Nya Karolinska Solna

Herr talman! Karin Rågsjö har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att vi i Sverige ska undvika den typ av finansieringsmodell som har använts för byggandet av Nya Karolinska Solna och i så fall på vilket sätt.

Vidare har hon frågat om jag ser några risker med att ett universitetssjukhus upphandlas med en OPS-lösning och hur jag avser att agera för att undvika dem.

Det är en fråga för landstingen att välja finansieringslösning och utformning av avtal för sjukvårdsinvesteringar. Kommunallagen ställer krav på en god ekonomisk hushållning. Kommuner och landsting ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. Varje kommun och landsting ansvarar också för revisionen av sin egen verksamhet. Revisorerna prövar om verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, om styrningen är tillräcklig och om räkenskaperna är rättvisande. Den så kallade OPS-modellen, offentlig-privat samverkan, omfattas av upphandlingslagstiftningen och ska som utgångspunkt upphandlas i enlighet med gällande lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Landstingen och till viss del kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvården i Sverige, men staten har ett ansvar för att skapa förutsättningar för en jämlik vård. En solidariskt finansierad hälso- och sjukvård av hög kvalitet är en hörnsten i den svenska modellen.

Karin Rågsjö konstaterar att Nya Karolinska Solna kommer att vara ett av landets universitetssjukhus och att det föreligger ett statligt intresse i att sjukhuset och vården som bedrivs vid det fungerar på ett patientsäkert sätt och på ett sätt som gör att medarbetare trivs och stannar kvar. Detta håller jag med om. Patientsäkerhet har bäring på många delar av hälso- och sjukvården och är en viktig fråga för regeringen.

Det är vårdgivarna som har det grundläggande ansvaret att se till att patientsäkerheten är hög. En trygg och säker vård är en ledningsfråga och förutsätter att det finns kompetenta medarbetare och en väl fungerande kompetensförsörjning. Regeringen har, bland annat genom satsningen på professionsmiljarden, gett landstingen ökade möjligheter och bättre verktyg för att ta sig an de utmaningarna. Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att 10 miljarder kronor ytterligare tillförs kommuner och landsting årligen i generella statsbidrag för att ge kommunsektorn långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov. Regeringen har även gett Socialstyrelsen, i samarbete med ett flertal myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, i uppdrag att utveckla ett samlat stöd för hälso- och sjukvården på patientsäkerhetsområdet.

För att ytterligare stärka Inspektionen för vård och omsorgs (IVO:s) möjligheter att bedriva en effektiv tillsyn över hälso- och sjukvården och socialtjänsten föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017 att IVO:s förvaltningsanslag ska öka med 70 miljoner kronor från och med 2017, jämfört med den tidigare beräknade nivån för anslaget för samma år.

Vad gäller finansieringen av Nya Karolinska Solna är rätten till ränteavdrag föremål för domstolsprövning. Bedömningen ska göras utifrån de begränsningsregler för ränteavdrag som skärptes från 2013. Dessa regler är avsedda att motverka skatteplanering med så kallade räntesnurror.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över de nuvarande reglerna. Jag vill också nämna att regeringen har tillsatt en kommitté som ska utreda förutsättningarna för att involvera privat kapital i finansieringen av statlig transportinfrastruktur (dir. 2016:59).

Jag vill generellt framhålla vikten av att handskas varsamt med de skattemedel som man som förtroendevald är satt att förvalta, särskilt när det handlar om långsiktiga finansieringsprojekt. Det är viktigt att agera på ett sätt som säkerställer finansieringen av en god och jämlik vård och välfärd såväl i dag som i framtiden.

Jag vill runda av med att konstatera att Stockholms läns landsting har beslutat om en omfattande extern revision av hela byggnationen av Nya Karolinska Solna. Jag välkomnar den revisionen.

Herr talman! Tack, ministern, för svar på en del frågor! Anledningen till att jag tar upp en regional fråga här är att den har bäring inte bara på Stockholms läns landsting utan också på Sverige. Precis som ministern säger är Nya Karolinska sjukhuset också ett universitetssjukhus som även har länkar in till Karolinska Institutet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta handlar om många olika delar. Det handlar om finansieringsmodellen OPS. Det låter poppigt, men det är det inte. Det betyder offentligt och privat i samverkan. Det handlar också om det som händer i Stockholms läns landsting just nu, där pengarna rullar till konsulter. 500 vårdplatser har stängts ned på grund av personalbrist. Detta har fått väldiga konsekvenser, och det ena hänger på något sätt ihop med det andra.

Det finns ett statligt intresse i att ett sjukhus som ska bedriva den här typen av specialistvård är funktionellt för patientsäkerheten. Högerpartierna har länge tigit om den kostnadsutveckling som kommer att slå mot hela länet. Det är jättebra att man ska göra denna utredning, men det här slår redan nu.

NKS riskerar att bli ett av världens dyraste sjukhus på grund av denna ekonomiska lösning. Det gäller inte enbart bygget, utan också driften är väldigt dyr. Vi behövde verkligen detta högspecialiserade sjukhus till regionen, men inte till det här priset. Jag tror att det blir svårt att svära sig fri från konsekvenserna.

Frågan om NKS berör som sagt många. Jag tycker att fokus har flyttats från patienter till dels den modell som man använder, det vill säga marknadslösningarna, dels den värdebaserade vårdmodell man har tagit till. Det låter ju jättefint med värdebaserad vård, men det handlar om vad enskilda patienter kostar. Det är new public management ända in i kaklet. Det är många i läkarprofessionen som tycker att detta är helt vansinnigt.

Det mest häpnadsväckande, och det som med rätta har rönt jättestort intresse medialt också på riksnivå, är den finansiering som har möjliggjorts med modellen OPS, offentlig-privat samverkan. Jag är inte ekonom, men jag förstår att det är någonting som är knas i en affärsmodell som går ut på att man använder sig av en räntesnurra. Det är alltså en aggressiv form av skatteplanering där vinster flyttas från ett högskatteland till ett land med lägre skatt. Det sker med hjälp av lån med hög ränta. En räntesnurra kan innebära att ett svenskt bolag lånar pengar till hög ränta av ett bolag i ett lågskatteland och att detta bolag i sin tur lånar pengar av det svenska bolaget eller närstående bolag till låg ränta. Det låter ovanligt, kan man säga. Man flyttar alltså vinsterna. Jag tycker att detta är något slags gråzon, och jag kommer in på det i mitt andra inlägg.

Problemet är att sjukhuset blir 9 miljarder dyrare än vad man räknade med. Man hade en enda anbudslämnare, och det var Skanska. Det är ganska ovanligt, måste jag säga. Ministern har tagit upp detta lite grann, och det vore intressant att höra vad du tror behövs för att sätta stopp på vägen och för att undvika den här typen av finansieringsmodell i fler län. Till syvende och sist riskerar detta att drabba patienterna.

Herr talman! Jag kan börja med att svara på Karin Rågsjös sista fråga. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet, precis som jag sa i mitt interpellationssvar, för att se över det nuvarande regelverket. Det pågår också en domstolsprocess där man tittar på just detta aktuella fall, och därför vill jag inte gå in och kommentera de så kallade räntesnurrorna kopplat till Karolinska. Jag tror inte heller att det är nödvändigt för att kunna föra en debatt om det haveri som Nya Karolinska har varit för den borgerligt styrda ledningen i Stockholms läns landsting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ska komma ihåg att när nu borgerliga politiker på både landstings- och riksnivå försöker att få detta att låta som ett olycksfall i arbetet har ett antal företrädare inom Stockholms läns landsting, inte minst från mitt eget parti, Socialdemokraterna, under flera år varnat för konsekvenserna. Det handlar om konsekvenserna av att inte ha en transparent process, att inte involvera de folkvalda i tillräckligt stor omfattning och att inte vilja lyssna på de varningssignaler som har funnits från experter och andra.

Jag tycker att detta är allvarligt, för precis som jag avslutade med att säga i mitt interpellationssvar är en av de folkvaldas viktigaste uppgifter att kunna hushålla med våra gemensamma resurser. En av mina företrädare, den legendariske socialministern Gustaf Möller, hade ett uttryck som jag tycker förtjänar att påminnas om. Han sa: Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket. Vi kan konstatera att i fallet med Nya Karolinska Solna är det många förslösade skattekronor och därmed en stor stöld från invånarna i Stockholms läns landsting.

Jag hoppas att den revision som nu har tillsatts kommer att ge svar på en lång rad av de frågor och räta ut många av de frågetecken som finns kring projektet. Vad som står på spel är inte bara ett antal miljarder som hade kunnat användas till att förbättra vården för stockholmarna; vad som står på spel är naturligtvis också det goda anseende och rykte som Karolinska har världen över.

Jag gör i min roll som minister många resor världen över. Hälsa är i dag en global fråga, och det finns ett starkt intresse för svensk hälso- och sjukvård från andra länder. Man vill gärna samarbeta med oss i olika frågor. På samtliga dessa resor och i nästan samtliga möten med hälso- och sjukvårdsföreträdare i andra länder prisas Karolinska, både institutet och universitetssjukhuset. Det beror på att här bedrivs excellent forskning, här har man en vård i världsklass och här har man under lång tid kunnat ligga i framkant på vårdens utveckling. Det är detta som måste värnas, och det är detta som måste utvecklas.

Då kan man inte som de styrande i Stockholms läns landsting från borgerligt håll leka ideologisk experimentverkstad och vara ovarsam med våra gemensamma resurser. Jag delar helt och hållet Karin Rågsjös ingång i debatten och diskussionen.

Herr talman och ministern! Precis som ministern säger påverkar detta också förtroendet för vården i den här regionen, och inte bara här. Detta har blivit som en elak kalender. Varje dag kan man öppna en ny lucka i Nya Karolinska kalendern, och det är inte så kul bilder man får se. Det är inte på något sätt julafton som är på väg.

Det har blivit ett vårdkaos i det här länet. Jag vill använda det ordet, för det handlar om en extremt dålig planering. Saken är den att högerpolitiker har använt Stockholms läns landsting som skyltfönster: Här bedrivs borgerlig politik - titta så bra det blir! Nu talar man inte så mycket om det längre, och det kan jag verkligen förstå.

Låt mig ta några exempel. Nya Karolinska sjukhuset kommer att kunna ta emot 22 000 akutbesök. Förut kunde man ta emot 88 000. Det finns ingen ordentlig planering för detta, och de andra sjukhusen går på knäna. Jag kan tycka att det är skämmigt att det är 500 vårdplatser i länet som är nedstängda på grund av att det fattas personal. Pengarna kunde kanske ha gått till att se till att personalen hade rimliga arbetsvillkor och sjysta löner i stället för till konsulter och annat hoppsan hejsan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

NKS skulle bli ett sjukhus för framtiden, och jag hoppas att det blir det. Men just nu är konsekvenserna för patienter, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor någonting vi måste ta på allvar. Detta får förstås patienterna betala. Hela det OPS-avtal som alla politiker som har råddat fram det här inom borgerligheten i Stockholms läns landsting nu svär sig fria ifrån är ett avtal som passar entreprenörerna alldeles utomordentligt. Det är som att ta ett sms-lån. Man vet aldrig vad man får för nota i slutändan. Bättre än så kan vi jobba inom svensk sjukvård.

Jag var i USA med mitt utskott. Där prisade de den svenska sjukvården över huvud taget för att den är skattefinansierad och så vidare. Då vill man inte solka ned den berättelsen, så att säga, med den här typen av historia från Sveriges största region.

När man ser att Nya Karolinska blir 50 procent dyrare än jämförbara sjukhusbyggen i Europa och USA har någonting gått väldigt snett.

Som vi diskuterade tidigare tittade Skatteverket på detta, eftersom det handlar om en typ av skatteplanering. Också huvudentreprenören säger att Stockholms läns landsting var väldigt förtrogen med att det skulle vara någon typ av skatteplanering. Då är man verkligen ute och hoppar eller simmar i gråzonen.

Jag kan sammanfattningsvis tycka att hela finansieringen av NKS har varit i något slags gråzon. Det är något slags försöksballong. Det är ett experiment när det gäller finansiering av den här typen av väldigt dyra och stora byggen. Det kommer att kosta invånarna i länet väldigt mycket.

Jag hoppas, Gabriel Wikström, att det inte är fler universitetssjukhus som nu tänker: Nu ska vi bygga till, och det var en väldigt fin modell som Stockholms län hade. Vad tror du om det?

Herr talman! Jag hoppas innerligt att det inte är någon som ser den modell som har använts vid byggandet av Nya Karolinska Solna som någonting eftersträvansvärt när man ska investera i annan hälso- och sjukvård i landet.

Jag tror i grund och botten att det är viktigt att kunna ha en samverkan mellan olika aktörer - det gäller allt från den offentliga hälso- och sjukvården till forskningsinstitut, akademin i stort och det privata näringslivet. Men det måste hela tiden ske transparent, och det måste hela tiden ske utifrån tydliga regelverk. De politiker som ansvarar för den typen av samverkan måste, oavsett om det handlar om investeringar eller andra typer av lösningar, vara väldigt öppna med intentionerna.

Inte i någon av de turer som vi har kunnat följa kring Nya Karolinska Solna tycker jag att den borgerliga ledningen i Stockholms läns landsting har varit öppen med någon del av de kriterier som jag radar upp. Man har förhalat. Man har undanhållit information. Man har under en herrans massa år vägrat lyssna på opposition och experter. Att man har fått ett förnyat förtroende av väljarna har man tagit till intäkt för att bara köra på. Man har varit tondöv inför de varningar som har kommit om skenande kostnader i detta jätteprojekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är synd. Det är synd om skattebetalarna i Stockholms läns landsting. Det är synd för demokratin. Men framför allt är det synd om alla som dagligen sliter i vården på Karolinska och andra inrättningar inom Stockholms läns landsting och om patienterna, som riskerar att hamna i kläm.

Ansvaret för allt detta vilar tungt på de borgerliga politiker som har varit ledande under en lång rad av år i landstinget i Stockholms län.

Jag hoppas att både den domstolsprövning som nu sker och den revision som man har initierat från Stockholms läns landsting kommer att ge svar och kommer att reda ut ansvarsförhållandena. Men sedan återstår det naturligtvis att utkräva det politiska ansvaret för det haveri som faktiskt till viss del har skett när det gäller byggandet av Nya Karolinska.

För mig, i min roll som sjukvårdsminister, och för alla ansvarsfulla sjukvårdspolitiker ska nu fokus naturligtvis vara att ta reda på vad som faktiskt har hänt. Det handlar om att följa utvecklingen och om att se till att vi i de processer som nu är igång får de svar som vi förtjänar - de svar som medborgarna förtjänar. Men vårt ansvar måste också vara för framtiden. Hur kan vi bygga en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård i världsklass? Hur kan vi se till att Karolinska blir så bra som möjligt? Här finns, precis som Karin Rågsjö påpekar, också ett statligt intresse och ansvar, både i form av forskningspengar och i form av andra insatser som vi gör. Det tycker jag är viktigt att värna.

Ett initiativ som vi från regeringens sida har tagit vid sidan av den löpande verksamhet som pågår handlar om att lägga fram ett lagförslag om att universitetssjukhus fortsättningsvis ska vara i offentlig ägo. Med tanke på den ideologiska ökenvandring som borgerligheten i Stockholms län har varit inne på under en väldig massa år kan vi inte vara säkra på att man inte snart kastar lystna blickar på hela eller delar av Karolinska sjukhuset och lägger ut detta till försäljning i det skyltfönster som man har gjort Stockholms läns landsting till.

Herr talman! Om detta är vi helt överens. Jag är helt övertygad om att högerpolitiker och borgerliga politiker kommer att trava vidare och försöka sälja fler sjukhus och återigen sätta sig i marknadens knä utan att styra själva. Det är det man har gjort i Stockholm. Man har tappat kollen helt.

För mig är det så här: Är man politiker får man ta ansvar för det som händer. Då kan man inte frånsäga sig det ansvaret och peka på andra politiker som var tidigare. Det tror jag är direkt kontraproduktivt. Det skapar också ett politikerförakt.

Precis som ministern säger har detta varit högerns skyltfönster. Det tycker jag att man kan prata om i olika debatter. Det skyltfönstret har nu på något sätt fått stora skynken framför sig, för det är inte längre transparent. Man vill inte visa upp vad man har i affären, så att säga. Och den modell man har använt sig av är fullständigt kontraproduktiv när det gäller att se till att hälso- och sjukvården får behålla de resurser som behövs.

Jag som bor i den här regionen måste säga att jag är väldigt orolig för att 500 vårdplatser inte kan användas på grund av personalbrist och för att de ledande politikerna inte har försökt styra medel till att förbättra personalens situation inom de olika akutsjukhusen, exempelvis. Jag hoppas att Nya Karolinska sjukhuset blir ett väldigt bra sjukhus. Det kommer det att bli tack vare personalen - undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och alla andra. Men det kommer inte att bli det på grund av de borgerliga politikerna i Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag håller helt med Karin Rågsjö om att hoppet till hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting inte längre går att sätta till de styrande politikerna. I alltför stor omfattning har man från borgerlighetens sida varit förblindad av ideologi och lekt experimentverkstad med verksamheter som många gånger har fungerat väl men som man kanske helt har slagit sönder med privatiseringar och nedskärningar.

Därför är personalen helt väsentlig för att hälso- och sjukvården ska fortsätta att utvecklas. Det är just deras villkor, arbetsförhållandena och hur arbetet organiseras, som politiken primärt borde ha i fokus. I Stockholms läns landsting handlar det om att ha en tillräckligt god planering för kompetensförsörjningen framöver och om att se till att det finns nödvändiga platser för verksamhetsförlagd utbildning, AT-platser, ST-platser med mera. Det handlar naturligtvis också om att ändra fokus. Nu handlar det om att fokusera på att bygga en stark och stabil hälso- och sjukvård och att se till att skattepengarna används just till vården och inte går ned i fickorna på riskkapitalister. Pengarna ska inte hamna i skatteparadis eller på annat sätt komma andra verksamheter än just hälso- och sjukvården till del.

Jag hoppas att Karin Rågsjö fortsätter att ha ett stort engagemang i frågan, för det kommer att behövas om vi ska kunna skapa en vård i världsklass också i Stockholms läns landsting.

Överläggningen var härmed avslutad.