Österledens förenlighet med klimatlagen

Fru talman! Carl Schlyter har frågat statsministern om han avser att följa klimatlagen och därmed skrota Österleden. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringen fastställde den 31 maj 2018 en ny nationell trafikslagsövergripande plan och beslutade därvid att Östlig förbindelse ska utgå med ett så kallat ordnat avslut.

Fru talman! Ibland blir en fråga inaktuell dagen efter att den skrivs. Jag hade väl en oro för att det skulle finnas en risk för att Östlig förbindelse på något sätt skulle smyga sig tillbaka in i planen. Men jag är väldigt glad för regeringens beslut och Trafikverkets förslag om att det här inte är aktuellt. Inom ramen för Sverigeförhandlingen är det inte heller aktuellt, då parterna inte är överens om hur man ska komma vidare med finansieringen av det här. Jag vill gratulera svenska skattebetalare till att vi gör en miljardbesparing i storklassen och en miljöbesparing i enorm klass.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kanske behöver jag dock en liten förklaring för att få kontroll över riskerna för att det här skulle kunna smyga upp som fågel Fenix ur askan. Ministern talar om ett ordnat avslut. Om någon framtida regering skulle vilja sätta igång det här projektet, har jag förstått rätt att det tidigaste tillfället är om fem år? Och vad finns det för risk för att Sverigeförhandlingen kommer att komma igång igen? I Trafikverkets ursprungliga förslag fanns Östlig förbindelse med bland namngivna initiativ om man skulle utöka ramen med 10 procent. Jag skulle gärna vilja ha ministerns svar på dessa frågor. Vad finns det för risker att detta reser sig som fågel Fenix igen?

Fru talman! Jag tackar Carl Schlyter. Det är många som är glada över den nationella planen, som innefattar 700 miljarder i investeringar - 100 miljarder mer än under förra regeringen - i infrastruktur, i den största järnvägssatsningen i modern tid och i klimatomställning. Det är klart att många gläds åt att vi nu har utrymme att investera. Det tycker jag är väldigt bra.

Men just Östlig förbindelse finns inte med i planen. Det finns ett uppdrag till Trafikverket att ordna ett så kallat ordnat avslut, vilket innebär att man avslutar processen men säkerställer att man kan snäva in korridoren för riksintressen, så att berörda kommuners bostadsbyggande och stadsutveckling inte hindras. Det är naturligtvis viktigt att det fortsatt finns utrymme för att bygga bostäder och se till att Stockholm fortsätter att frodas och utvecklas. Det är inte heller så att Sverigeförhandlingen finns kvar. Den processen är avslutad. Även den farhågan kan avskrivas i den meningen.

Sedan kommer det alltid att finnas politiska krafter som vill hitta nya angelägna och viktiga infrastrukturprojekt framöver. Det är de som följer Stockholmsdebatten väl medvetna om. Den nationella plan som regeringen har beslutat om gäller för de kommande tolv åren, och där finns inte Östlig förbindelse med.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Min fråga gällde ursprungligen oförenligheten mellan Östlig förbindelse och den nya klimatlagen. Den konflikten kommer att finnas för många framtida projekt eller eventuella projekt. Det kan vara om man vill bygga ut Arlanda. Den byggnationen bygger på kraftiga trafikökningar. Det kan vara andra vägsträckor som i sin kalkyl bygger på kraftiga trafikökningar.

Min kritik mot Östlig förbindelse var att den bara var samhällsekonomiskt lönsam om det var en 50-procentig trafikökning. De naturresurser som krävs för att tillverka alla dessa nya bilar även om de skulle gå på annat än fossila bränslen är en stor belastning för miljön. Särskilt de som går på fossila bränslen är också en stor belastning på miljön.

Jag kan ställa en lite mer generell fråga. Hur säkerställer regeringen att alla projekt utvärderas och ser till att de är helt och fullt förenliga med klimatlagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Carl Schlyter, för engagemanget! Detta är förvisso nästan värt en helt ny diskussion. Jag har själv blivit förvånad över hur stor kraft och vikt väldigt många lägger på det som är samhällsekonomiska beräkningar och nettonuvärdeskvoter.

Det är viktigt att vi inser att de beräkningarna tenderar att skilja ganska mycket mellan åren. Om vi skulle reducera infrastrukturpolitik till nettonuvärdeskvot och samhällsekonomiska beräkningar skulle vi kunna reducera det till ett Excelark och räkna ut vad som var den mest lönsamma investeringen. Då skulle väldigt många infrastruktursatsningar i Sverige aldrig ha blivit av.

Tvärtom krävs det politiskt mod, visioner och idéer om hur vi bygger ett samhälle. Till det ska man koppla regeringens tydliga ambition om att vi ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi ska vara en permanent världsutställning som implementerar ny teknik som gör att vi möter klimatutmaningen med att göra det som är bra här och nu. Vi ska dessutom säkerställa att vi är ett föredöme för omvärlden genom att visa på hur svensk teknik kan lösa problem med transportsystem så att de är hållbara.

Till det kommer det som Carl Schlyter själv är inne på. Det är en klimatlag som gör att vi prövar projekten i en helt annan ordning än vad vi gjort tidigare. Vi tar nu med den här regeringen tydliga steg i att säkerställa att infrastrukturplanering och samhällsbyggande framöver kommer att ta en helt annan hänsyn till att bygga hållbart.

Förut kanske det var Miljöpartiet och Socialdemokraterna och kanske ytterligare något parti som slogs för detta. Men när jag möter företrädare i fordonsbranschen och byggindustrierna eller kommuners och regioners olika planerare vågar jag påstå att det börjar bli alltmer accepterat att det är så ett samhällsbygge ska se ut. Vi måste bygga hållbart. Det är smart att göra det.

Jag kommer själv från Växjö i Småland där vi under väldigt lång tid varit stolta över att bygga i trä. Det är hållbart och smart. Det är vår egen produktion. Det är bättre än betong. Vi bygger hela städer i trä. På det sättet tar vi ansvar både för att det blir en snygg arkitektur och vackra livsmiljöer och dessutom för att bygga någonting som är hållbart. Det gäller inte minst ur klimatsynpunkt, men det är också hållbart socialt och ekonomiskt.

Jag känner att det under den här mandatperioden har skett ett genombrott. Klimatlagen är en viktig del i detta. Men det är också politiskt mod och visioner att använda politiken till någonting större än att bara tala om var vägar och järnvägar ska gå. Vi bygger det moderna samhället.

Fru talman! Jag gläds något alldeles oerhört över svaret och att min sista debatt i riksdagen ska handla just om visioner. Det är någonting som gläder mig.

Hälften av jordens handel i dag är handel med likvärdiga produkter. Man kan fråga sig: Varför ska vi skicka brownies från USA till Sverige och pepparkakor från Sverige till USA när vi bara kan byta recept? Mycket av transporterna är onödiga. Att minimera behovet av transporter är också värt någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utsläppen från snöplogningen i Linköping minskade med 17 procent när professorn i optimeringslära testade sina teorier på snöplogarnas styrning. Det blev snabbare, miljövänligare och effektivare enbart genom optimeringsteknik.

Det finns visioner om träbyggande som jag delar. Det gäller bara att vi säkerställer att vi bevarar den biologiska mångfalden. Det är ett av de globala mål som är mest överskridna i dag. Ju större andel trä vi kan använda i stället för att elda upp i våra tankar desto bättre är det. Därför är det bra om vi kan minska behovet av transport genom effektiv planering och kloka regleringar.

Vi är egentligen rörande överens, jag och infrastrukturministern. Med detta vill jag tacka för de fyra åren i riksdagen. Detta är mitt sista inlägg. Jag vill tacka ministern för svaret.

Fru talman! Jag vill också tacka all otrolig, fantastisk personal som hjälpt mig alla de åren. Jag står här i lånta fjädrar. Jag hade inte ens med mig kavaj, som är krav vid plenum, och titta, även det kan ordnas av personalen här! Jag tackar alla på detta bygge så hemskt mycket för att ha gjort arbetet som riksdagsledamot möjligt!

Fru talman! Eftersom sakfrågan är utagerad kan jag passa på att säga tack till Carl Schlyter för otroligt mod, engagemang och en envishet som går utöver det ordinära. Det har ibland uppskattats och ibland inte uppskattats. Men jag tror att väldigt många människor känner att du på ett fantastiskt bra sätt verkligen har stått upp för det du tror på.

Vi har haft en bra kamratskap under tiden i riksdagen. Det har jag verkligen uppskattat. Jag är övertygad om att även om du lämnar detta hus kommer vi att ses på barrikaderna framöver. Jag önskar dig lycka till där!

Överläggningen var härmed avslutad.