Omsättningen på rektorer

Fru talman! Kristina Axén Olin har frågat mig hur jag anser att vi ska få minskad omsättning på rektorer och fler som stannar kvar i yrket.

Jag vill börja med att säga att jag instämmer med interpellanten i att den stora omsättningen på rektorer är bekymmersam. Rektorns ledarskap spelar en central roll för en skolas utveckling. Rektorers förmåga att leda och utveckla den pedagogiska personalens arbete är en viktig faktor för att säkerställa att eleverna får utbildning och undervisning av hög kvalitet. Flera rektorsbyten på kort tid på en skola riskerar därför att negativt påverka elevernas skolgång.

För att stärka det pedagogiska ledarskapet i skolväsendet har regeringen gjort en rad insatser. En av dessa gäller förskolan. Från och med den 1 juli 2019 benämns förskolechefer rektorer och omfattas av den statliga obligatoriska befattningsutbildningen. Regeringen har vidare vidgat både befattningsutbildningen och fortbildningen för rektorer så att alla skolledare ska kunna ta del av dessa insatser, såväl rektorer i förskolor som biträdande rektorer i alla skolformer. Därutöver har regeringen avsatt 20 miljoner kronor för fortbildning av skolledare, och denna satsning har permanentats.

Ett starkt pedagogiskt ledarskap och ett attraktivt yrke förutsätter att skolledare kan utvecklas professionellt under hela yrkeslivet. Regeringen inrättar därför ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer med grund i betänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. Programmet ska främja skolutveckling och systematisk professionell utveckling genom hela yrkeslivet. Det är ett sätt att säkra lärares och rektorers kompetensutveckling under yrkeslivet. De mer konkreta förslagen i betänkandet bereds nu inom ramen för arbetet med januariavtalet, vilket borgar för brett förankrade och långsiktiga nationella professionsprogram för lärare och rektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samma utredning föreslår också en statlig rekryteringsutbildning för lärare som är intresserade av att bli rektorer och kompetensutveckling av rektorer i praktisk organisation och arbetsmiljö. De förslagen bereds i Regeringskansliet.

Även huvudmannen har ett viktigt ansvar för att ge förutsättningar för att rektorer ska stanna på sin skola. Om en skola drabbas av täta rektorsbyten behöver man följa upp och ta reda på varför. Men Skolinspektionens kvalitetsgranskning om många rektorsbyten visar att det är få huvudmän som följer upp konsekvenser vid många rektorsbyten. Det är också få huvudmän som agerar strategiskt när skolorna byter rektorer ofta. Skolchefen, som numera enligt skollagen ska finnas hos varje huvudman, har en viktig roll i detta. Skolchefen är en viktig länk i styrkedjan mellan huvudmannen och rektorerna.

Om vi kan skapa förutsättningar för rektorer att stanna längre på skolorna, och i yrket, kan vi också skapa förutsättningar för dem att vara de pedagogiska ledare som skolan behöver.

Fru talman! Tack, utbildningsminister Anna Ekström, för svaret! Jag tycker att vi pratar alldeles för lite om rektorer och skolledare. Det kanske är den absolut viktigaste personen på hela skolan för skolans utveckling och för att vi ska ha en god kvalitet i skolan.

Vi har ungefär 3 900 rektorer i grundskolan och 1 200 rektorer i gymnasieskolan. Det är djupt oroande med den undersökning som Skolverket nyligen presenterade, där man tittade på dem som jobbade som rektorer för fem år sedan, det vill säga läsåret 2014/15. Efter tre år var bara 40 procent kvar i skolan. Nu efter fem år är det bara var femte rektor som jobbar kvar på skolan. De andra har antingen slutat eller bytt skola. Av alla som slutat på den skola som de var på för fem år sedan är det mer än hälften, 57 procent, som helt har lämnat skolvärlden.

Med tanke på hur situationen är i dagens skola och på hur viktig rektor och skolledning är frågade jag Anna Ekström hur vi ska få en minskad omsättning och hur vi ska få rektorer att stanna kvar i yrket. I svaret hänvisar utbildningsminister Anna Ekström till olika utredningar och till att det bereds i Regeringskansliet, men läget är ganska akut.

Fru talman! Jag skulle vilja ha svar på min fråga: Hur ser utbildningsminister Anna Ekström att vi ska få en minskad omsättning och fler rektorer som stannar kvar i yrket?

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Kristina Axén Olin för frågan. Detta är en viktig sak. Det är en av de riktigt viktiga sakerna i svensk skola i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser också när vi till exempel tittar på den stora undersökningen Talis att den svenska skolan karakteriseras av att rektorer ofta byter skola och stannar ganska kort tid på sina skolor. Vi ser också, vilket är positivt, att den svenska skolan karakteriseras av en god befattningsutbildning. Där har vi en fördel jämfört med andra länder.

De täta rektorsbytena är dock ett stort problem. Kristina Axén Olin har helt rätt i detta, men den viktiga frågan man måste ställa sig är: Var hanterar vi bäst de täta rektorsbytena?

Naturligtvis har staten, regeringen och riksdagen ett ansvar. Det är vi som ser till att det finns en lagstiftning som håller ihop och styrkedjor som funkar. I vårt svenska skolsystem ligger dock ansvaret för resultat och kvalitet på den så kallade huvudmannen, och jag håller verkligen med dem som säger att det finns ett viktigt ansvar för huvudmannen att följa upp täta rektorsbyten och säkra att rektorerna får de förutsättningar som de behöver för att kunna stanna på sina skolor.

En viktig iakttagelse, fru talman, är att när Skolverket har gjort insatser på skolor med låga resultat - jag tänker på den gamla satsningen med tio skolor och den nya satsningen Samverkan för bästa skola - är täta rektorsbyten en återkommande iakttagelse. Det är också en viktig del av det utvecklingsarbete som Skolverket arbetar med tillsammans med dessa skolor och huvudmän.

Det här borde vara självklart, fru talman: Forskningen är tydlig med att goda skolresultat har ett samband med att rektorer stannar på sina platser.

Fru talman! Kristina Axén Olin kritiserade mig för att jag inte svarade på frågan. Mitt svar på frågan är att vi måste göra många saker samtidigt. Från regeringens sida arbetar vi nu med det professionsprogram som är efterfrågat av våra skolledare och som har fått ett väldigt starkt stöd efter det att Björn Åstrands utredning har varit ute på remiss. Det gör vi tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, men vi gör det också tillsammans med rektorerna själva genom deras organisationer.

Det är ett viktigt arbete. Ska vi ha ett rektorsyrke där rektorerna stannar kvar på sina jobb, trivs och får den kraft och de förutsättningar de behöver för att kunna utveckla arbetet på sina skolor så att barn och elever lär sig tillräckligt mycket, ja, då måste vi se till att professionsutvecklingen funkar och att det finns en vettig och ändamålsenlig kompetensutveckling och fortbildning för rektorer och, fru talman, även en progression för rektorer. Den rektor som kliver in på rektorsexpeditionen ganska ung och den rektor som kliver ut färdig för pension har ju helt olika förutsättningar att ta på sig ansvar.

Fru talman! Med det arbete som vi nu gör med professionsprogram, satsningar på rektorsutbildning och fortbildning för rektorer och huvudmän som tar det ansvar som de har i vårt skolsystem ser jag goda förutsättningar för att vi tillsammans ska kunna fortsätta att stärka rektorsyrket. Det behöver svensk skola, och det behöver svenska elever.

Fru talman! Jag är väldigt glad över att jag och utbildningsminister Anna Ekström är överens om att det är bekymmersamt med rektorsomsättningen. För att få en god kvalitetsutveckling i svensk skola måste vi som sagt var ha ledare och chefer som stannar. Man vänder heller inte ofta en skolas utveckling på en termin; det finns mycket forskning som säger att det kan ta upp till fem år innan man egentligen ser resultat av det goda ledarskapet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statistiken som visar att man i våra utanförskapsområden ibland har haft 13 rektorer inom loppet av ett par år är därför förödande, och det är därför jag tycker att frågan om rektors- och skolledaromsättningen är så central och något som vi borde fundera mer över.

Det utbildningsministern gör med olika utredningar och professionsprogram liksom att man på olika sätt stöttar dem som är rektorer i dag är självklart viktigt. Jag tycker dock att det saknas en viktig komponent i detta, och det är analyser gällande dem som är rektorer i dag och dem som har lämnat yrket.

Jag har frågat Skolverket om det kontinuerligt görs uppföljnings- eller avslutningssamtal med de rektorer som slutar och helt enkelt går igenom varför. Då säger Skolverket till mig att det gör man inte. Skolverket delar dock min uppfattning att det vore viktigt och har därför sagt att det naturligtvis vore intressant att göra det. Jag tror att det skulle visa en palett över problemen i dagens skola. Varför vill man inte vara kvar i skolvärlden? Varför byter man skola?

Jag uppskattar att Anna Ekström delar mina bekymmer kring omsättningen och vill fråga om Skolverket helt enkelt kunde få uppdraget att börja göra någon typ av forskning eller djupanalyssamtal med våra avgående rektorer. Jag är övertygad om att det är en av nycklarna till hur vi ska förbättra skolan så att fler rektorer stannar kvar.

Fru talman! Vi är helt överens om att täta rektorsbyten är ett problem i svensk skola. Vi ser det tydligt i de internationella undersökningarna. Vi ser det också tydligt i den nordiska djupdykning som gjordes i de stora Talisstudierna för några år sedan. Vi sticker ut också i ett nordiskt perspektiv. Vi har rektorer som stannar ganska kort tid på skolorna. Våra rektorer har också ganska små skolenheter jämfört med hur det ser ut i många andra länder.

Jag har absolut ingenting emot den typ av analyser som Kristina Axén Olin efterlyser, även om jag inte är 100 procent säker på att just ett uppdrag till Skolverket är vägen man ska gå för att nå dit. Det är dock klart att vi måste lyssna till rektorerna för att kunna se till att deras förutsättningar att inte bara göra ett gott jobb utan också stanna på skolorna blir så goda som möjligt.

Fru talman! Så här i juletid vill jag komma med ett julklappstips till alla som är intresserade av rektorer och rektorers förutsättningar. Jag kommer i hastigheten inte ihåg titeln, men det är alltså en ruggigt intressant bok av Maria Jarl med flera som handlar om vad det är som karakteriserar skolor med uthålligt goda resultat och också vad som karakteriserar skolor med uthålligt låga resultat.

Det som man kommer fram till förenar skolor med uthålligt höga resultat är att de har en rektor som har stannat länge, som har med sig lärarkåren, som får skolan att samarbeta kring elevernas kunskaper och som ser till att det finns bra kvalitetssystem för att fånga upp de elever som behöver lite extra stöd och, minst lika viktigt, ser till att det extra stödet också ges.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Denna väldigt intressanta forskarrapport som Maria Jarl med flera har skrivit hoppas jag ska ligga under många julgranar den här ganska dystra julen!

Att täta rektorsbyten är ett problem är vi helt överens om. Att det krävs ett samarbete och en samverkan mellan den politiska nivån men också myndigheter och inte minst huvudmän tror jag också att vi är överens om. Jag tror faktiskt att vi är överens om att huvudansvaret för resultat och kvalitet när det gäller rektorns villkor ligger hos huvudmannen.

Fru talman! Jag har också läst den boken av Maria Jarl, och det är mycket som är intressant i den. Tyvärr är min hjärna också överhettad, så jag kommer inte heller ihåg vad den heter.

Det är absolut så att kontinuitet och långsiktighet i ledarskapet är avgörande; det var därför jag skrev den här interpellationen.

Det stämmer i och för sig att det är huvudmannen som är ansvarig över rektorerna. Även där finns dock en oroande rapport. Skolinspektionen har gått in och tittat på 20 skolhuvudmän, alltså kommuner, där det är stor omsättning på rektorer och kontrollerat hur man följer upp rektorerna. Det är en ganska sorglig läsning, om man i stället vill läsa sådant i jul.

Skolinspektionen konstaterar nämligen att en uppföljning av varför rektorer slutar och vad det får för konsekvenser har gjorts i 20 procent av fallen. Skolhuvudmännen följer väldigt sällan upp varför rektorer slutar eller vad som blir konsekvensen av det. Man får inte heller ett strukturerat och proaktivt coachande stöd, som de säger när det gäller ledningsfrågor.

Nu handlade min interpellation förvisso om rektorsomsättningen, men något som man borde göra är att titta på skolhuvudmännens ledarskap och förståelse för att de har ett ansvar. Jag tycker som sagt att det är djupt oroande när jag ser att det brister så mycket som det gör i ledarskapet i svensk skola.

Fru talman! Tack återigen, Kristina Axén Olin, för interpellationen!

Det råder ingen tvekan om att rektorerna är viktiga. Det råder heller ingen tvekan om att den som är rektor är satt under hård press. I den förra interpellationsdebatten med Roger Haddad diskuterade vi våld och hot mot befattningshavare i svensk skola. Det är bara att konstatera att vi också har en ibland väldigt besvärlig arbetsmiljö för rektorer, där föräldrar och andra inte ger rektor det stöd som rektor behöver för att kunna upprätthålla det som är skolans viktiga uppdrag: kunskap och bildning till de elever som går där och rättvisa och rättssäkra betyg.

Det är väldigt bra att rektorerna lyfts, och det är väldigt viktigt att vi ser till att rektorerna har de förutsättningar som de behöver för att kunna göra ett riktigt bra jobb. Utan rektorns ledarskap får vi inte tillräckligt bra förutsättningar för undervisning i klassrummet. Vi får inte tillräckligt bra förutsättningar för trygghet och studiero för våra elever, och vi får heller inte tillräckligt bra förutsättningar för att eleverna ska lära sig så mycket de kan, vilken skola de än går på.

Fru talman! Jag vill avsluta mitt inlägg med att önska Sveriges rektorer en riktigt god jul. Jag hoppas att rektorerna kan få lite vila och lite lugn och ro efter en otroligt hektisk hösttermin och en väldigt besvärlig vårtermin. Denna önskan om en god jul och ett gott nytt år gäller naturligtvis också Kristina Axén Olin, även om vi ses i nästa interpellationsdebatt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.