Östlig förbindelse

Svar på interpellationer

Fru talman! Jessica Rosencrantz har frågat mig vilken regeringens inställning är till Östlig förbindelse och om jag avser att verka för att den kommer till stånd, om jag, likt finansborgarrådet i Stockholms stad, bedömer att Östlig förbindelse är en statlig angelägenhet och hur regeringen avser att använda återstoden av de 2 miljarder som var öronmärkta för Östlig förbindelse.

Den 31 augusti 2017 överlämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018-2029 till regeringen. Trafikverket har föreslagit att Östlig förbindelse utgår med ett så kallat ordnat avslut. Trafikverket hänvisade till då pågående förhandlingar inom ramen för Sverigeförhandlingen och att objektet därmed kunde få förnyad aktualitet.

Som bekant meddelade Sverigeförhandlingen den 4 september 2017 att det inte fanns förutsättningar för en principöverenskommelse om regional finansiering med berörda kommuner och avbröt därför förhandlingarna. Östlig förbindelse finns dock med i Trafikverkets planförslag som en del i "Storstockholm - framkomlighets, miljö- och kapacitetsbrister i transportsystemet", som är en så kallad utpekad brist, ett begrepp som Trafikverket använder för att uppmärksamma regeringen på att den sannolikt kommer att behöva hanteras i samband med kommande revideringar av nationell plan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om regeringen i sitt kommande beslut delar Trafikverkets bedömning av utpekade brister kommer Trafikverket att prioritera framtagandet av fördjupade underlag så att det kommer att finnas mer kunskap om bristerna och möjliga åtgärder vid nästa planeringsomgång. Om den ekonomiska ramen för namngivna investeringar skulle utökas med 10 procent föreslår Trafikverket att 2 miljarder kronor avsätts till Östlig förbindelse.

Trafikverkets förslag till nationell plan har nu remitterats brett och bereds på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2018, och jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

En ansvarsfull politik kräver en genomtänkt syn på samhället och en långsiktig färdväg för att bygga Sverige starkare. Tyvärr skapar regeringens trafikpolitik osäkerhet när den borde skapa förutsägbarhet.

Lagt kort ligger, brukar vara en viktig devis för att skapa förtroende. Tyvärr inleddes den här mandatperioden med att regeringen aktivt bröt mot detta när man stoppade bygget av Förbifart Stockholm, till en kostnad om över 100 miljoner kronor för skattebetalarna och efterföljande kritik från konstitutionsutskottet mot dåvarande statsråds hantering.

Nu ser vi att samma sak riskerar att upprepas när det rödgrönrosa styret i Stockholms stad har sagt nej till en östlig förbindelse och att Trafikverket därför lyfter ur den ur förslaget till kommande nationell plan, trots att alliansregeringen avsatte 2 miljarder för vägen och endast en fjärdedel har använts.

Stockholm växer och så även trafikproblemen som en följd. De senaste veckorna har kantats av en debatt om miljözoner. Vi moderater ser behovet av att förändra biltrafiken. Men det är anmärkningsvärt och en smula dubbelsidigt att regeringen i och med införandet av miljözoner vill begränsa biltrafiken i våra städer och samtidigt motsätter sig byggnationen av en komplett ringled runt staden som skulle kunna förflytta trafiken ut från stan.

Hållbarhet och rörlighet behöver inte utesluta varandra, fru talman. En ringled är ett steg mot ett förändrat bilåkande med ett långsiktigt hållbarhetstänk.

Statsrådet sa att han inte ville kommentera enskilda objekt, och jag kan ha respekt för det. Men låt mig då ställa frågan: Vad är statsrådets principiella inställning till ringleder runt våra städer som ett sätt att minska biltrafiken inne i stan? Vi har sett många rapporter som visar på potentialen att minska trängsel, bilköer och därmed också utsläppen i våra städer, tack vare till exempel en östlig förbindelse och en ringled runt Stockholm.

Alltså: Vad är statsrådets principiella inställning till ringleder generellt och till en ringled runt Stockholm? Och vad är statsrådets inställning vad gäller rimligheten i att en enda kommun, eller rättare sagt ett par partier i en kommun, kan ha vetorätt mot ett projekt som hela den övriga regionen tycker är avgörande för huvudstadens utveckling och där många andra delar av landet också gör bedömningen att en ringled runt Stockholm skulle sätta stopp för den trafikinfarkt som många upplever när de i dag ska passera Stockholm?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska ärligt säga att jag tycker att det sista uttalandet från Jessica Rosencrantz var väldigt förvånande. Det är ett grovt ifrågasättande av det kommunala självstyret i Sverige - när den demokratiskt valda majoriteten i Stockholm fattar sina beslut - att säga: Är det rimligt att de har den uppfattningen? I Sverige har vi under lång tid haft kommunalt självstyre, och vi tycker att det är självklart att kommuner ska kunna ha den uppfattningen. Det var ett förvånansvärt uttalande.

Sedan fick jag tre nya frågor, men jag tänker hålla mig till de frågor som interpellationen rör. Jag kan konstatera att vi diskuterar Trafikverkets förslag. Regeringen har inte tagit ställning. Jessica Rosencrantz gör återkommande i sitt anförande en koppling mellan Trafikverkets förslag och regeringens förslag som inte är giltig. Förslaget från Trafikverket är myndighetens bedömning, och det är ute på remiss. Remissperioden är precis avslutad, och just nu bereder vi frågan i Regeringskansliet.

Däremot är det ingen tvekan om att denna regering, till skillnad från när vi hade en moderatledd regering, har en lite angenämare situation när det gäller att titta på vilka projekt som ryms inom nationell plan. Vi har nämligen 100 miljarder mer.

Vi har mer resurser till förfogande för viktiga infrastruktursatsningar än vad den borgerliga regeringen hade, för då valde man att lägga pengar på skattesänkningar i stället för investeringar. Vi har mer pengar till järnvägsunderhåll, och vi har mer pengar till investeringar - 100 miljarder mer.

När man sedan ska fatta beslut om vilka prioriteringar som ska vara mest giltiga i Stockholmsregionen tycker jag en viktig del är vad det finns regional uppslutning kring. Jag har varit noga när jag har åkt runt i landet med att se om regionerna kan samla sig kring det som är deras viktigaste prioriteringar. Där kan man konstatera att det spretar lite i huvudstadsregionen. Det är naturligtvis bekymmersamt eftersom jag tror att det är till nytta för stockholmarna om politikerna kan vara överens över blockgränserna.

I detta fall skulle jag verkligen vilja att Moderaterna talade om en prioriterad Tvärförbindelse Södertörn före Östlig förbindelse eller om hur prioriteringsordningen är. För regeringen är det ingen tvekan. Vi använder 100 miljarder mer till viktiga infrastrukturinvesteringar. Vi kommer att lyssna till remisserna, och framför allt kommer vi att ta ställning och lägga fram ett förslag lagom till våren 2018.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag har den största respekt för kommunalt självstyre. Jag ser hur resonemanget går hos det lokala styret i Stockholms stad. Det handlar mycket om att man tycker att denna väg är ett statligt åtagande, och då faller frågan på statsrådets bord om han anser att den östliga förbindelsen och en ringled runt Stockholm är ett prioriterat objekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det stämmer att det är Trafikverkets förslag som vi har på bordet, men vi är alla medvetna om och Trafikverket själva säger att anledningen till att Östlig förbindelse har tagits bort i deras förslag är att man inte upplever att det finns stöd lokalt för att driva projektet över huvud taget eller ens medfinansiera det i någon utsträckning. Samtidigt ser vi att statsrådets egna kollegor i Nacka, Värmdö och många andra kommuner i regionen tvärtom tycker att detta är ett viktigt projekt.

Men min fråga blir, som sagt, också principiell. Jag vet att statsrådet inte brukar kommentera enskilda objekt, men det handlar mycket om att lagt kort ligger. Nu slår sig statsrådet för bröstet för att man har mer pengar i planen. Det tycker jag är väldigt trevligt. Det brukar bli så allteftersom åren går: att man lägger mer pengar. Moderaterna lägger totalt sett mer pengar än regeringen. Men om det då finns så mycket pengar att använda till infrastruktur undrar jag: Är inte Östlig förbindelse ett prioriterat objekt, trots att det ligger i den nuvarande nationella planen? Det är ju det som man måste återkomma till.

Vi har sett att Trafikverket har lyft ut det objekt som handlar om en ny järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Borås. Det ingick nämligen också i regeringens direktiv till Trafikverket. Där gäller inte längre lagt kort ligger, vilket har orsakat stor upprördhet i den regionen. Detta skedde trots att alliansregeringen hade avsatt pengar för det projektet - att bygga ny järnväg där.

Nu ser vi att de 2 miljarderna för Östlig förbindelse riskerar att lyftas ut för att statsrådets kollegor i Stockholms stad inte längre fullt ut står bakom detta. Då blir min fråga om man kan lita på att regeringen i den kommande planen kommer att låta de objekt som ligger i den här planen ligga kvar.

Sedan ska jag fråga om den principiella inställningen, även om det är en tangerande fråga: Tycker statsrådet att det finns en rimlighet i att försöka flytta ut biltrafiken från våra innerstäder? Eller kommer regeringens enda svar i fråga om att lösa miljöproblemen i våra städer att vara miljözoner, det vill säga att man ska förbjuda bilar att åka där men inte ge något alternativ genom att leda trafiken runt stan? Det sistnämnda är Moderaternas politik. Vi tror att vi också i framtiden kan åka bil, gärna med hållbara bränslen och mer av el och biodrivmedel. Man kan också gärna flytta trafiken från innerstaden, från trängsel och köer, till en ringled runt stan.

Låt mig ställa frågan igen: Tycker statsrådet att det finns en principiell fördel med att bygga en ringled runt Sveriges huvudstad? Det är faktiskt den enda huvudstaden i Europa som ännu inte har en fullgod ringled.

Fru talman! Det är också en huvudstad i Europa som har eftersatta investeringar i viktig infrastruktur och som har missat chansen att göra stora investeringar, inte minst i tunnelbanesystem och kollektivtrafiksystem, under en väldigt lång tid. Det kan man beklaga. Här hade man under långa tider behövt göra investeringar. Men när Moderaterna styr i regioner eller i riket låter de bli att investera i nödvändig gemensam infrastruktur.

Lagt kort ligger är ett egenpåhittat talesätt. Jag noterar att det inte gällde när den moderatstyrda regeringen valde att plocka undan Norrbotniabanan ur det som då var Trafikverkets förslag. Det kommer alltid att vara så att regeringen har möjlighet att både lyfta in och lyfta ut projekt som så småningom ska ligga i en nationell plan. Men jag eftersträvar förutsägbarhet. Det är en styrka om vi kan ha det i Sverige när det gäller stora infrastrukturella projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Östlig förbindelse är speciell i det sammanhanget. Här fanns det 2 miljarder avsatta. Projektet som sådant kostar 21 miljarder. Det är viktigt att man vet vilka summor vi faktiskt talar om i detta sammanhang. Och jag tycker att det är viktigt om man regionalt kan vara överens om vilka prioriteringar som finns.

Sedan blir det lite udda. Den första förstudien kring Östlig förbindelse färdigställde Moderaterna våren 2006. Det var en borgerlig regering i riket under åtta år. Det tog ända fram till 2013 innan Moderaterna lyfte fram frågorna i det som kallades Stockholmsförhandlingen. Under sju års tid lyfte inte heller Moderaterna ett finger för att lyfta fram prioriteringen av Östlig förbindelse.

Här kommer nu moderata önskelistor, som ett pärlband, med viktiga infrastruktursatsningar. Jag ska lite senare under dagen ha en interpellationsdebatt om Sydostlänken. Jag kan tänka mig att det kommer andra moderata riksdagsledamöter som har sina önskeprojekt. Men till syvende och sist ska allt rymmas inom en ram. Där har vi 100 miljarder mer än vad som fanns under den tid som Moderaterna styrde riket.

Jag känner mig trygg med att vi under remisstiden har fått in kloka synpunkter. Jag uppskattar regioner där man är överens och förmår att prioritera viktiga nationella projekt. Jag tycker att det är viktigt att vi klarar av att hitta en bra finansiering för projekten som ska genomföras. Ingen är nöjdare än jag om de dessutom kan bidra till att vi klarar av tillgänglighet, omställning ur klimatsynpunkt, att stärka konkurrenskraften och att implementera ny teknik - det är viktigt för regeringen. Det måste vara utgångspunkten när vi nu investerar i nytt.

Men, som sagt, detta är Trafikverkets förslag. Vi bereder det. Jag noterar att moderater i hela landet har många synpunkter på många av förslagen. Det ska bli spännande att se hur man får ihop kalkylen. Jag är lite mer försiktig med att lova projekt på olika håll och i olika delar i landet. Jag vill se till att vi klarar en ansvarsfull finansiering. Vi tänker nämligen inte lämna efter oss stora budgetunderskott i de statliga finanserna. Det är annars något som brukar vara en moderat tradition.

Fru talman! Nu handlar det inte om en ny önskelista, utan det handlar om en genuin fråga om hur de objekt som redan finns i den nuvarande nationella planen kommer att hanteras.

Det är klart att det är väldigt glädjande att vi har mer pengar till infrastruktur, både regeringen och Moderaterna. Moderaterna satsar, som sagt, mer pengar totalt sett än regeringen på infrastruktur de kommande tolv åren. Då blir frågan: Vad ska vi göra med de pengarna?

Jag ser en oroande tendens från regeringens sida: att man konsekvent beskriver väginvesteringar som någonting som får stå tillbaka i den kommande planen. Där svarar vi moderater att vi matchar varenda krona som regeringen lägger på järnvägsinvesteringar, men vi gör också större satsningar för att se till att vägnätet ska fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tyvärr har denna regering en tradition av att motsätta sig viktiga vägprojekt i landet. Det var därför man inledde mandatperioden med att stoppa Förbifart Stockholm. Det var på grund av att riksdagen agerade som vi över huvud taget fick igång bygget en gång till. Då får statsrådet ha överseende med att det finns en viss oro i kammaren för att viktiga vägobjekt riskerar att behöva stå tillbaka.

Tror man att bilen behövs också i framtiden, och vill man samtidigt värna en ökad hållbarhet? I så fall tror man att det är bättre att trafiken går runt stan än genom stan, med utsläpp och köer som följd.

Jag noterar att vi förmodligen inte kommer att få något skarpt svar från statsrådet i dag mer än detta: Ja, det finns en möjlighet att objekt lyfts ut. Då får vi helt enkelt bara hoppas att det i regeringens kommande plan finns utrymme för viktiga vägsatsningar. Vi måste kunna satsa på järnväg och väg samtidigt. Det behövs om hela Sverige ska hålla ihop och fungera och om stad liksom landsbygd ska kunna se jobb växa fram och tillväxt öka. En ringled runt huvudstadsregionen är en viktig del i att öka hållbarheten och öka framkomligheten.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det är viktigt att vi gör ansvarsfulla investeringar i både stad och landsbygd. Det är en viktig del som man ska tänka på i detta sammanhang. Moderata företrädare har en tendens att lyfta fram infrastrukturella projekt i storstadsregionen. Men jag är angelägen om att vi ska kunna lägga fram förslag som täcker de behov som finns i hela landet - som möter besöksnäringen i Västerbotten och i Jämtland, som möter skogsindustrins behov i norra Sverige eller hemma i mitt Småland, som möter behoven nere i Skåne av goda förbindelser med kontinenten och som möter sjöfartens betydelse i hela landet. Det ansvaret har regeringen.

Det är klart att jag kan förstå att Jessica Rosencrantz utifrån sin valkrets vill lyfta fram viktiga vägsatsningar i Stockholmsregionen. Men jag skulle önska att man inom regionen kunde hitta en mer gemensam prioriteringsordning i fråga om vilka som är de viktigaste projekten, kanske till och med de viktigaste vägprojekten, om jag ska vara så tydlig. Inte ens det tycker jag att jag har fått mig till livs när jag har träffat regionala företrädare för Moderaterna eller andra partier.

Det är viktigt att man klarar av en regional samling - det gör man i många delar av landet. Det är också viktigt att vi gemensamt tar ansvar för finansieringen. Då är 2 miljarder för ett 21-miljardersprojekt inte riktigt en färdig finansiering. Det tror jag att Jessica Rosencrantz och jag kan vara överens om. Därför tänker jag fortsätta att lyssna. Jag tänker ta in synpunkter. Jag tänker väga de olika nationella intressena mot varandra.

Jag konstaterar: Lagt kort ligger inte. Det ska det inte göra, för det är regeringen som slutligen fastställer den nationella planen. Så har det varit när vi har haft moderatledda regeringar. Så har det varit när vi har haft socialdemokratiskt ledda regeringar. Regeringen måste ha möjlighet att göra de avvägningarna. Jag tror att det finns en hel del av Jessica Rosencrantz partikamrater som uppskattar den hållningen, för det finns ett och annat projekt som Trafikverket inte har tagit med som vi från regeringens sida kanske anser ska få en högre prioritering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.