fram underlag. Det är någonting som regeringen just nu tittar på. Vi har fått in en mängd remissvar från våra myndigheter men också från Svenska Ridsportförbundet, LRF med flera. Det är någonting som vi tittar väldigt noga på just nu.

Jag noterar också att det finns flera bra initiativ kring rådgivning. Greppa Näringen har rådgivning särskilt om hästar. Den riktar sig till dem som har fler än 15 hästar. Det finns en konkurrens inom Greppa Näringen om man behöver gå ut med rådgivning brett till lantbruket om övergödning. Det handlar inte bara om hästar. Det gör att man sannolikt når ut till ett mycket begränsat antal hästägare.

Jag menar nog, och flera av remissvaren säger det, att det finns en kunskapsbrist hos hästägare. Den kan inte bara lösas genom lagstiftning eller initiativ, utan man behöver nog gå fram lite mer systematiskt med att upplysa om läckage från exempelvis hästhagar.

Man behöver ha en vegetation som kan suga upp de övergödande ämnena. Har man väldigt leriga hagar sköljs de övergödande ämnena ut i närmsta dike och hamnar så småningom i vattendrag eller i en sjö. Det är en basal kunskap som man behöver få förståelse för samt hur många hästar man kan ha och hur stor den sammanlagda kan bli. Där behöver vi titta närmare på remissvaren.

Fru talman! Jag vill tacka Isabella Lövin för svaren. Jag tror att vi har en samsyn i att vi vill miljön och naturen gott och att vi står upp för svensk ridsport.

Jag kan också se att alla behöver dra sitt strå till stacken. Det handlar kanske inte om att man har 15 hästar eller 2 hästar, utan det handlar om vad marken klarar av. Då tycker jag att vi ska inkludera alla hästar. Det handlar ju inte om ifall man har det i aktiebolag, utan det handlar om den övergödning som rinner iväg, helt enkelt.

Sedan undrar jag om ministern kan se att det som jag tror att Hästsverige slog bakut på var att bilaga 4 innehåller en olycklig rubriksättning. Det står "Underlag till förordning om miljöhänsyn vid hästhållning". Ministern har ju redan sagt att man inte avser att gå vidare med bilaga 4. Den ligger inte som förslag till beslut - bara som ett klargörande.

Jag är hoppfull om att i ett samtal komma fram till att fler studier behöver göras så att vi får en samsyn kring den problematik som kan finnas runt hästhållning för att få så bra natur och miljö som möjligt. Men jag vill ändå nämna att lagstiftning och bestämmelser kanske inte alltid är det mest verkningsfulla. Vi ska komma ut med riktlinjer och förslag för en bättre miljö för oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Sofia Westergren, för de avslutande orden! Jag välkomnar att ledamoten understryker att vi vill samma sak när det gäller att skydda vår natur och att det också finns risker för att läckage från hästnäringen kan bidra till övergödningen. Där behöver vi ha en gemensam syn, och alla behöver dra sitt strå till stacken. Det instämmer regeringen givetvis i. Vi behöver genomföra dessa åtgärder på det bästa och mest effektiva sättet, och det är också viktigt med ökad kunskap om frågorna så att de åtgärder man gör är väl avvägda mot vad som är rimligt. Då kan det finnas olika områden som har olika typer av övergödningsproblematik.

Regeringen tittar som sagt nu på remissvaren. Det har kommit in många. En sak som lyfts från många håll är behovet av mer kunskap, att det finns kunskapsbrist hos hästägare och att det också kan behövas mer rådgivning, vilket jag ser som väldigt viktigt.

Vi måste också kunna nyttja den här resursen bättre. Fosforbelastningen i Östersjön är ju inte bra, men vi har också fosfor som i dag bryts i gruvor i exempelvis Västsahara. Detta är ett väldigt ohållbart sätt att utvinna fosfor när vi nu har det naturligt i kretsloppet. Där kan man förstås bättre nyttja den här resursen. Det är den inriktningen regeringen har.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.