Omvandling från lokaler till bostäder

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! David Josefsson har frågat mig hur jag avser att arbeta för att göra det mer lönsamt att omvandla lokaler till bostäder.

Den rapport från Boverket som David Josefsson refererar till i sin interpellation överlämnades till Regeringskansliet den 24 februari. Rapporten utgör svaret på ett uppdrag att identifiera hinder för att omvandla lokaler till bostäder. Bakgrunden är att regeringen vill ha ett underlag för den händelse att pandemin leder till en mer permanent minskning av lokalanvändningen i samhället. Det kan då bli aktuellt att i större omfattning än vad som redan sker i dag använda lokaler för nya ändamål, däribland bostäder.

Som framgår av Boverkets rapport sker redan i dag en relativt omfattande ombyggnad av lokaler till bostäder - mer än 10 procent av de bostäder i flerbostadshus som tillkommit de senaste 20 åren finns just i ombyggda lokaler. Regeringen har för närvarande ingen avsikt att vidta åtgärder för att påskynda den här utvecklingen ytterligare. Ekonomin - och därmed behovet av verksamhetslokaler - förväntas växa igen allteftersom befolkningen vaccineras och samhället åter kan öppnas. Om det visar sig att lokalanvändningen inte ökar igen kommer regeringen att överväga vad som behöver göras.

Fru talman! Tack för svaret, bostadsministern! Jag ska dock erkänna att det gjorde mig lite förvånad.

Jag skulle vilja börja med att sätta frågan i ett sammanhang, fru talman. Det senaste decenniet, eller till och med de senaste decennierna, har vi sett en samhällsutveckling som har satt djupa spår i våra stadskärnor. Det är en samhällsutveckling som blivit accentuerad av pandemin men inte orsakats av densamma. Egentligen handlar det om två parallella rörelser. Dels handlar det om handelns utveckling mot alltmer e-handel, med butiksdöd som följd, dels handlar det om ett nytt sätt att organisera arbetsplatser, vilket har lett till mer flexibla och yteffektiva kontor.

Konsekvenserna av den första rörelsen är inte särskilt önskvärd. Våra innerstäder har upplevt en ökande butiksdöd i takt med att e-handeln vinner ny mark. Vill vi ha levande stadskärnor och hållbara städer måste politiken möjliggöra för de företagare, ofta mindre, som driver butiker att överleva trots konkurrens från globala butikskedjor och e-handelsjättar. I spåren av pandemin behöver vi dessutom kraftfullare åtgärder från regeringen för att rädda de restauranger som tvingas ta smällen för att stoppa smittspridningen, men det är för all del en lite annan fråga än den vi debatterar i dag, fru talman.

Den andra delen är det lite lättare att se fram emot med tillförsikt. Smartare arkitektur och flexibla lösningar har lett till ett minskat behov vad gäller antalet kvadratmeter kontor per anställd. Därutöver har pandemin skyndat på utvecklingen mot mer distansarbete och hemarbete.

Fru talman! Statsrådets företrädare på posten som bostadsminister kan knappast anklagas för att ha överöst riksdagen med förslag på hur bostadsmarknaden ska reformeras, hur byggregler kan förenklas eller hur bostadsbristen ska elimineras. Den kanske mest uppmärksammade reform som genomförts hittills under mandatperioden är att mildra bygglovskraven för altaner. Det är i sak ett bra förslag, men som någon konstaterade kan man inte bo på en altan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Innan den förre bostadsministern fick lämna sitt uppdrag gav han dock förutseende nog Boverket i uppdrag att se över hur man kan underlätta omvandlingen av tomma lokaler till bostäder.

Att få ett bättre utnyttjande av det befintliga lokalbeståndet är viktigt av flera skäl. Bland annat är det viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv, precis som påpekats i det utredningsuppdrag som vi i dag debatterar. Det skulle kunna innebära att nya centralt belägna bostäder skapas, och därmed motverkas också en utveckling där stadskärnorna blir alltmer öde. Detta skulle i sin tur skapa förutsättningar för kvarvarande service och handel att finnas kvar och utvecklas.

Fru talman! Boverket presenterade sina slutsatser i februari. Man konstaterade bland annat att såväl momsregler som hyressättning är stora hinder för konvertering. Trots det säger nu bostadsminister Märta Stenevi att hon inte tänker vidta några åtgärder i frågan. Svaret både förbryllar mig och väcker nya frågor hos mig.

I utredningsdirektivet som regeringen skrev till Boverket står det att det är angeläget att det befintliga fastighetsbeståndet utnyttjas på bästa sätt och att användningen för en och samma byggnad ska kunna vara flexibel och möjliggöra återbruk, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. Ska jag nu tolka statsrådets svar som att hon inte delar den bedömning regeringen gjorde i november om att detta är viktigt?

Fru talman! Det här är en väldigt intressant fråga som regeringen nära följer utvecklingen av.

Det återstår nu att se - om pandemin leder till en mer permanent minskning av lokalanvändningen i samhället kan det absolut bli aktuellt att i större omfattning än vad som redan sker i dag använda lokaler för nya ändamål, däribland bostäder.

När det gäller momsfrågan är uthyrning av bostäder alltid momsbefriad, medan moms på lokalhyra kan tas ut om den som hyr lokalen bedriver momspliktig verksamhet. För fastighetsägare uppstår en möjlighet att dra av ingående moms när moms tas ut på hyran. Reglerna gör det till exempel svårare för en ideell förening att hyra lokaler, eftersom man är mindre attraktiv som hyresgäst om man inte betalar moms eller själv måste betala moms i brist på intäkter att dra av momskostnaden mot. Jag tar upp detta därför att det är en av de problematiker som lyfts fram när det gäller omvandlingen.

Om vi går in lite närmare och kikar på detta problem ser vi att Boverket beskriver två olika problem med detta.

Det ena handlar om att tidigare beviljade momsavdrag måste återföras när byggnadens användning förändras. Denna retroaktivitet sträcker sig tio år bakåt, och det blir därmed sällan aktuellt att återbetala avdrag beviljade i samband med att huset byggdes.

Det andra handlar om att själva momskostnaden för ombyggnaden inte blir avdragsgill, vilket den blir vid en upprustning med fortsatt användning som lokal. Detta är samma skillnad som den som nyuppför en byggnad står inför. Bygger man bostäder kommer man inte att få in momsintäkter och kan därmed inte dra av omkostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om möjligheterna att gå mellan olika användningsområden ska stå i centrum måste antingen momsplikt på bostadshyror eller ett förbud mot att ta ut moms på lokalhyror införas. Det som framför allt har varit uppe i debatten är moms på bostadshyror, och eftersom det inte är önskvärt att höja hyrorna genom ett politiskt beslut måste dessa sänkas samtidigt som moms införs. Det rör sig om en stor reform som dessutom behöver ha lång hållbarhet. Detta kräver noggrann beredning och kan inte behandlas separat från andra skattefrågor.

Regeringen ser i dagsläget en rad andra verktyg som är bevisat verkningsfulla och som framstår som mer effektiva för att råda bot på bostadsbristen än den politiskt och skattemässigt ganska tungrodda inriktning som till exempel en förändring av dessa regler skulle innebära.

Fru talman! När man lyssnar på bostadsministern låter det nästan som att momsreglerna är av Gud givna. Så är det ju inte; det är vi i riksdagen och regeringen som bestämmer reglerna. Det var också detta som jag uppfattade som syftet med den här utredningen - att identifiera hinder och sedan fundera på om man kan göra någonting åt dem.

Jag trodde faktiskt att jag i den här debatten skulle ges möjlighet att ge beröm till regeringen. Detta är ju ett av få initiativ som har tagits det senaste året för att utreda hinder som finns för att skapa nya bostäder. Jag tyckte att det var ett framsynt initiativ som förtjänade att lyftas upp. Nu sablas det dock ned av bostadsministern själv, som hänvisar till att momsreglerna är för krångliga.

Man ska säga, fru talman, att pandemin inte är orsaken till att behovet av kontorsyta minskar, men pandemin har accentuerat utvecklingen. Såväl medieenkäter bland större arbetsgivare i både Sverige och utlandet som forskning visar på samma sak. Hemarbetet tros komma att ligga på en betydligt högre nivå efter pandemin än före, och behovet av lokaler kommer att se helt annorlunda ut i framtiden. Lägg därtill en ökad användning av distansmötestjänster som kan antas minska behovet av både möteslokaler och exempelvis hotellrum för affärsresenärer.

Exakt hur denna utveckling kommer att se ut är svårt att sia om, men jag tror att vi beslutsfattare redan nu bör fundera på hur vi kan se över och ändra regelverk för att möjliggöra ett mer flexibelt användande.

Jag vill lyfta fram detta av två skäl, fru talman. Det ena handlar om hållbarhet och det andra om stadsutveckling. Detta är två frågor som jag tidigare har uppfattat varit bärande också i Miljöpartiets syn på bostadspolitiken.

Ett mer effektivt utnyttjande av kontorsyta är ju inte mer miljömässigt hållbart om man inte samtidigt kan använda den effektiviserade ytan till något annat ändamål. Därtill är konvertering en lågt hängande frukt för att kunna förtäta i våra stadskärnor och ge ett större underlag till central handel och service att leva på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under den andra halvan av 1900-talet var filosofin inom svensk stadsplanering att riva eller kontorisera bostadshus i centrala lägen och bygga kontorskomplex och köpcentrum. Samtidigt flyttades bostäderna ut till våra ytterområden. Dokumentären När Domus kom till stan av Anders Wahlgren från 2004 visar hur tidigare levande stadskärnor runt om i Sverige utraderades för att ersättas av den tidens stadsbyggnadsideal. Vi har nu en historisk chans att återbostadisera våra stadskärnor, men detta kommer att kräva politisk handlingskraft.

Alternativet är inte status quo. Gör vi ingenting pekar utvecklingen i stället mot övergivna stadskärnor med tomma kontorslokaler och ytterligare butiksdöd. Det är en utveckling som vi redan ser i Nordamerika.

Jag vill återkomma till bostadsministerns tvärvändning i synen på att undanröja hinder för att omvandla tomma lokaler till bostäder.

Uppdraget skickades i november och återrapporterades i januari. Det är fyra månader sedan, och nu säger bostadsministern att det inte är aktuellt att vidta några åtgärder. Jag tycker mig kunna höra att problemet nog snarare handlar om att åtgärderna som föreslogs var fel åtgärder och att det inte passar med regeringens politiska agenda att reformera krångliga momsregler eller reformera hyresregleringen. Är det därför man väljer att inte lyfta denna fråga vidare?

Fru talman! Jag får väl börja där riksdagsledamoten slutade och understryka att jag i mitt svar var ganska tydlig med att vi kommer att bevaka denna fråga. Om vi ser ett ökande behov av en omvandling är vi beredda att se på vad som skulle krävas för det.

Samtidigt konstaterar jag att de förslag som lyfts fram just vad gäller momsreglerna framstår som både politiskt och skattemässigt tungrodda och inte är den inriktning som vi i dagsläget ser som mest framkomlig.

Däremot framgår det också i rapporten från Boverket att det redan i dag sker en relativt omfattande ombyggnad av lokaler till bostäder. Mer än 10 procent av de bostäder i flerbostadshus som tillkommit de senaste 20 åren finns i ombyggda lokaler, som jag redan har nämnt.

Det investeringsstöd som finns för hyresbostäder och bostäder för studerande kan också beviljas för ombyggnader av lokaler som inte har varit bostäder de senaste åtta åren. Denna möjlighet finns alltså också.

Jag vill passa på att haka i något som riksdagsledamoten tog upp och som egentligen inte omfattas av den fråga som ställdes men däremot av rörelsen mot butiksdöd i centralorter och i tätorter. Detta är en väldigt tråkig utveckling som vi har sett under lång tid. Den har dock framför allt och under lång tid drivits av externhandeln och av det stora bilberoende som har byggts in i våra städer när värdefull yta där vi hade kunnat bygga bostäder, plantera träd och parker och bygga lekplatser för våra barn i stället har ödelagts till förmån för 80-100 meter breda infartsleder och som därmed också orsakar både klimatanpassningsproblem och en högre klimatbelastning.

Det är intressant att följa den utveckling av handeln som sker inte minst i Nordamerika, där cirkeln lite grann börjar slutas och e-handeln slår hårdast mot externhandeln, vilket ger cityhandeln en möjlighet att med hjälp av upplevelser, en utvecklad stadsplanering och en mer attraktiv stadskärna börja få tillbaka kunderna. Vi ser också en utveckling där företag, till exempel Ikea, går ifrån stora köplador utanför städerna till att använda lokaler inne i stadskärnor för att just använda sig av den upplevelsemiljö som finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är en väldigt positiv utveckling. Som ansvarig för stadsutvecklingsfrågor tycker jag att detta är mycket intressant att följa och väldigt värdefullt.

En utveckling där till exempel serviceutbudet i tätorternas kärnor stärks och kompletteras med e-handel på bekostnad av externhandeln skulle i mina ögon ge möjlighet att skapa fler platser i landet där det går att bo och leva, inte bara i våra städer utan också i våra mindre orter som då skulle kunna få ett mycket bredare utbud av service. Det skulle dessutom ge möjlighet att låta våra större städer växa på redan ianspråktagen mark.

Jag ser väldigt mycket fram emot att vi ska kunna föra en diskussion om hur vi kan stötta en sådan utveckling. Men som jag sa i mitt interpellationssvar ser jag just nu inget behov av att påskynda just omvandlingen av lokaler till bostäder ytterligare i det här skedet. Vi tror och hoppas att ekonomin ska växa igen. Vi vet inte än hur det kommer att ha påverkat just kontorslokalerna, men när vi kommer ut ur den här fasen och vet hur behovet av lokaler ser ut då är vi beredd att titta vidare på den här frågan. Under tiden debatterar jag gärna förtätning och stadsutveckling med riksdagsledamoten när som helst.

Fru talman! Tack för svaret, bostadsministern! Jag debatterar också jättegärna, men jag skulle ännu hellre se konkreta åtgärder från regeringen.

Jag tror knappast att jag behöver berätta för bostadsministern eller för någon annan som lyssnar på den här debatten hur allvarlig situationen är på Sveriges bostadsmarknad. Bostadsbristen är tillsammans med otrygghet och segregation ett av Sveriges mest akuta samhällsproblem. Den är också ett av regeringens största misslyckanden, fru talman.

Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät bor nio av tio svenskar i en kommun med bostadsbrist. Störst är problemen i storstadsregionerna. I min hemstad Göteborg uppskattar kommunen att det behövs 4 000-5 000 nya bostäder årligen för att komma till rätta med bostadsbristen.

Bostadsbristen är ett fundamentalt politiskt misslyckande som drabbar många olika grupper i samhället. Den drabbar unga som vill etablera sig på bostadsmarknaden. Den gör att barnfamiljer får bo trångt när de inte har råd eller möjlighet att flytta till något större. Den låser fast äldre i stora villor, trots att de egentligen vill flytta till lägenhet.

Det finns ingen enkel lösning på de här problemen, fru talman, utan det kräver en rad åtgärder och handlingskraft för att öka funktionen på bostadsmarknaden.

Att omvandla tomma lokaler till bostäder kommer inte att lösa alla problem, tvärtom. Men det skulle kunna vara en insats åt rätt håll.

För att få en fungerande bostadsmarknad i Sverige krävs en regering som agerar och driver en reformagenda - något som inte har skett de senaste åren, fru talman.

Jag tycker att de här debatterna är väldigt belysande på det sättet, för bostadsministerns svar här i dag sammanfattar också regeringens bostadspolitik: Regeringen följer utvecklingen men har för närvarande ingen avsikt att vidta några åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tycker att debatten var väldigt belysande också för den moderata bostadspolitiken, med tanke på att vi de senaste två mandatperioderna har ökat bostadsbyggandet dramatiskt, vilket naturligtvis riksdagsledamoten också är väl medveten om.

Vi bygger i dag drygt det som är behovet utifrån befolkningstillväxten, men vi har fortfarande en bostadsskuld från tidigare mandatperioder att bygga i kapp.

Intressant i sammanhanget är att påminna oss om servettskissen, som strök investeringsstödet som syftar till ett byggande av fler bostäder till rimliga hyror. Det är något som vi återinförde och som nu har som effekt att vi snart har fått 5 000 nya bostäder på plats. Det har också hållit byggtakten uppe under pandemin med det tryck som har varit mot ekonomin.

Det är mycket intressant att Moderaternas kontring mot detta är att vi ska omvandla eventuellt överblivna kontorslokaler till bostäder. Samtidigt vill man inte ha utvecklingen mot hyresbostäder till rimliga hyror för att bryta segregationen och skapa möjlighet för fler att ta sig in på bostadsmarknaden, till exempel unga under 31 år eller de som behöver ett socialt kontrakt, vilket investeringsstödet möjliggör.

Det här var mycket belysande av skillnaderna mellan moderat bostadspolitik och den rödgröna regeringens bostadspolitik, skillnaden mellan att vilja skruva lite i det befintliga och att vilja tillföra ett stort antal nya bostäder på den svenska bostadsmarknaden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.