Omställning av fordonsflottan

Herr talman! har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag har vidtagit och vilka konkreta åtgärder jag kommer att vidta inom mitt ansvarsområde för att påskynda omställningen av fordonsflottan.

Transporter står för en tredjedel av Sveriges totala växthusgasutsläpp. För att ställa om till en fossilfri transportsektor och för att nå riksdagens klimatmål behövs kraftfulla åtgärder inom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel och energieffektiva fordon.

Staten bör vara ett föredöme genom att i möjligaste mån köra fossilfritt. Regeringen har redan genomfört en rad åtgärder och planerar nya åtgärder som skärper myndigheters arbete med att ställa om sin fordonsflotta.

Sedan 2009 gäller förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Enligt förordningen ska de personbilar som en myndighet köper in eller leasar vara miljöbilar. Vissa undantag finns, till exempel för utryckningsfordon. Dessutom ska myndigheternas bilar i största möjliga utsträckning drivas med förnybara bränslen. Regeringen ser för närvarande över hur miljökraven i den här förordningen ska utformas för att bidra till att vi når det nationella miljömålet om minskade växthusgasutsläpp.

Översynen omfattar bland annat en ny miljöbilsdefinition, som innebär att vi skärper klimatkraven på de fordon som myndigheter köper in. Den skärpta miljöbilsdefinitionen följer regelverket för klimatbonusbilar.

Att minska växthusgasutsläppen handlar inte bara om fordonsflottan. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska också skärpas.

Jag vill också lyfta fram att 187 myndigheter har ett miljöledningssystem enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter. Vi ska genomföra en revidering av förordningen som bland annat ska omfatta myndigheternas resor och upphandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förutom de här åtgärderna, som handlar om statens egen verksamhet, vill jag nämna några åtgärder som hjälper andra aktörer i omställningen.

Bränslebytet gör att vi redan i dag blandar in förnybara drivmedel med låga utsläpp i bensin och diesel. Den inblandningen ska öka framöver. Genom Klimatklivet har det gjorts investeringar i över 30 000 laddpunkter i hela landet.

I den klimatpolitiska handlingsplanen har regeringen ett särskilt fokus på åtgärder inom transportsektorn under mandatperioden.

Regeringen stärker elektrifieringen av transporter. Bland annat införs ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.

Bonus-malus-systemet, som styr inköp av nya bilar, ska förstärkas och förenklas. Dessutom ska premierna för miljöfordon ses över så att de aktuella fordonen i högre utsträckning blir kvar i Sverige och kan bidra till en andrahandsmarknad här.

Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.

I december tillsatte regeringen en utredning för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas. Samma utredning ska analysera förutsättningarna för att införa ett nationellt förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar.

Herr talman! Regeringen avser att ge lämplig myndighet i uppdrag att analysera möjligheten att förbättra vägledningen till konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp vid försäljning och marknadsföring. Lämplig myndighet ska också få i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta, så att äldre fordon kan drivas med rena och höginblandade förnybara drivmedel eller el.

Slutligen vill jag nämna att upphandling är ett mycket viktigt verktyg för att minska myndigheters klimatpåverkan, och Upphandlingsmyndigheten ska därför få i uppdrag att föreslå åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tycker också att det är rimligt att staten ska vara ett föredöme genom att i möjligaste mån köra fossilfritt. Om man vill att andra ska ställa om, till exempel att företag ska ställa om sin fordonspark och köra fossilfritt eller att vi som privatpersoner ska göra det, är det mer än lämpligt att staten själv är ett gott föredöme.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Döm om min förvåning när jag tog fram en rapport från riksdagens utredningstjänst, som publicerades i november förra året, där man frågade vilket föredöme staten är: Hur många elbilar har staten? När jag i min omgivning här i huset ställer frågan hur stor andel elbilar staten har svarar folk 10 procent, och någon sa till och med 50 procent. Rätt svar är 1,2 procent år 2018!

Detta betyder alltså att 99 procent av de fordon som staten hade 2018 inte var elfordon. Jag tycker att det är undermåligt. Staten är inte det goda föredöme som statsrådet nyss sa att staten borde vara.

Efter fem år med en regering som Miljöpartiet har ingått i är det alltså 1 procent av statens egna fordon som är drivna av el. Det är för lite. Det är inte alls bra.

Då kan man titta på de statliga bolagen. Det är ju en fråga som regeringen äger. Regeringen kan i ett ägardirektiv tala om för sina bolag att de ska välja eldrift, till exempel. Bland de tio största bolagen i Sverige kan vi ta Postnord. De har 9 704 bilar. Antalet fordon med möjlig eldrift är 1 800. Det betyder att 80 procent av fordonen inte har möjlighet till eldrift.

Det är kanske inte så många som känner till att en av Sveriges största biluthyrare är ett företag som heter Arento. Det är ett rent statligt företag som tyvärr konkurrerar med näringslivet på ett väldigt osunt sätt. I Dagens industri har vi nyligen kunnat läsa hur en företagare i Söderhamn fick kasta in handduken när det gäller biluthyrning för att företaget Arento helt enkelt har dumpat priserna. Den privata företagaren tappade en affär om 40 bilar.

Då kunde man tänka att det möjligtvis skulle kunna finnas en liten miljönytta med att Arento konkurrerar ut det privata näringslivet, för Arento skulle kunna vara ett föredöme. Arento hade 2 872 fordon, och av dem hade 121 möjlighet till eldrift.

Eller ta Sveaskog. År 2018 hade Sveaskog 807 fordon. Av dem var det noll som hade möjlighet till eldrift, enligt riksdagens utredningstjänst. Noll! Av 800 fordon hade man inte lyckats upphandla ett sådant fordon.

Det är naturligtvis inget fel på ambitionerna från statsrådet: att staten bör vara ett föredöme genom att i möjligaste mån köra fossilfritt. Men verkligheten, herr talman, är långt ifrån regeringens och statsrådets ambitioner. Här måste man ändå fråga sig om regeringen säger en sak till oss medborgare och till företag men agerar på ett helt annat sätt själv. Jag tycker helt enkelt att man är ett dåligt föredöme.

Herr talman! År 2018 började regeringen med att svika 1,3 miljoner bilägare runt om i Sverige för att man lade sig platt för Miljöpartiets politik. Bland annat trädde bonus-malus-systemet i kraft. Det är ett system som ska gynna bilar med låga koldioxidutsläpp - bonus - och missgynna bilar med högre utsläpp - malus. Syftet var att styra konsumtionen mot bilar med lägre utsläpp. Bonus tilldelas vid inköp av bilar med låga eller inga utsläpp. För en elbil med nollutsläpp ska man få maximalt 60 000 kronor i bonus.

Man införde miljözoner och ett krav på att 1,3 miljoner dieselbilar skulle förbjudas. Man har därefter höjt bensinskatten, vilket försvårar mest för dem som bor på landsbygden.

Med skarpa krav och hård miljöpolitik har man inte gett familjer och företag i hela landet en ärlig chans att ställa om. Man har snarare försvårat livssituationen för dem. Regeringens bilfientliga politik är inget annat än ett ansvarslöst svek som kanske slår allra hårdast mot människor utanför storstäderna, som behöver kunna ta bilen till och från stadskärnan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens politik blev ett straff för alla de familjer som nyligen köpt en miljöbil bara för att få beskedet att de inte längre är välkomna i våra storstäder och ett straff för dem som bor på landsbygden och som har flera mil att köra varje dag till och från jobb, företag, förskola och shopping. Där finns det heller inte tillräckligt utbyggd kollektivtrafik att tillgå.

Men med facit i hand kanske inte regeringens bilfientliga politik är det värsta. Det värsta är nog att regeringen inte lever som den lär.

Herr talman! Regeringen och Miljöpartiet pekar med hela handen på alla andra, men själva brister de fullständigt. Man kan tycka att regeringen ska föregå med gott exempel när den ställer hårda miljökrav som drabbar företag och privatpersoner.

Herr talman! I stället är det tvärtom. Jag tycker faktiskt att man skulle kunna ta fram skämskudden å regeringens vägnar när det nu uppdagats hur dålig förebild regeringen själv är och hur uruselt den arbetar för att uppnå en fossilfri fordonsflotta inom sina egna myndigheter och statligt ägda bolag.

Jag skulle vilja fråga minister Isabella Lövin hur det känns när det i stället för 100 procent, som en fossilfri fordonsflotta faktiskt innebär, i själva verket är 1 procent.

Herr talman! Tack, ledamöterna, för frågorna! Jag börjar med att vända mig till Lars Beckman, som i sin fråga redovisar antalet fordon för 2017 men hävdar att det är 2018. Där vill jag nog först och främst föra till protokollet att siffrorna som ledamoten redovisar inte stämmer.

Det är så här: De statliga myndigheterna ska sedan den 1 februari 2009 endast köpa miljöbilar, enligt förordningen om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och resor. Miljöbilar har definierats sedan alliansregeringens tid som bilar som släpper ut högst 120 gram. Det har också funnits en viktfaktor. En mycket tung bil får därmed större utsläppsutrymme.

Detta innebär att det är den gamla miljöbilsdefinitionen som har gällt fram till den 1 juli 2018, då vi införde bonus-malus-systemet. Sedan har det varit, skulle jag säga, en beklagansvärt lång omställning innan vi har kunnat komma fram till en ny miljöbilsdefinition. Den kommer enligt planerna att trädda i kraft den 1 mars i år. Därmed kommer det att bli en kraftig skärpning av miljöbilsdefinitionen.

Man kan i stället titta på siffrorna för 2018 och lägga ihop bensin, el och dieselbilar och ta med i beräkningen att även etanol, gas och biodrivmedel används i de andra fordonsslagen. Då kommer man fram till helt andra siffror än dem som Lars Beckman redovisar. Elhybrider och elbilar är uppe kring ungefär 12 procent. Sedan ska man komma ihåg att utryckningsfordon - brandbilar, ambulanser, polisbilar etcetera - är undantagna från miljöbilskraven. Det är ca 25 procent av statens bilar. Och 3 procent av de lätta lastbilarna var utryckningsfordon.

Sedan gäller det principen om att staten ska vara en föregångare. Det är givetvis så. Att alla fordon som handlas upp, förutom utryckningsfordon, ska vara miljöbilar är något som vi i regeringen står fast vid och som vi kommer att fortsätta att ställa krav på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen presenterade en klimathandlingsplan före jul. Där går vi fram med en lång rad åtgärder för att stärka miljöpolitiken och klimatpolitiken för att se till att vi uppnår klimatmålen och inte minst målet inom transportsektorn, som är att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030.

Precis som jag redovisade i mitt svar har vi en lång rad reformer och åtgärder för att få bort de fossila bränslena helt och hållet. Här har vi förstås också väldigt viktiga verktyg i form av miljöledningssystemen. Det är naturligtvis någonting som också gäller för de statliga bolagen. Man måste se till att ha väldigt bra koll på sina utsläpp och se till att man bidrar till att nå klimatmålen.

Herr talman! Jag känner mig fullkomligt lugn och trygg med att de uppgifter jag har fått från riksdagens utredningstjänst stämmer väl - Transportstyrelsens siffror för 2018. Men jag ska korrigera en siffra. Vad gäller de statliga bolagen är det inte 2018. Där läste jag helt enkelt fel. Det är Transportstyrelsens uppgifter från 2019. Siffran är alltså ännu färskare än vad jag trodde.

Jag tror att detta är viktigt när man ska göra en så dramatisk omställning som vi ändå är inne i. Det är en global omställning. Det är en global elektrifiering. Det har naturligtvis inte så mycket med Sverige att göra att de stora världsledande bilproducenterna nu ställer om sin produktion till elbilar.

I går morse var det ett seminarium här i riksdagen som handlade om elektrifieringen. Volvo Cars och Volvo Lastvagnar berättade om det arbete de gör. Volvo Lastvagnar lyfte till exempel fram att utvecklingen går lite för sakta. För ett år sedan fanns det en laddstolpe för tunga fordon. I år, ett år senare, finns det två. Volvo Lastvagnar sa: Ja, visserligen är det en fördubbling, men våra åkare kan naturligtvis inte bygga sin fordonspark utifrån en så undermålig laddinfrastruktur.

Men låt oss nu hålla oss till vad staten kan göra själv, för statsrådet sa i sitt svar att staten ska vara ett gott föredöme. Man kan gå igenom de statliga bolagen ett efter ett. Denna fråga äger regeringen själv. Hur styr man sina statliga bolag? Regeringen kan i ett regleringsbrev säga: Ni ska elektrifiera er fordonsflotta. Det verkar som att miljö- och klimatministern räknar in dieselfordon bland miljöbilarna; annars kommer man inte upp i den siffra hon sa. Man skulle då kunna instruera och säga så här: Ni ska köra på HVO. Ni ska köra fossilfritt på HVO.

Jag har besökt ett antal statliga verksamheter, bland annat en statlig verksamhet som har en omfattande transportenhet. Jag frågade naturligtvis dem: Kör ni på HVO? I Gävle hade de ett tjugotal fordon. Jag frågade: Kör ni på HVO? Då kan jag säga att det gjorde man inte. Den statliga myndigheten körde inte fossilfritt på HVO, fast de från samma dag skulle kunna göra det genom att åka till närmsta mack och tanka HVO.

Regeringen kan styra sina myndigheter. Regeringen kan tack och lov styra Sverige. Regeringen kan i ägardirektiv och regleringsbrev till statliga bolag tala om att man ska bidra aktivt till fordonsomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag besökte ett företag - inte Volvo - som säljer lätta lastbilar. De berättade att den här utvecklingen nu går väldigt fort. Hantverkare kommer att kunna köra även tunga saker i sina bilar, bara samhället fixar laddinfrastrukturen. Det är ju det som är så viktigt.

Jag vill påstå att industrin ligger långt före politiken på det här området när man nu aktivt globalt börjar tillverka elfordon i stor utsträckning.

Sveaskog, som enligt Transportstyrelsen och riksdagens utredningstjänst hade 807 fordon 2019, har noll fordon med möjlig eldrift. Är statsrådet nöjd med det? Tycker statsrådet att det är att gå före och visa vägen framåt när statens egna bolag har noll elfordon?

Det statliga uthyrningsföretaget Arento har närmare 3 000 bilar. Av dem har ett hundratal - exakt 121, faktiskt - möjlighet till eldrift. Är statsrådet nöjd med det? Tycker statsrådet att staten är ett gott föredöme?

Herr talman! Myndigheterna har tillsammans alltså köpt in endast 1,2 procent eldrivna personbilar. Det är ju minst sagt pinsamt, i synnerhet när vi sedan 2018 sett hur andrahandsvärdet på dieselbilar har sjunkit för att regeringen har ställt hårda krav. Många familjer har fått bära den kostnaden. Då är det än mer skrämmande att regeringen själv inte tar ansvar och dansar efter egen pipa.

Drygt 1 procent, minister Isabella Lövin. Låt det smälta in ordentligt!

Vi gjorde tidigt klart att vi inte vill medverka till att många familjers näst största investering blir värdelös. Ska vi ha människor med oss i miljöpolitiken måste de känna att politiken är långsiktig och går att lita på. Med det här avslöjandet kan vi nu konstatera att regeringens utformning av miljöpolitiken, som Miljöpartiets miljöminister går i spetsen för, är löjeväckande. Jag tror att det är många med mig som känner sig lurade av den här politiken.

Klimatfrågan är en av Moderaternas viktigaste och mest prioriterade frågor. Moderaterna står för en ambitiös klimatpolitik för att nå det långsiktiga klimatmålet om nettonollutsläpp senast år 2045. Men det ställer också höga krav på att åtgärderna leder till resultat.

Bonus-malus-systemet har kritiserats av experter för att inte leda till att utsläppen minskar på ett effektivt sätt. Vi behöver se över bonus-malus-systemet och bedriva en effektivare klimatpolitik så att utsläppen minskar snabbare.

1,2 procent i stället för 100 procent är verkligen inte godkänt, miljöminister Lövin! Hur ska ministern agera för att uppnå sina egna klimatmål? Inte görs det genom 1 procent eldrivna bilar i alla fall.

Herr talman! Tack, ledamöterna, för ytterligare respons och frågor!

Vi är inne i en stor omställning av hela samhället. Vi måste bort från de fossila bränslena. Att en moderat ledamot hävdar att klimatfrågan är ett av partiets prioriterade områden när ni samtidigt i er skuggbudget går fram med att sänka bensin- och dieselskatten och satsa 6-7 miljarder av skattebetalarnas pengar på att göra det billigare att släppa ut skulle jag kalla för löjeväckande.

Vi har infört ett bonus-malus-system som trädde i kraft den 1 juli 2018. Det gav stor effekt på försäljningen av nybilar redan sista halvåret 2018. När vi tittar på slutsiffrorna för 2019 kommer vi att se en väsentlig ökning av antalet laddbara bilar och elbilar. Jag kan inte helt gå i god för siffrorna, men i december var det alltså runt 15-16 procent som var laddbara bilar av nybilsförsäljningen. Då kan man knappast säga att det inte har gett någon effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill beklaga att vi inte snabbare har kunnat komma fram med en miljöbilsdefinition som tydligare styr våra myndigheters inköp, och jag vill återigen påpeka att de siffror som ledamöterna hävdar gäller 2018 är för 2017. Vi kan kontrollera det efteråt. Jag förstår att ni har en källa, men departementet har kollat och det stämmer inte. Misstag kan göras.

Vi ser en snabb omställning när det gäller den privata försäljningen, men naturligtvis behöver vi se till att våra myndigheter snabbt får en klarhet i vad som är en miljöbil. Från och med den 1 mars kommer det att vara tydligt att det är samma definition som för en bonusbil inom bonus-malus-systemet, det vill säga högst 70 gram utsläpp per kilometer. Det är en högst väsentlig skärpning från den definition som Alliansen införde på 120 gram, som dessutom var viktbaserad.

Marléne Lund Kopparklint säger att vi straffar vanliga människor. Det är knappast sant, eftersom vi inför en bonus på upp till 60 000 kronor för nybilar. Vi inför ett bränslebyte som gör att alla människor som har en bil och som tankar är med i omställningen. Vi tvingar nämligen in en högre grad av förnybara drivmedel i bensin och diesel, vilket är ett sätt att underlätta för alla att kunna vara med i omställningen.

Vi ska också titta på ett konverteringsstöd för den som har en bensin eller dieselbil så att man kan konvertera till gas eller el eller för att köra 100 procent förnybart i sin existerande bil. Alla ska kunna vara med i den här omställningen.

När det gäller miljöbilszoner har vi också andra intressen att ta hänsyn till i våra innerstäder. På Hornsgatan i Stockholm har vi haft luftkvalitetsmätvärden som absolut inte är acceptabla för de barnfamiljer som bor där. Det här är ett hälsoproblem. Att städerna ska ha möjlighet att inrätta miljöbilszoner i vissa begränsade områden i våra städer är knappast att förbjuda över 1 miljon dieselbilar, vilket ledamoten hävdar. Det är ganska skrattretande.

Sedan vill jag säga att jag inte är nöjd med att de statliga företagen inte har en högre andel av bilar som går på eldrift. Det kan dock vara så att de tankar förnybart.

Herr talman! Det är väl bra då att vi inte är överens. Statsrådet och Miljöpartiet säger en sak, nämligen att andra ska ställa om och göra insatser, men det gäller inte den fråga som regeringen verkligen äger själv, alltså att i regleringsbrev och i ägardirektiv tala om för sina statliga verksamheter att man till exempel ska köra med elbilar.

Tänk vad det skulle betyda för omställningen om staten hade köpt in 23 000 elbilar! Då hade man kanske upptäckt att till exempel Tidningstjänst i mitt län Gävleborg skulle säga att det är lite svårt att köra med elbil i Hälsingland, för det finns inte så många laddplatser. Då hade till och med staten kanske upptäckt att det måste finnas en laddinfrastruktur för att man ska kunna ha tidningsutbärning i Hälsinglands inland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att det är lätt att se världen på ett visst sätt, eller köra tunga stenar, när man bor på Södermalm eller i centrala delar av Stockholm och kanske har nära till en Teslaladdare. Men nu finns det som sagt en bra bilpark på väg in som gör att även hantverkare ska kunna vara föredömen.

Sveaskog har alltså enligt Transportstyrelsen och riksdagens utredningstjänst 807 fordon 2019, men noll fordon med möjlig eldrift - noll! Efter fem år med Miljöpartiet i regeringen, med otaliga debattartiklar om att vi ska ställa om fordonsparken och att Sverige ska vara ett föredöme, har statens egen myndighet noll elfordon.

Den här listan är en riktig skämslista utifrån hur regeringen inte har styrt sina statliga myndigheter och bolag. En av Sveriges största biluthyrare, tyvärr statlig, har 121 fordon med möjlig eldrift av 2 872 bilar, om vi ska använda exakta siffror. Det är inte att gå före. Det är inte att visa vägen framåt. Det är att skambelägga andra och själv agera felaktigt.

Herr talman! Jag tackar Lars Beckman för följdfrågorna.

Jag vill verkligen påpeka att elbilsförsäljningen per capita är högre i några av våra glesbygdsområden än vad den är i Stockholms innerstad. Att hitta laddmöjligheter om man bor i exempelvis Jämtland går bra - det finns något som kallas Green Highway - men i Stockholms innerstad är det svårare både att hitta parkeringsplatser och att äga en bil än vad det är på landsbygden. Så ska det också vara eftersom det finns kollektivtrafik i våra storstäder.

Regeringen har satsat enormt mycket på att bygga ut laddinfrastrukturen. Som jag nämnde tidigare finns i klimathandlingsplanen att se till att det finns laddinfrastruktur där det finns vita fläckar längs våra större vägar. Vi kommer att tillsätta en elektrifieringskommission bland annat för att adressera det som gäller elektrifieringen av den tyngre vägtrafiken.

Det är ett enormt arbete som pågår just nu. Vi behöver arbeta tillsammans med den privata sektorn och bilindustrin, och det är precis vad vi gör. Vi behöver gå i takt så att det blir en omställning som går så snabbt som det behövs. Från och med den 1 mars kommer det att vara tydligt vad som är miljöbilsdefinitionen, och den kommer att gälla för alla statliga myndigheter. Miljöbilsdefinitionen används också som förebild för företag och kommuner. Bonus-malus-krav och förmånsbeskattning styr företagen, och här ska vi genomföra en skärpning av båda delarna under mandatperioden och se till att det blir en tydlig omställning för både den privata sektorn och de statliga företagen samt naturligtvis för våra myndigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.