Fru talman! Som jag sa är jag - eller socialdemokratin - inte ensam om att känna en oro över vad som kan hända om man sätter sig i en beroende- eller utpressningssituation i förhållande till ett parti som Sverigedemokraterna. Det var precis därför som Centern och Liberalerna röstade nej till Kristersson. Det uttrycktes ju klart från denna talarstol från båda ledarna för dessa två partier att de inte ville ge Kristersson statsministeruppdraget av det enkla skälet att en sådan regering hade blivit direkt beroende av Sverigedemokraterna och försatt sig i en utpressningssituation.
Den bedömningen är vi alltså inte ensamma om - tvärtom var detta själva skälet till att det i stället blev en mittensamverkan mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna. Det berodde på att Centern och Liberalerna kände denna oro.
Jag delar den oron, och jag bestyrks i denna uppfattning när jag ser hur det ser ut i övriga Europa. Jag tog Danmark som ett exempel, för det finns en klar parallell. Det blir ett sådant här resultat när ett parti har möjlighet att verkligen trycka till och säga: "Om ni inte gör som vi säger med Danmarks Radio får ni inte sitta kvar". Då skär man ned kraftigt på public service, snävar in dess uppdrag och har synpunkter på själva innehållet.
Det är denna utveckling som jag absolut icke vill se i Sverige. Det är också journalisten i mig som talar, skulle jag vilja säga, precis som är fallet för Hans Wallmark. Jag vill absolut icke se en sådan utveckling i Sverige, utan vi måste värna den fria och oberoende pressen och medierna i övrigt.
Jag menar - och vi kan ta andra exempel - att det i Europa i dag finns en dragning åt att det är de högerextrema eller högerinriktade krafterna som hotar de demokratiska grundvärderingarna på olika sätt.
Vi kan tala om Polen och om Ungern, två länder som länge har styrts av högerpartier. Där har det också funnits en strävan att på olika sätt ta kontroll över deras statsägda medier - över deras public service.
Reportrar utan gränser gör varje år en utvärdering av pressfriheten som kallas pressfrihetsindex. Polen har rasat med 40 placeringar på tre år på den listan och ligger nu på plats 58.
Också i Ungern ser vi en ökad kontroll av public service. Nyhetsförmedlingen där beskrivs som utpräglat regeringslojal. Man har även varit med i den kampanj som vi sett mot industrimannen George Soros. Det är inte hälsosamt.
Om vi sedan tittar på domstolsväsendet ser vi motsvarande utveckling, som på många sätt är djupt bekymmersam. I Polen är justitieministern nu också riksåklagare, vilket innebär att man har full insyn i olika konkreta brottsutredningar. Polen har också sänkt pensionsåldern för domare i högsta domstolen.
EU-kommissionen har reagerat på denna utveckling genom att öppna ett artikel 7-förfarande, eftersom man menar att det finns en klar risk för att de grundläggande demokratiska värdena allvarligt åsidosätts.
Samma situation har vi för övrigt i Ungern, med tvister om domarutnämningar och med en ny förvaltningsdomstol som ska kunna styras tydligare från parlamentet.
Fru talman! Frågan om att stå emot de högerextrema och auktoritära krafterna i Europa är en av de viktigaste politiska uppgifterna i vår tid.