Omställningsstudiestödet och regelförenklingar

Fru talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig om jag har tagit initiativ till en analys av hur mycket av anslagna medel som inte kommer att användas med anledning av att regelförenklingarna inte blir gällande enligt CSN:s förslag och vad jag avser att vidta för åtgärder för att det inte ska brinna inne pengar. Niklas Sigvardsson har också frågat mig varför regeringen, mot CSN:s och parternas vilja, väljer att skjuta på ikraftträdandet av de föreslagna regelförenklingarna.

Regeringen har infört omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) som med stor majoritet antogs av riksdagen. Omställningsstudiestödet är dock ett helt nytt studiestöd, och administrationen av stödet är komplex och tidskrävande. Regeringen har därför vidtagit ett flertal åtgärder för att underlätta administrationen och har bland annat sett till att resurserna hos Centrala studiestödsnämnden, CSN, tillfälligt ökar under 2023-2025.

För att underlätta administrationen har CSN haft i uppdrag att ta fram förslag på regelförändringar som kan leda till kortare handläggningstider och mer automatiserade processer men utan att det grundläggande syftet med reformen ändras och utan att målgruppen för stödet utvidgas i någon större utsträckning. CSN redovisade den 13 november 2023 sina förslag till regelförenklingar.

Det är angeläget att förslag som förenklar handläggningen av omställningsstudiestödet kan komma på plats så snart som möjligt. Regeringen har därför nyligen beslutat om regelförenklingar, som trädde i kraft den 1 april i år. Det snabba ikraftträdandet beror på att dessa ändringar är av mindre omfattning och regleras i förordning.

CSN har också lämnat förslag på regelförenklingar som är av större omfattning och som kräver ändringar i lag. Det förutsätter bland annat att berörda remissinstanser ges mer tid att lämna synpunkter. Förslagen förutsätter också lagråds- och riksdagsbehandling, och det föreslagna ikraftträdandet bedömdes därför inte som genomförbart. Utbildningsdepartementet utarbetade därför en kompletterande promemoria med ett annat ikraftträdande som remissinstanserna i stället fick ta ställning till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med de åtgärder som regeringen vidtagit finns det goda förutsättningar för att reformen kommer att utvecklas positivt framöver. Regeringen kommer löpande att följa hur reformen genomförs och har en nära dialog med CSN och parterna om hur införandet fortlöper. I detta ligger naturligtvis att följa och analysera de prognoser som CSN lämnar över nyttjandet av stödet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är inte första gången som jag och statsrådet debatterar denna fråga, och med anledning av svaret är det nog inte heller den sista. Det kan låta som smådetaljer vi diskuterar, men detta betyder väldigt mycket för väldigt många i vårt samhälle. Det är ju för alla dem som kan ta del av omställningsstudiestödet det är inrättat, och detta för att vi som land ska få en arbetskraft som kan ställa om genom hela livet. Det handlar också om att man ska kunna utbilda sig och förverkliga sig själv under inte bara sin ungdom utan hela livet.

När jag ställde interpellationen i februari hade 75 000 ansökningar kommit in till CSN, och ungefär 7 000 hade beviljats. Som tur är har några fler hunnit beviljas nu, men den 1 april, då den fjärde ansökningsomgången öppnade, kom det in 10 000 nya ansökningar under bara det första dygnet. Detta visar att om alla de tusentals människor som är berättigade till stödet ska hinna få besked i tid är frågan om regelförenklingar nödvändig att driva vidare och i en snabbare takt än den statsrådet presenterar här i dag.

Det är en extremt viktig reform. Staten och arbetsmarknadens parter har tillsammans gått fram och sagt att man behöver vidta tydliga åtgärder och förändra spelreglerna för svensk arbetsmarknad genom LAS och det arbetstagarna skulle få ta del av: vidareutveckling genom omställningsstudiestöd. Men tyvärr är det nu tiotusentals individer som inte får beskedet som får dem att våga hoppa på studier som gör att de kan växa och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Det är därför jag önskar att regeringen ser allvaret och att statsrådet ökar takten. Vi behöver Lagrådet och lagrådsremisser, men vi i kammaren i riksdagen vill jobba så snabbt det bara går. Jag har otaliga gånger i den här talarstolen sagt att vi i Socialdemokraterna, det största partiet i oppositionen, är villiga att köra så snabbt det bara går för att få det här genomfört, för det är tusentals individer som väntar på stöd. Det finns förslag om förändringar av arbetsvillkor, etableringsvillkor och inkomstvillkor och om bristyrken och liknande.

Detta är brådskande, och här delar jag den oro som parterna - LO, Svenskt Näringsliv och PTK - gemensamt har uttryckt med anledning av CSN:s förslag. CSN:s bedömning är att det ska vara möjligt att genomföra de här regelförenklingarna, som skulle kunna öka takten hos CSN, så att fler har fått besked när de väl ska börja sin utbildning.

Därför kan jag inte riktigt vara nöjd med det svar som statsrådet ger om att man inte har tid med den lagrådsbehandling som behövs utan måste skjuta upp den. Detta innebär att både en och två ansökningsomgångar ytterligare kommer att kunna försenas och att CSN inte kommer att kunna handlägga systemet i tid. Jag ger återigen statsrådet möjligheten att svara på varför det dröjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag uppfattar att vi i bred politisk enighet gör allt vi kan för att försöka få till de här reglerna så snabbt som möjligt. Jag uppfattar också att det nu tas otroligt många initiativ för att det ska kunna ske en snabbare handläggning än vad som varit fallet tidigare. Vi har nu ett läge där CSN varje vecka behandlar fler ansökningar än vad det kommer in. Det innebär att man vecka för vecka betar av den hög av ansökningar som man haft från det att reformen sjösattes.

Man ska också komma ihåg att reformen efter krav från parterna sjösattes väsentligt tidigare än vad som från början var tänkt. En del av de inkörningsproblem som fanns från början var sådana som alla aktörer visste skulle kunna uppstå.

Givet det är det ändå så att man just nu gör sitt allra yttersta för att få ned ansökningstiderna, och det går helt klart åt rätt håll. Varje vecka behandlar CSN fler ansökningar än det kommer in nya, vilket betyder att högen av ansökningar betas av i mycket hög takt.

Genom att regeringen nu agerar mycket proaktivt och ger CSN dessa verktyg för att kunna hantera ansökningar på ett snabbare sätt och göra regelförenklingar kommer handläggningstiderna att gå ned väsentligt. Detta är viktigt, för det här är en bra reform som gör det möjligt för människor mitt i livet att ställa om och utbilda sig till olika typer av bristyrken. Det är bra för Sverige och bra för den enskilde individen.

Fru talman! Jag delar synen att det är positivt att CSN har fått upp handläggningstakten. Det är väldigt glädjande, bland annat för dem som jag besökte för ungefär ett halvår sedan på kontoret i Gävle och som jobbar med just detta. Mycket förändras genom ett semiautomatiserat systemstöd som kom på plats någon vecka före påsk, och även det är positivt.

Men för att det ska bli full effekt och för att CSN ska kunna hantera mer och ha kortare handläggningstider behöver regelförenklingar komma på plats. Trots att statsrådet kan stå och slå sig för bröstet för att det nu går lite snabbare visar årsredovisningen från CSN att den genomsnittliga handläggningstiden var 170 dagar för omställningsstudiestödet under 2023. Det är långt mycket mer än tiden från att ansökningsperioden börjar till att studenterna ska påbörja sina studier. Det är inte rimligt att låta personer som kanske bildat familj, etablerat sig med en stadigvarande inkomst och ska få ihop ett livspussel sättas i limbo, så att de möjligtvis får fundera över om de kommer att ha pengar under de här månaderna eller om stödet till och med kommer att ta slut - än så länge är vi ju inte uppe i de nivåer som vi kommer att vara på om några år, när detta är fullt uppbyggt.

Jag träffade så sent som i går Offentlighetsanställdas förhandlingsråd, som pratade om de här regelförenklingarna och om det som statsrådet nämnde i slutet, bristyrken. Efter överklagande i ÖKS, Överklagandenämnden för studiestöd, avkunnades ett antal domar med utfall som ingen riktigt hade sett var intentionen. Jag vet att statsrådet var ute och sa: Om detta går emot den intention vi har ska vi förändra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det tog elva månader att genomföra det här arbetet på Utbildningsdepartementet innan man skickade ut det på remiss, och man fortsätter med att låta ikraftträdandet dröja ytterligare ett halvår. Det innebär att personer som redan befinner sig i bristyrken riskerar att inte få del av stödet på över ett och ett halvt år, trots att jag tror att vi är eniga om att detta inte är intentionen med systemet - jag hör statsrådet prata om det. Det visar en del av trögheten när vi jobbar med regelförenklingar i omställningsstudiestödet.

Jag vill återgå till varför vi gör detta och varför vi har den här debatten. Det handlar om tusentals människor som vill ha del av det här stödet, varav många har rätt till stödet men inte hinner få besked. Enligt vad som står på sida 19 och 20 i det budgetunderlag som CSN har presenterat för regeringen riskerar det att bli så under 2024, 2025 och 2026 att 10 miljarder av det prognostiserade stödet inte kommer att kunna betalas ut. 10 miljarder är extremt mycket pengar, och de ska gå till dem som vill ha en möjlighet att ställa om, vidareutveckla sig och stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

Det är för alla dem som inte kommer att få besked i tid och som kanske inte påbörjar sina studier som vi har den här debatten. Jag vill påpeka det väldigt tydligt. Därför ställer jag återigen frågan till ministern, för jag är inte riktigt nöjd med svaret än: Vad gör ministern för att ytterligare snabba på takten i regelförenklingsprocessen?

Fru talman! Jag tycker att Niklas Sigvardsson ska vara mycket nöjd med det som jag ger uttryck för. Det vi gör är att förbättra regelverket. Handläggningstiden går ned jättekraftigt. CSN tar nu varje vecka beslut om fler ansökningar än det kommer in nya, vilket alla som kan göra huvudräkning inser kommer att innebära att högen av ansökningar till slut försvinner.

Vi vidtar nya åtgärder för att göra systemet ännu enklare och minska handläggningstiden ytterligare. Vi har vidtagit ett antal åtgärder, och vi kommer nu att vidta ytterligare åtgärder. Vill Socialdemokraterna i riksdagen agera genom att på olika sätt lagstifta och föregripa regeringens arbete har Socialdemokraterna den möjligheten, men det har jag inte förstått att Socialdemokraterna vill göra. Jag utgår från att Socialdemokraterna tycker att vi ska behandla riksdagen med den respekt som riksdagen förtjänar när det handlar om lagändringar.

Det här är en viktig reform som gör det möjligt för människor att ställa om mitt i livet. Den gör det möjligt för välfärden att öka tillgången på kompetent arbetskraft. Den gör det möjligt för människor att ta jobb i den gröna omställningen och i den industriella expansion vi ser i Sverige; orter som tidigare haft det tufft ekonomiskt har nu en stor boom. Den gör det också möjligt för människor som har tröttnat på jobbet att hitta på någonting nytt mitt i livet. Det här är en otroligt bra reform för den enskilde, för välfärden, för industrin och den gröna omställningen och för Sverige som helhet.

Vi ser nu på punkt efter punkt hur reformen sjösätts bättre och bättre och hur handläggningstiderna går ned. Den stora pappershögen från 2022 tunnas sakta men säkert ut och blir mindre och mindre. Till slut kommer det inte att finnas någon pappershög över huvud taget. Det är en utveckling som Niklas Sigvardsson borde välkomna och ta emot med glädje och inte stå här och gnälla över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Om jag uppfattas som gnällig får jag väl ta det, men det jag egentligen ger uttryck för är att tiotusentals individer inte har kunnat ta del av stödet än så länge därför att de helt enkelt har gett upp efter ett halvårs väntan, då de har frågat sig om de ska få studiestöd och om de vågar hoppa på sina studier.

Även under detta halvår har CSN sagt att de inte kan garantera att de som har sökt den 1 april kommer att veta om de får stöd när studierna börjar i augusti. CSN har varit öppna med att de inte kan garantera att studenter som börjar studera här och nu får veta detta innan studierna börjar i augusti. Det är därför jag är så ivrig. Om denna ivrighet i stället blir gnällighet får det väl vara så.

Det handlar om de tiotusentals som inte har fått veta. Jag tycker att regeringen har visat prov på att den kan vara extremt snabb i andra frågor när det gäller både arbetet i Regeringskansliet och arbetet här i riksdagen, med extremt korta motionstider, i princip obefintliga sådana.

För oss övriga i oppositionen finns det i princip ett öppet mål här i en fråga där vi riksdagspartier är extremt överens och där vi gemensamt kan trycka på ja-knappen här i riksdagen och genomföra regelförenklingarna.

Hos den myndighet som har utrett detta, hos stora delar av parterna och i remissinlagorna är det entydigt: Man vill att det ska gå fort, man är nöjd och man accepterar de förändringar som står i de texter som har presenterats och i de promemorior som regeringen har beslutat om, förutom när det gäller ikraftträdandepunkten. Där vill man att det ska gå så snabbt som möjligt för att man ska kunna öka handläggningstakten.

CSN räknar med att regelförenklingarna ska vara på plats när de gör sina beräkningar, och då är det 10 miljarder som riskerar att brinna inne. Denna siffra borde göra ministern lite mer ivrig att göra en förändring.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Niklas Sigvardsson, för debatten!

Det är en sak jag inte riktigt förstår. CSN flaggade under 2021 och 2022, inför att reformen skulle genomföras, för att man inte skulle kunna genomföra reformen med den tidsplan som beslutats därför att det skulle bli problem med att genomföra den så snabbt. Vilka satt vid makten då? Jo, det var Socialdemokraterna.

Vad gjorde Socialdemokraterna 2021 och 2022? Vi genomför nu regelförenklingar i ett mycket snabbt tempo, och dessa får påtaglig effekt. Varför införde inte Socialdemokraterna dem under 2021 och 2022 när man satt vid makten? Då hade vi inte haft dessa problem. Då hade regelverket varit anpassat från dag ett tills det skulle införas.

Det som vi gör nu och som gör att handläggningstiderna går ned är förordningsändringar och en del lagstiftningsarbete. Varför gjorde inte Socialdemokraterna det när man hade chansen? Då hade vi inte haft dessa människor som köar och som får vänta på sin utbildningsplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ansvaret för detta vilar på Socialdemokraterna och ingen annan. Det är ett mycket tungt ansvar som faller på tidigare socialdemokratiska regeringar därför att man inte har tagit sitt ansvar i denna fråga. Man har hoppats att det ska lösa sig trots att myndigheten gång på gång har varnat och sagt: Inför inte denna tidsplan! Och om ni gör det, se då till att ändra i regelsystemet så att enskilda människor inte kommer i kläm!

Socialdemokraterna valde dock att inte lyssna, och vad blir konsekvensen då? Jo, att enskilda människor kommer i kläm. Niklas Sigvardsson pratar om tiotusentals människor. Det är vad det handlar om, och ansvaret för att vi har hamnat där vi är vilar tungt på Socialdemokraterna.

Nu gör vi allt vi kan för att rätta till era misslyckanden, Niklas Sigvardsson. Vi jobbar så hårt vi kan. Stötta gärna detta arbete - jag välkomnar det - men ta också ert ansvar!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.