Omprioritering av anslag för LOVA-projekt

Fru talman! Joakim Järrebring har frågat mig hur jag motiverar min omprioritering av anslag till LOVA-projekt på bekostnad av andra viktiga vattenrelaterade åtgärder. Vidare har Joakim Järrebring frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att de projekt som får minskade medel inte drabbas negativt och att måluppfyllelsen för vattenmiljön kan säkerställas. Dessutom har Joakim Järrebring frågat mig hur jag planerar att följa upp effekterna av denna omprioritering och säkerställa att den totala vattenvården i Sverige inte försvagas.

Hur medlen fördelas mellan olika anslagsposter och hur villkoren för anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö utformas kommer att framgå av kommande regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet med att utforma regleringsbreven pågår nu på Regeringskansliet. Eftersom villkoren för anslaget ännu inte är beslutade ser jag Joakim Järrebrings fråga i denna del som för tidigt ställd.

Det är korrekt att anslag 1:11 minskar något jämfört med innevarande år i regeringens budgetproposition. Det är naturligt att regeringen gör temporära satsningar inom olika områden utifrån rådande prioriteringar. Satsningarna kan se olika ut från år till år, vilket gör att den totala summan på anslaget kan variera mellan olika år. Vad gäller måluppfyllelsen för vattenmiljön tar regeringen genom den havsmiljöproposition som lades fram i juni, ett etappmål som beslutats för övergödning och de satsningar som föreslås i budgetpropositionen, tydliga steg för att följa upp och säkerställa måluppfyllelsen för vattenmiljön.

Stöd via LOVA är den enskilt viktigaste statliga finansieringen för fysiska åtgärder och lokalt åtgärdsarbete i vattenmiljön. LOVA involverar lokala aktörer, och medlen används för projekt som förbättrar vattenkvaliteten genom bland annat åtgärder för minskad tillförsel av näringsämnen och miljögifter till vatten och hav. Regeringen gör därför en satsning på LOVA i budgetpropositionen för 2025.

Joakim Järrebring har också en fråga som gäller uppföljning av gjorda prioriteringar. Användningen av medel i anslag 1:11 och resultaten som uppnås redovisas i den årsredovisning som Havs- och vattenmyndigheten lämnar varje år. Havs- och vattenmyndigheten har också ett särskilt regeringsuppdrag fokuserat på just redovisning av användning av medel i anslag 1:11. Regeringen anser att en noggrann uppföljning av medlens användning och de resultat som uppnås lägger en grund för att även framdeles satsa på de områden där åtgärderna är mest prioriterade och ger störst effekt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Föga förvånande tycker jag att det är positivt att regeringen värderar LOVA-projekten och gör en särskild prioritering av dem i budgeten. Det bidrar till att upprätthålla det lokala arbetet och engagemanget när det gäller vattenmålen. Lokala initiativ och lokalt engagemang är centralt för att förbättra vattenmiljön och adressera de stora utmaningar som övergödning, miljögifter och den biologiska mångfaldens utsatthet innebär.

Jag måste dock framhålla att den här prioriteringen även får undanträngningseffekter, eftersom ministern har valt att på totalen sänka anslaget för havs- och vattenmiljö, i årets budgetproposition med 40 miljoner kronor. Detta innebär att andra viktiga vattenvårdsåtgärder nu riskerar att stå utan tillräckliga resurser.

För 2025 ligger anslaget på cirka 1,33 miljarder kronor. För år 2026 minskar det till drygt 1 miljard och för 2027 till drygt 860 miljoner kronor. Vi talar alltså om en minskning med 470 miljoner under planperioden. Jag förutsätter att departementet har genomfört konsekvensanalyser av vad de minskade anslagen innebär.

I ljuset av att det totala anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö sänks vill jag förtydliga min fråga om hur ministern motiverar omprioriteringarna av anslaget. Vilka åtgärder anser ministern inte längre vara nödvändiga? Är det exempelvis åtgärder mot övergödning, fiskevårdsåtgärder eller åtgärder mot invasiva främmande arter som man nu anser att vi kan spara på? Vilka projekt kommer att drabbas när resurserna minskar? Jag menar att det här är frågor som behöver tydliga svar, inte minst eftersom det handlar om åtgärder som ofta tar lång tid att genomföra och där kontinuerlig finansiering är avgörande för att nå långsiktiga resultat.

Ministern hänvisar i sitt svar till att regleringsbreven ännu inte är utformade och framhåller att hon därför ser min fråga som för tidigt ställd. Men när de väl är utformade och beslutade finns det ju inte längre något behov för mig av att ställa frågan. Alltså är frågan ställd vid exakt rätt tillfälle.

Jag undrar helt enkelt om ministerns prioriteringar kommer att återspeglas i regleringsbreven. Ministern har väl en egen uppfattning om vilka åtgärder som inte längre behövs, eftersom man väljer att göra anslagsbesparingar på 470 miljoner kronor under planperioden.

Jag ser också fram emot att höra statsrådets tankar kring hur nedskärningarna påverkar förutsättningarna för att uppfylla ambitionerna i havspropositionen. Jag anser att regeringen har en skyldighet att inte bara tala om höga ambitioner utan också säkerställa att de ekonomiska resurser som krävs för att göra verklighet av ambitionerna finns. Hur ska svenska folket kunna tro på att regeringens höga ambitioner på lång sikt är verkliga när anslagen successivt minskas med 470 miljoner kronor fram till 2027?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Järrebring, som med jämna mellanrum ger mig utrymme att diskutera de miljösatsningar som är så oerhört viktiga och som väcker ett stort engagemang hos mig och hela vår regering. Det är exempelvis väldigt välkommet att få diskutera en sådan sak som LOVA-projekt och LOVA-pengar. LOVA var ju någonting som drogs igång i ett initiativ av Alliansen och som byggts vidare under efterträdande regeringar, dels med ledamotens parti, dels Tidöregeringen. Det är någonting som är väldigt bra. Man kan börja med den grunden.

Vad är då LOVA-pengar och LOVA-satsningar? Jo, de innebär att staten går in med en viss summa pengar som sedan kompletteras av lokalt engagemang. Ofta går även kommunen in med lite pengar. Samlat blir det en pott som man kan använda för att göra vattenvårdande insatser och förbättra vattenmiljön. Dessa satsningar har pågått under lång tid på olika platser runt om i vårt land.

Det är värt att komma ihåg att det är fråga om satsningar där man bygger upp olika miljövårdande åtgärder som sedan finns kvar. Det är inte så att allt det arbete som gjorts under många år försvinner när man ändrar i anslagen. Man anpassar satsningarna efter de behov som finns. Det som händer när man justerar i en satsning som exempelvis LOVA-pengar tycker jag låter något mer dramatiskt från ledamotens perspektiv än vad det i själva verket är. Det kommer pengar till en viss pott, och ett arbete pågår i olika projekt pö om pö. Därför är det självklart viktigt att det finns pengar där och att satsningarna fortsätter, men det är också helt naturligt att pengarna skiftar från år till år.

Fru talman! Jag måste ändå påpeka att jag verkligen menar att interpellantens fråga grundar sig i en missuppfattning om att regeringens satsning - 100 miljoner kronor till LOVA - skulle innebära en omfördelning inom anslaget 1:11. Det är nämligen inte beslutat än. Det beslutas i ett regleringsbrev. Ledamoten kan med rätta vara nyfiken på vad som kommer att stå i det regleringsbrevet, men ledamoten är säkert väl medveten om att jag inte får berätta vad som kommer att stå i regleringsbrevet förrän det helt enkelt är beslutat och offentligt.

Jag ser fram emot att ytterligare diskutera hur regeringens prioriteringar ser ut när regleringsbrevet är beslutat. Men till dess kan man självklart prata om de andra frågorna, fru talman, som ledamoten tar upp här, bland annat: Hur har man analyserat besluten kring planerade utfall för BP 26, BP 27 och kommande budgetar? Då måste jag påpeka, fru talman, att vi självklart kan sitta och spekulera i hur utfallet för pengar till måluppfyllelse för vattenmiljö kommer att hanteras år 2027 efter ett riksdagsval och mycket annat som kommer att hända, men det är lite att föregripa det som säkerligen kommer att vara ett budgetutfall som förhandlas vid det tillfälle då man förhandlar en budget för 2027, helt enkelt.

Jag tycker att det är lämpligare, fru talman, att vi diskuterar den budget som regeringen nu har lagt fram för år 2025, hur pengarna kommer att se ut där och hur utfallet blir av detta.

Jag tycker ändå att ledamoten tar upp många spännande aspekter när det gäller hur vi ska stärka vattenvården i Sverige. Man behöver inte oroa sig för regeringens ambitioner här. Man undrar: Hur ska man kunna tro på regeringen? Det finns många skäl att tro på regeringen, inte minst därför att LOVA-satsningarna i grunden var ett initiativ från Alliansen men också därför att vi lagt fram en proposition för havsmiljö. Det är den första propositionen sedan 2009 på det området, så jag förstår att detta är efterlängtat.

Fru talman! Tack, ministern, för svaren! I nästan samtliga debatter som jag och ministern hade under hela förra riksdagsåret var det en diskussion kring de lägre anslagen på både klimatområdet och miljöområdet. Svaret var i princip alltid: Nej, men vi har en ekonomisk situation i Sverige som kräver en återhållsamhet. Vi behöver få bukt med inflationen.

Nu är regeringen tvärtom väldigt tydlig med att inflationen är låg. Vi har tagit oss igenom denna kris. Inflationen har gått ned i hela världen, så även i Sverige. Regeringen är också väldigt stolt över att det finns ett stort reformutrymme, på 60 miljarder kronor. Men om man drar ut strecket för vart vi är på väg på klimat- och miljöområdet kan jag konstatera att de satsningar som jag hade hoppats på, när vi fick budgetpropositionen för 2025 presenterad, inte finns.

Det är väl inte konstigt att jag oroas över vart vi är på väg när det från regeringens sida i planperioden skissas på att vi ska minska anslaget med 470 miljoner kronor. Det är mycket pengar. Men det är mycket pengar också med 40 miljoners minskning, som vi pratar om för 2025.

Vi kan titta på vad pengarna i detta anslagsområde går till. Det är till exempel 25 miljoner kronor som går till strandstädning. Det skulle helt kunna försvinna i prioriteringen i fråga om de minskade resurserna med 40 miljoner kronor. När det gäller att förebygga och förhindra spridning av invasiva främmande arter är anslaget för 2024 på 50 miljoner kronor. Nästan hela det anslaget kan ryka. Vi kan titta på ett annat anslag, som handlar om samordning kring övergödning av kust- och avrinningsområden. Det är 30 miljoner kronor. Hela det skulle kunna ryka.

Jag har stor respekt för att ministern inte kan säga hur regleringsbrevet i detalj kommer att vara utformat. Men jag förutsätter att man har gjort någon typ av konsekvensbedömning och prioritering när det gäller de besparingar som man, trots att det finns ett reformutrymme på 60 miljarder kronor, väljer att göra på detta område. Jag förutsätter också att man vet vilka av dessa åtgärder som besparingarna ska läggas på.

Jag har alltså respekt för att jag inte kan få svar på hur regleringsbrevet ser ut, men jag kanske kan få höra hur resonemanget har gått kring prioriteringarna och varför man väljer att spara på detta anslagsområde.

Fru talman! Som politiker behöver man prioritera. Regeringen behöver i detta läge, när vi har tiotals miljarder i reformutrymme, prioritera. Vi har en kontinent där det just nu pågår krig. Vi behöver rusta upp vårt försvar. Vi har en eskalerande gängkriminalitet som Sverige på allvar behöver få bukt med. Detta behöver finansieras. Vi behöver pengar till rättsväsendet för att vi ska få ordning på rättsstaten Sverige. Vi har många grundläggande problem som verkligen behöver resurser.

Vi har också miljö- och klimatsatsningar, men i fråga om miljö- och klimatsatsningar är svaret inte alltid resurser. Det är det som gör det oerhört intressant, tycker jag som liberal klimat- och miljöminister. Jag kan få en budget där jag får större effekt för klimat och miljö även om det är en mindre budget än tidigare år. Det är det som gör det så intressant.

Om man faktiskt vill prata om frågan på djupet behöver man prata om vad det är som ger minskad påverkan på den svenska naturen, vad det är som stärker vår vattenmiljö i grunden och vad det är som minskar våra utsläpp av både föroreningar och koldioxid.

Fru talman! Om man tittar på det ser man att det långt mer handlar om att hitta rätt regleringar och om att göra rätt förändringar av lagstiftning och av det arbete som pågår runt om i vårt avlånga land med att förbättra vårt klimat och vår miljö.

Det handlar inte minst om en sådan sak som att denna regering, till skillnad från den förra, har lagt fram en stor proposition för riksdagen om havsmiljöpolitiken. Det är den första propositionen sedan år 2009 på det området. I den propositionen finns det många olika förslag som är kopplade till just hur vi ska förbättra vår vattenmiljö och havsmiljö i Sverige. Det är något som inte minst kommer att kunna påverka vår miljö mer än exempelvis pengarna. Det är väldigt intressant just när det gäller det området, fru talman.

Ledamoten nämner att olika satsningar har minskat och att vi har refererat till inflationen och till att man ska få bukt med ett tufft ekonomiskt läge. Här måste jag nämna detta: Trots att vi har fått bukt med inflationen och då haft restriktiva klimat- och miljöbudgetar - om man vill formulera sig så - har alla budgetar som denna regering lagt fram varit större än alla budgetar som den tidigare rödgröna regeringen fick igenom för UO 20, alltså klimat- och miljöområdet. Vi har alltså haft större satsningar och mer pengar för klimat och miljö i UO 20 än man haft tidigare.

Om man jämför med valårsbudgeten 2022, som många i denna kammare så förtjänstfullt återkommande gör, måste man komma ihåg att det faktiskt var Moderaternas och Kristdemokraternas budget som fick gehör här i kammaren och som verkställdes. Om man pratar om hur pengarna fördelas, om finansiering, om kredibilitet och om hur man ska kunna tro på regeringen måste man titta lite mer på det finstilta. Då måste man titta på vad som händer när vi från denna regerings sida exempelvis drar ned på vissa satsningar för att bygga ut andra satsningar som vi ser har effekt, som vi ser är effektiva och som vi ser verkligen har påverkan på miljön.

Det är så vi kommer att arbeta även framöver. Men, som sagt, vi gör satsningar på LOVA, ett initiativ som i grunden kom från Alliansen och som byggs vidare för varje år. Är man nyfiken på resterande fördelningar behöver man vänta tills besluten är fattade av regeringen. Först då kan vi debattera utfallet. Det blir väldigt svårt för mig när jag inte kan berätta om svaren än, och det är ledamoten väl medveten om.

Fru talman! Jag tackar återigen ministern för svaren. Ska vi korrigera lite? Ministern är retoriskt skicklig och ljuger aldrig. Men budgeten för 2022 var såklart en socialdemokratisk regerings budget, där en majoritet i kammaren gjorde lite förändringar i marginalen. Hela den satsning som vi hade på UO 20 var också det som beslutades i kammaren. Då är det sagt.

Jag vill ändå återkomma till resonemanget, som jag håller med om, att politik inte bara handlar om pengar och anslag. Absolut är det så. Vi har under lång tid fått indikationer på att anslagen är otillräckliga för våra myndigheter. Så sent som i veckan fick vi en dragning av Riksrevisionens senaste rapport på klimat- och miljöområdet. För ovanlighetens skull pekade man just på bristande resurser för myndigheterna att klara sitt uppdrag. Det handlade om åtgärder för värdefull natur.

På en teoretisk nivå håller jag med ministern om att det inte alltid handlar om resurser. Men vad gäller det här området, länsstyrelserna, Naturvårdsverket och HaV tror jag ändå att vi kommer att komma tillbaka till frågan om det finns tillräckliga medel för att klara uppdraget. Min bild är att det inte finns, och jag konstaterar att regeringen använder 60 miljarders reformutrymme till att till en tredjedel sänka skatten mest för rika män. Jag tycker att man hade kunnat prioritera annorlunda, och det gör vi socialdemokrater i vår budget.

Fru talman! Jag tackar ledamoten. Vi kommer säkert att diskutera dessa frågor många gånger. Då ska man vara medveten om att vatten- och havsfrågor är ett hjärteområde för mig. Vi satsar tydligt på att lägga fram stora propositioner med kraftiga lagstiftningar. Det vi gör på land, exempelvis i fråga om utsläpp från jordbruk och avlopp, är att införa många nya regleringar som kommer att minska övergödning eller utöka återcirkulering av näringsämnen. Vi vet att dessa frågor är viktiga för havs- och vattenmiljön.

Jag delar inte bilden av att vi inte satsar. I budgetpropositionen som lämnades till riksdagen för två veckor sedan föreslår regeringen en permanent förstärkning av myndighetens ramanslag för förvaltningsuppgifter med 12 miljoner kronor just för vattenförvaltning och andra frågor. Dessutom är det 15 miljoner kronor för effektiv vattenförvaltning utöver det. Det är en kraftig ökning jämfört med hur det ser ut i dag för vattenförvaltning. Diskuterar vi andra myndigheter blir det såklart en annan fråga. Det är därför ledamoten nu pratar om åtgärder för värdefull natur, men det är inte det som rör vatten.

När det kommer till havs- och vattenpolitiken satsar vi tydligt. Totalt får myndigheten ett ökat ramanslag med cirka 29 miljoner kronor jämfört med nuvarande nivå. Vi snackar om en ökning på cirka 9 procent. Det är en efterlängtad satsning, och den kombineras också med en stor proposition som riksdagen strax ska behandla, med mycket innehåll som förbättrar vår havs- och vattenmiljö i Sverige. Det är tillfredsställande för mig att äntligen få komma fram med en så kraftfull miljöpolitik för havs- och vattenmiljön, och den är verkligen efterlängtad.

Vi kommer alltid att behöva arbeta vidare med projektsatsningar och olika initiativ som på alla håll och kanter runt om i vårt avlånga land förbättrar havsmiljön. Jag är övertygad om att alla möjliga regeringar kommer att kunna ta tag i dem.

Om man inte vill att rika vita män ska gynnas av en budget får man se till att andra också tjänar lika mycket som vita män just nu gör i Sverige. Jämställdhetsarbetet får vi båda arbeta vidare med.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.