Ökat bostadsbyggande på landsbygden

Herr talman! har frågat mig om det stämmer att Boverkets utredning om finansiering av byggande på landsbygd är avskriven och om så är fallet vad orsaken till detta är och vad regeringen nu konkret gör för att öka möjligheterna för bostadsbyggande på Sveriges landsbygder.

Frågan om statliga topplån för att bygga och bygga om bostäder på landsbygden är högst aktuell i den allmänna debatten och Boverkets rapport Finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden bereds inom Regeringskansliet.

Det har under lång tid byggts för få bostäder i Sverige. Men sedan 2018 minskar enligt Boverket underskottet av bostäder, och antalet färdigställda bostäder förväntas i år nå den högsta siffran på 30 år. Det är glädjande.

Regeringen har under mandatperioden arbetat på flera håll för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet.

För att underlätta byggandet av både flerbostadshus och småhus har regeringen i propositionen Certifierade byggprojekteringsföretag - en mer förutsägbar byggprocess föreslagit att certifierade byggprojekteringsföretag införs som ny aktör i lov- och byggprocessen. Regeringen har även gett Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ompröva vissa riksintressen som länsstyrelserna har identifierat har brister avseende både aktualitet och utbredning. En utgångspunkt för uppdraget är att minska målkonflikter mellan riksintressen och bostadsbyggande, samt att frigöra mer mark för planering och bostadsbyggande.

Det investeringsstöd till hyresbostäder och bostäder för studerande, som nu har avskaffats på Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas initiativ, har fram till mars 2022 beviljats för drygt 53 700 bostäder. Investeringsstödet har bidragit till att det i hela landet har byggts bostäder som annars inte skulle ha byggts.

Mer än hälften av de bostäder som har beviljats stöd ligger utanför de tre storstadsregionerna. Nästan var sjätte bostad finns i kommuner i övriga landet, det vill säga kommuner som varken tillhör storstadsregionerna, är stockholmsnära, stora eller har haft en hög befolkningstillväxt.

Det stora intresset för investeringsstödet tyder på att byggherrar bedömer att det fortsatt finns ett behov av - och möjligheter att långsiktigt hyra ut - hyresbostäder med en relativt sett lägre hyra. Att detta fungerande stöd nu avskaffats beräknas få konsekvenser i form av färre nya hyresbostäder och bostäder för studerande i landet framöver.

Fru talman! Tack så mycket, Johan Danielsson, för svaret! Jag tror att det är första gången som jag har möjlighet att träffa ministern. Ministern har en väldigt fin daladialekt, och det tackar vi för, inte minst nu när vi nu debatterar bostadsbyggande på landsbygden. Jag vet att Dalarna precis som Västerbotten är ett stort landsbygdslän.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har valt att ta upp frågan om bostadsbyggande på landsbygden. Mycket av debatterna i kammaren fokuserar ändå väldigt mycket på städerna. Utmaningen för landsbygden är stor. Rörelsemönstret börjar nu bli annorlunda. Inte minst märkte vi under pandemin att fler börjar flytta till landsbygden och kanske först och främst till stadsnära landsbygdsområden.

Problemet är att banken inte vill låna ut pengar om man framför allt vill bygga småhus. Som jag skrev i interpellationen har Länsstyrelsen i Västerbotten gjort en undersökning bland kommunerna i Västerbotten där man frågat: Vad är den största utmaningen för att fler ska våga bygga hos er?

De säger ganska unisont att det är banken. Produktionen är lika dyr att bygga kanske i Sorsele som den är någon annanstans i Sverige. Problemet är bara det att marknadspriset kanske är halverat när man är färdig med byggandet. Det gör att banken inte alla gånger är speciellt intresserad av att låna ut trots att man kanske ändå som byggare har fasta jobb och en fast inkomst.

Jag kommer från Robertsfors kommun. Det ligger ganska nära Skellefteå kommun. Där har den gröna industrin tagit väldigt mycket fart. Man hinner helt enkelt inte med sitt bostadsbyggande i Skellefteå. Därför dammsuger man områden runt omkring och inte minst min hemkommun Robertsfors.

Det finns knappt ett hus att uppbåda längre. Även värdet för mitt hus i Gumbodahamn med 15 invånare har gått upp till det dubbla, vilket jag i och för sig tackar för. Det är bara det att ska vi få fler att flytta till området och även till andra kommuner på landsbygden i Västerbotten är det ett problem. Om det inte finns någonstans att bo, och man inte får låna pengar från banken för att bygga, har vi uppenbarligen ett stort problem.

Jag vet ett annat exempel. Det ett stort skogsföretag som heter Rototilt i Vindeln. Det är ett miljardföretag. När det skulle bygga ut sina fabrikslokaler till det dubbla hade det problem med att få låna från banken. Det var tvunget att gå in med aktier som garantier för att banken skulle låna ut. Jag minns att ägaren sa till mig: Jag vet att jag inte kommer att få tillbaka de här pengarna, för jag bygger nu egentligen Sveriges största skotergarage. Så ser verkligheten ut. Det tror jag att ministern är medveten om.

Fru talman! År 2019 kom en utredning från Boverket, som regeringen hade initierat. Den handlade om just det jag pratar om, finansiering av bostadsbyggande på landsbygden och inte minst av småhus. Den var färdig 2019, och det är tre år sedan.

I svaret från ministern säger han att den bereds på Regeringskansliet. Ibland brukar det vara ett finare svar för: Vi gör inte någonting åt den. Den ligger i en byrålåda, men vi får se om vi gör något.

Jag hoppas verkligen inte att det är så, ministern. Jag hör från tjänstemän i Region Västerbotten som har varit i kontakt med Regeringskansliet att det är just så att utredningen har lagts i en byrålåda eftersom den enligt uppgift ogillades av Finansdepartementet.

Min fråga till ministern är då: Är det här sant? Vad tycker ministern själv om Boverkets förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag kände att jag hade lite mer som jag ville ställa frågor om just när det gäller byggandet på landsbygden när vi också kommer in på detta.

Det finns flera problem med byggande på landsbygd. Bankerna är ett bekymmer. Man har helt enkelt svårt att få lån. Ett annat stort bekymmer är att Lantmäteriet tar så enormt lång tid på sig att stycka av tomter. Att de dessutom är dyra gör inte direkt saken lättare.

Till det ska läggas att det finns diverse faror och mörka moln på himlen framöver. Vi kommer att kunna se att den här vatten- och avloppspropositionen, som jag tog upp i ett tidigare inlägg, kommer att påverka landsbygden. Man kommer att bli tvingad att göra deklarationer på sitt vatten och avlopp. Risken finns att man kommer att drabbas av ytterligare kostnader på grund av det. Det ökar inte direkt bankernas vilja att låna ut pengar till landsbygdshus.

Sedan har vi frågan om nollemissionshusen. Alla hus ska bli nollemissionshus till år 2050. Det betyder att alla hus även ute på vår landsbygd ska renoveras och rustas upp. Det är en kostnad som kommer att drabba den som äger huset. När bankerna får upp ögonen för det är det också en sak som nog gör att bankerna blir ännu mindre intresserade av att låna ut pengar till hus på landsbygden.

Totalt sett kan man säga att det finns enorma problem att få det att gå ihop i slutändan. Jag förstår faktiskt inte hur regeringen har tänkt att den ska få människor att vilja bo på landsbygden.

Även om Johan Danielsson i sitt tidigare inlägg talade om Putinpriser vill jag fortfarande hävda att mer än hälften av priset på diesel är skatt. Om mer än hälften av priset är skatt finns det en ganska stor potential att förändra åtminstone halva priset. Det skulle påverka möjligheten att bo på landsbygden ganska radikalt

Redovisningsreglerna är en annan sak om ofta kommer upp som problematisk. Nu menar man att subventioner är en lösning på redovisningsreglerna. Men redovisningsreglerna är oftast bekymmer inte ekonomiskt utan bara just redovisningsmässigt.

Det går ofta att hitta möjligheter att bygga hus och även hyreshus på landsbygden och att få in en hyra så att det går runt. Men sedan tillåter inte redovisningsreglerna att man behåller det värde som det faktiskt kostar att bygga huset.

Här har efterfrågats åtgärder så länge jag har suttit i riksdagen. Jag kom in 2014. Ett av uppdragen jag har haft var att jag satt i Kommunutredningen. Kommunutredningen identifierade just detta som ett av de stora problemen när det gällde utvecklingen på landsbygden.

Jag vill gärna höra Johan Danielsson berätta mer om hur regeringen egentligen har tänkt att man ska få ihop det med att människor ska bygga mer på landsbygden samtidigt som vi har alla de här problemen att ta tag i.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Helena Lindahl för en bra fråga i ett mycket angeläget ämne. Bostadspolitiken är en central del av välfärdspolitiken. Bostaden är central i varje människas liv. I Sverige ska vi ha en långsiktig och hållbar bostadspolitik för alla. Så är inte fallet i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har en situation där unga har svårt att hitta en bostad och där samhällsviktiga grupper inte kan efterfråga en ändamålsenlig bostad i våra storstadsregioner. Vi vet att bostadsbristen är ett av de stora hinder som tas upp när nya, gröna industrier planeras och växer fram, inte minst i Västerbotten, även om vi är glada för att Northvolt också kommer till Borlänge och andra delar av Sverige.

Regeringens inriktning är därför tydlig. Vi vill se fler bostäder över hela landet - bostäder som vanligt folk har råd att bo i. Vi vill ha alla typer av upplåtelseformer, flerbostadshus och småhus. Och det handlar verkligen om hela landet, också landsbygd.

Med detta vill jag passa på att utveckla svaret lite grann på den första frågan, som återkom i inlägget här i kammaren. Det handlar om statliga topplån för att bygga och bygga om bostäder på landsbygden. Regeringen är väl medveten om flera av de problem som Helena Lindahl tar upp. Det var också bland annat detta som låg till grund för att vi 2018 gav Boverket i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder.

Rapporten är inte avskriven; det är inte det mitt svar betyder. Som jag nämnde inledningsvis bereds den fortfarande i Regeringskansliet. Processen har påverkats och påverkas av att frågan spänner över flera politikområden. Den kräver en del komplicerade avvägningar.

Generellt kan man säga att åtgärder av det här slaget behöver analyseras noga. De berör frågor om kreditmarknaden och även flera fastighetsrättsliga och avtalsrättsliga frågor. För att förslaget i rapporten från Boverket ska kunna övervägas behöver konsekvenserna inom dessa och andra områden klarläggas. Det är det som på något sätt är den konkreta innebörden av att förslaget ännu bereds och en förklaring till att regeringen ännu inte har kommunicerat om, och i sådant fall hur, vi vill gå vidare med frågan. Men den är på intet sätt avskriven, utan vi arbetar aktivt med frågan och hoppas kunna återkomma på något sätt.

Mikael Eskilandersson lyfter flera andra angränsande frågor, bland annat Lantmäteriets långa handläggningstider. Också detta är en ytterst relevant fråga, som jag har debatterat i flera interpellationsdebatter här tidigare.

Regeringen är väl medveten om att handläggningstiderna i förrättningsprocessen inte är tillfredsställande utan behöver kortas. Detta har regeringen arbetat successivt med sedan vi tillträdde. Nu har vi Riksrevisionens granskning av verksamheten, och vi kommer att återkomma till riksdagen i sedvanlig ordning kopplat till Lantmäteriet och Riksrevisionens rekommendationer. Jag tror att vi kommer att göra det senast den 30 juni i år.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är skönt att höra att rapporten på intet sätt är avskriven. Däremot har den ju legat och marinerat i tre år, så jag hoppas verkligen att den snart är på ingång.

Jag tänkte att jag kort skulle säga något om rapporten och utredningen, för vi står ändå här för att vi ska informera allmänheten, och alla vet kanske inte vad alla rapporter går ut på. Den här rapporten från Boverket handlar egentligen om att man ska göra det mer attraktivt för kommersiella banker att låna ut till den enskilde genom att föreslå att stat, kommun och den enskilde ska dela på risken för topplånet för att banken ska kunna låna ut det som man kallar bottenlån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att detta skulle kunna vara en möjlig väg att gå. I Västerbotten, precis som i Dalarna och annan landsbygd runt om i Sverige, finns det möjlighet att ha råd att bygga sitt drömboende om man får det här lånet.

I dag byggs och säljs inte speciellt många hus på landsbygden, och därför vet man inte riktigt vad marknadsvärdet är. Då är bankerna fast vid att det inte är kommersiellt lönsamt att bygga på landsbygden. Det är väldigt tråkigt, för jag tror att vi skulle kunna locka betydligt fler att flytta exempelvis till Västerbotten, jobba på Northvolt och kanske ha sitt attraktiva boende vid en sjö i någon närbelägen kommun eller varför inte i inlandet, om man kan jobba digitalt.

Det jag tycker är synd är just att vi inte får den här chansen. Jag vet att vi inte kan lagstifta och bestämma över bankernas utlåning, men vi kanske från statens sida kan göra det hela lite enklare genom att se till att det blir attraktivt även för banken att se möjligheten med boende på landsbygden.

Jag var på besök i Borgafjäll för inte så länge sedan; det var i slutet på hösten förra året. Där, i fjällkommunen Dorotea, är det en byggboom. Man berättade att det är folk från hela landet som bygger stugor där. Den som kom längst ifrån var en man som kommer från Holland men som jag tror bor i Malaysia. Han älskar att vara i Borgafjäll, och han jobbar därifrån flera månader per år - så är det tänkt. Han har alltså möjlighet att jobba digitalt. Världen finns även i Borgafjäll, och den finns även i små inlandskommuner. Det är bara det att vi behöver bistå med att få banken att förflytta sig, som den koloss den är.

Jag har en fråga till ministern som jag inte riktigt fick svar på. Utredningen är på gång, men jag vill veta ungefär när i tid man kommer att presentera ett förslag som baseras på rapporten. Och vad tycker ministern själv om Boverkets förslag?

Fru talman! Johan Danielsson anser, vad jag förstår, att regeringen har lyckats under sina åtta år då den har kommit upp i så där 50 000-60 000 bostäder årligen. Men om vi ser på detta historiskt låg vi faktiskt högre under hela 60- och 70-talen. I slutet på 90-talet hade vi plötsligt för många hyreshus, och därefter har vi egentligen aldrig kommit i kapp med byggandet.

En sak jag vill ta upp som avslutning är nollemissionsbyggnaderna på landsbygden till 2050, för jag känner inte att jag har fått svar på det. Hur ska egentligen de här investeringarna bli ekonomiskt försvarbara för dem som äger husen? Först ska man köpa eller bygga ett hus, och sedan ska det inom 28 år renoveras till nollemissionsbyggnad oavsett om man vill eller ej, för det är det som regeringen har som vision.

Vi har kritiserat framför allt tidsplanen och menar att det är alldeles för kort tid att fixa detta på 28 år. Dessutom ägs huvuddelen av beståndet av privatpersoner, och det är orimligt att gå in och bestämma i äganderätten och säga att människor ska renovera sina hus till nollemissionshus.

Det måste finnas någon form av plan för hur man ska göra det här ekonomiskt försvarbart. Det skulle jag gärna vilja att Johan Danielsson berättade för mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När det gäller den avslutande frågan från Helena Lindahl kan jag naturligtvis inte föregripa den process som just nu pågår i Regeringskansliet. Jag har inget specifikt datum för när vi kommer att återkomma i frågan.

Det som Helena Lindahl beskriver kopplat till utvecklingen i Borgafjäll och det besök hon gjorde där är en utveckling vi ser i olika delar av landet. Det är viktigt att skapa förutsättningar för byggandet i hela landet. Orsaken till att vi fortfarande aktivt tittar på utredningen är att det är ett förslag från Boverket på hur man skulle kunna åstadkomma just precis detta.

Det finns också andra saker regeringen gör för att underlätta byggandet på landsbygden. Jag besökte Sundborn i tisdags och tittade tillsammans med det allmännyttiga bostadsbolaget på byggandet av 24 hyreslägenheter på tidigare tom mark. Det här är på många sätt en byggnation av hyresbostäder av precis de anledningar som Helena Lindahl beskriver: Det är falurött, och det är gångavstånd till närmaste badplats. Det sammanfattar alla anledningar till att folk vill bosätta sig på landsbygden och bo i nära anslutning till en tätort, i det här fallet Sundborn. Här spelar de allmännyttiga bolagen också en aktiv och stor roll. Tack vare att de går före och visar att det går att bygga i Sundborn tror man nu att det också kommer att komma andra aktörer och investera där.

Detta är också en del av Karolina Skogs utredning Sänk tröskeln till en god bostad, som vi talade om i en tidigare interpellationsdebatt. Den handlar också om att se på vilket sätt vi kan skapa bättre förutsättningar för de allmännyttiga bostadsbolagen att ta detta ansvar, gå före och kanske bygga på marknader där andra inte gör det.

Jag vill också ta chansen i denna kontext att nämna det statliga startbidrag till byggemenskaper som har införts. Det är nämligen en annan typ av aktör som spelar en viktig roll på landsbygden. Från den 1 januari 2020 finns möjlighet för byggemenskaper att få ett statligt stöd för kostnader i det inledande skedet av projektet.

Stödet har under de första 18 månaderna utnyttjats av tio byggemenskaper. Merparten av dessa avser att bygga mellan 10 och 15 lägenheter, såväl i mindre som i större projekt. Fyra av byggemenskaperna har valt upplåtelseformen kooperativ hyresrätt; lika många har valt bostadsrätt. Det förekommer även olika typer av kombinationer av upplåtelseformer. Hälften av de beviljade bidragen har gått till projekt på svagare marknader där det kan vara svårt att över huvud taget få något bostadsbyggande till stånd, kanske i synnerhet flerbostadshus.

Detta är ett sätt att lösa bostadsbehov och möta efterfrågan från hushåll. Inte sällan handlar det om äldre personer som bor i en villa i trakten, kanske vill bo kvar och inte har någon förutsättning att flytta men som då kan få det genom byggemenskapen. På det sättet kan man också frigöra små hus för yngre familjer som vill flytta in, samtidigt som man får större underlag för service i lokalsamhället.

Sist men inte minst får vi inte glömma det statligt ägda bolaget Statens Bostadsomvandling AB, SBO. De har i uppdrag att förvärva offentligt ägda och privata fastigheter med främsta syfte att säkerställa bostäder för äldre på svaga bostadsmarknader. Det kan få samma effekt som det jag pratade om kopplat till byggemenskaperna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack så mycket, ministern, för svaret och för engagemanget! Jag får även hälsa välkommen till Västerbotten och Skellefteå, så får ministern se på väldigt många spännande projekt som är på gång. Även återvinning av batterier, som också ska tillverkas på Northvolt, är på gång.

Jag förstår att ministern inte kan föregripa den process som pågår i Regeringskansliet. Jag försöker tolka det välvilligt och vill gärna skicka hem ett svar till kommunchefer och kommunalråd runt om i mitt hemlän, vilka också har gett mig uppdraget att helt enkelt fråga när det kommer ett svar på rapporten och om det över huvud taget kommer.

Jag hoppas att jag kan utöva något slags påtryckning så att det inte ska dröja tre år till och vi står här om tre år igen och pratar om samma sak. Jag ber att få återkomma inom kort. Då kanske också ministern har möjlighet att se hur långt framskridet arbetet med rapporten är. Den är otroligt viktig, och jag upplever att vi på landsbygden nu har väntat länge. Nu har vi verkligen vår chans. Inte minst, som jag sa i mitt inledande anförande, har ju pandemin visat oss att vi kan jobba på helt andra sätt, att vi verkligen kan bo och leva på landsbygden och jobba digitalt med storstaden.

Jag vill verkligen att det ska fortsätta på det sättet. Då vill jag också att vi ska erbjuda attraktiva boenden och möjlighet att bygga för enskilda och inte låta bara flugor och mygg njuta av alla dessa fantastiska sjöar som finns runt om i våra landsbygdslän.

Fru talman! Tack, Helena Lindahl, för den här debatten och diskussionen om någonting som verkligen är en angelägen fråga! Jag kan glädja ledamoten med att jag kommer att besöka Skellefteå redan på onsdag, och det blir säkerligen inte sista besöket i Västerbotten. Jag hoppas också att vi ses här om tre år och att jag då fortfarande är bostadsminister men att vi då kanske diskuterar andra frågor.

Den specifika fråga som ställts i dag om att underlätta byggande på landsbygd är viktig. Generellt sett är det viktigt för regeringen att vi ser till att upprätthålla den höga takt i bostadsbyggandet vi har i dag för att bygga bort bostadsbristen i hela landet. Det är viktigt att vi bygger olika upplåtelseformer, att vi bygger fler bostadshus, att vi bygger små bostadshus och att vi bygger bostäder som vanligt folk har råd att efterfråga.

Den ambitionen uppfattar jag att vi delar. Jag uppfattar att det är någonting som vi kommer att kunna komma överens om och fortsätta arbeta konstruktivt med, både den lilla tid som finns kvar av denna mandatperiod och på andra sidan mandatperiodens slut, så att vi ser till att ha en bostadspolitik i Sverige som på sikt säkerställer långsiktigt hållbara och goda bostäder för alla, oavsett om det handlar om den region vi befinner oss i nu eller om Dalarna eller Västerbotten.

Stort tack för den här diskussionen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.