Ny anläggning för skyddscentrum i Umeå

Herr talman! Edward Riedl har frågat försvarsministern om han ämnar verka för att regeringen ska fatta ett beslut om en inomhusanläggning för Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har försämrats, och mot den bakgrunden har en ny försvarspolitisk inriktning med bred majoritet beslutats av riksdagen. Det enskilt viktigaste under den kommande perioden är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Det nya omvärldsläget visar tyvärr också på aktualiteten av hoten från massförstörelsevapen, såväl nukleära som biologiska och kemiska. Det första CBRN-kompaniet och Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå har en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Detta, tillsammans med den verksamhet som Totalförsvarets forskningsinstitut bedriver i Umeå, gör att det redan i dag finns goda förutsättningar för verksamheten.

Vad gäller anläggandet av en inomhusträningsanläggning i Umeå pågår beredningen av detta ärende. När Försvarsmakten eller en annan myndighet har behov av förändringar i sina lokaler eller nya lokaler vänder de sig till sin befintliga hyresvärd eller till den öppna lokalmarknaden för att få till stånd förändringen.

I detta fall har Försvarsmakten vänt sig till Fortifikationsverket, som är deras hyresvärd i det aktuella området. Fortifikationsverket tar sedan, i samråd med Försvarsmakten, fram förslag till byggnadslösningar för att uppfylla hyresgästens behov. Om en investering är större än 20 miljoner kronor ska Fortifikationsverket vända sig till regeringen med en hemställan om att få genomföra investeringen. Det aktuella ärendet, som avser nybyggnation av en inomhusträningsanläggning för Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå, utgör en sådan investering.

Efter framställning från Fortifikationsverket lämnade den förra regeringen genom beslut den 18 november 2010 bifall till investeringen inom en investeringsram om 80 miljoner kronor. Med anledning av förändrade förutsättningar har Fortifikationsverket därefter i en skrivelse till Regeringskansliet den 19 december 2014 hemställt om ett förnyat medgivande till projektet med en tillkommande kostnad av högst 48 miljoner kronor.

En inomhusträningsanläggning skulle ytterligare förbättra förutsättningarna för att utveckla Försvarsmaktens förmåga inom området. Kostnaderna för en sådan investering måste dock vägas mot alla övriga investeringsbehov som föreligger inom det militära försvaret. Jag kan inte här och nu föregripa beredningen av detta ärende.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Precis som ministern säger i sitt svar godkände alliansregeringen 2010 Fortifikationsverkets framställan om att bygga en ny inomhusträningsanläggning för CBRN i Umeå inom en ram på 80 miljoner kronor. Strax före jul 2014, efter att den nya S- och MP-regeringen hade tillträtt, kom Fortifikationsverket med en ny framställan om ett förnyat medgivande från regeringen om att börja bygga träningsanläggningen med utökad ram, som ministern beskriver.

Ministern säger att ärendet bereds inom Regeringskansliet, och det är bakgrunden till att jag lyfter frågan i kammaren. Det har gått väldigt lång tid, och jag menar att regeringen nu borde skynda på hanteringen av ärendet så att vi kan börja bygga den här anläggningen i Umeå.

Sveriges kompetenscentrum för CBRN ligger i Umeå. Vi har Totalförsvarets skyddscentrum, Totalförsvarets forskningsinstitut, Europeiska CBRNE-centret och Umeå universitet. Tillsammans borgar de för stort kunnande inom kemisk, biologisk, radioaktiv och nukleär krigsföring och terrorbekämpning.

Givet dagens säkerhetspolitiska läge är det nödvändigt med hög kompentens och en snabb insatsberedskap för att skydda liv och hälsa i Sverige och samtidigt bistå internationellt när så krävs. Jag är stolt över alla de som jobbar med de här frågorna i Umeå. De är duktiga och har stor kunskap. Deras insatsförmågor är en viktig nationell resurs.

I dag åker försvarsmakterna i Sverige, Norge, Danmark och Finland till Kanada för att öva med dyra transportkostnader som följd då vi inte har en inomhusträningsanläggning för CBRN i närområdet. Det gör också att övriga delar av totalförsvaret inte till den grad vi skulle önska kan öva skarpt med de här medlen.

Bygger vi en anläggning skulle försvarets nyttjandegrad kanske ligga på mellan 75 och 80 procent. Det skulle möjliggöra en rejäl höjning av kompetensen för övriga delar av totalförsvaret, vilket skulle behövas vid exempelvis en kris till följd av ett terrorangrepp. Då skulle vi ha bättre utbildning och högre beredskap i vårt land.

Låt mig dock säga att vi redan i dagsläget har mycket stort kunnande inom det här området. Vi har också en god insatsberedskap, men den skulle kunna bli ännu mycket bättre.

Herr talman! Sverige behöver en ny CBRN-inomhusträningsanläggning för att kunna öva skarpt. Allt som behövs för att det ska börja byggas i Umeå är ett beslut från regeringen. Jag uppmanar ministern att skyndsamt slutföra den beredning som nu pågår på Regeringskansliet och fatta ett positivt beslut i frågan.

Herr talman! Jag vill tacka Edward Riedl för frågan. Som jag sa i mitt svar är regeringens uppfattning att en inomhusträningsanläggning ytterligare skulle förbättra förutsättningarna för att utveckla Försvarsmaktens förmåga inom det här området. Samtidigt måste kostnaderna för en investering i den här storleksordningen alltid vägas mot de övriga investeringsbehov som också finns inom försvaret.

I ett övergripande perspektiv måste det också vara en rimlig investering som kommer till stånd. Här måste vi självklart utgå från den nya försvarspolitiska inriktning som en bred majoritet har beslutat om här i riksdagen i juni 2015. Av den inriktningen framgår att det enskilt viktigaste inom försvarspolitiken under de kommande åren är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och att säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Vi måste också väga in önskemålet som har kommit om att ha en inomhusträningsanläggning. Det är en fråga som vi självklart tycker är angelägen, men samtidigt måste man väga kostnaden för detta gentemot de kostnader och behov som finns inom andra områden.

Alliansen fattade ett beslut inom en ram om 80 miljoner kronor. Efter det har det här projektet fördyrats ganska avsevärt. Då är det rimligt att man gör en förnyad bedömning och väger in om den ganska avsevärt ökade kostnaden ändå motsvarar den nytta som kommer av att vi har en sådan här inomhusträningsanläggning.

Ärenden av den här karaktären kräver ganska noggranna överväganden som utöver en analys av behoven också kan inbegripa andra överväganden.

Det här är alltså angeläget. Jag kan tyvärr inte ge något exakt besked om när ett beslut kan förväntas, men jag kan garantera att min förhoppning är att ärendet inte ska dra ut alltför långt på tiden.

Fru talman! I mitt första inlägg lyfte jag i korthet fram argumenten för att skyndsamt börja bygga den nya inomhusträningsanläggningen i Umeå, inte minst på grund av det rådande säkerhetsläget i vår omvärld med terrorhot som har blivit än mer reella. Från en god nivå, som jag sa tidigare, bör Sverige höja sig ytterligare.

Det är just det förändrade säkerhetspolitiska läget som är bakgrunden till att Alliansen och regeringen kom överens om ökade försvarsanslag, vilket i grunden är bra och också ger möjlighet till att stärka kompetensen på det här området. Det är mycket viktigt.

Två skäl för att göra den ekonomiska investeringen är inte minst de transportkostnader vi redan i dag har varje år för att transportera materiel och personal till Kanada för att genomföra den här typen av träning och övning med skarpa medel. Det kostar en hel del pengar, och det ska givetvis vägas mot den här investeringen.

Att vi inte har en egen träningsanläggning innebär att de övriga delarna av totalförsvaret inte kan öva med de här skarpa medlen. Det gör att en sådan här anläggning avsevärt skulle öka vår egen förmåga inom rikets gränser i de övriga delarna av totalförsvaret. Det skulle vara välkommet, menar jag, givet det säkerhetspolitiska läget.

Jag tycker att det är dags att sluta bereda den här frågan och faktiskt gå till beslut. Jag kan förstå att ministern inte vill föregripa den beredning som pågår på Regeringskansliet, och det ska han ju inte heller göra. Men, fru talman, låt mig ställa några andra frågor till ministern. Tycker ministern - och det har han väl i praktiken svarat ja på - att den här anläggningen i Umeå behövs för att ytterligare utveckla svensk förmåga inom området CBRN? Ministern var också inne på att han inte kan ge något exakt besked om hur lång tid det kan ta innan vi får ett beslut, men jag undrar om det ska ske inom året eller ens inom mandatperioden. Vad är ministerns tidshorisont för detta?

Det brådskar att utveckla svensk försvarsförmåga inom området. Det tar tid att bygga anläggningen, och det tar tid att öva upp och träna de övriga delarna av totalförsvaret.

Fru talman! Jag vill gärna svara på frågorna så långt jag har möjlighet att göra det. När det gäller frågan som rör om anläggningen behövs är både min och regeringens uppfattning att en sådan här inomhusträningsanläggning ytterligare skulle förbättra förutsättningarna för att utveckla Försvarsmaktens förmåga inom just det här området.

Jag är precis som Edward Riedl glad över att det finns en så hög kompetens inom det här området i den svenska försvarsmakten. Det ger en trygghet för oss alla, eftersom vi såklart allihop, tror jag, känner en oro över vilken effekt användning av den här typen av vapen skulle kunna få på det svenska samhället och vilka skador det skulle kunna orsaka.

Regeringen är angelägen om att det finns en hög kompetens, och jag är glad att en sådan kompetens redan existerar. Självklart är vår ambition att skapa så goda förutsättningar som möjligt för den här verksamheten.

Samtidigt är det en ambitiös försvarspolitik som nu har antagits av den svenska riksdagen i bred samsyn och som medför investeringsbehov på många olika områden. Det är en omfattande materielanskaffning som står för dörren, både inom flygvapnet och marinen och inom andra delar av den svenska försvarsmakten. Självklart kommer det att ställa krav även på investeringar från Fortifikationsverket när det gäller till exempel byggnader, anläggningar och liknande.

Därför har regeringen ett stort ansvar för att noggrant bedöma de olika önskemål som kommer från olika delar av Försvarsmakten och försvarsverksamheterna. Vi har ansvar för att de pengar vi avsätter och investerar gör största möjliga nytta.

Vi gör allt vi kan för att hantera frågorna så snabbt som möjligt och göra en sådan samlad bedömning. Jag kan garantera att min ambition är att det här ärendet inte ska dra ut på tiden alltför länge. Någon tidsplan för exakt när ett sådant beslut kan fattas kan jag inte presentera i den här debatten. Men förhoppningen är som sagt att kunna återkomma med ett besked i frågan så snabbt det bara går.

Fru talman! Ministern är själv inne på det. I slutänden handlar det om precis just det, det vill säga trygghet i det svenska samhället.

Vid en eventuell terrorattack eller vid en större industriell olycka där kemiska medel sprids i luften behöver vi inte bara det som finns i Umeå. Det som finns där är bra. Där finns det stora kunnandet. Vi har insatsförmåga vid större angrepp och vid internationella insatser. Vi kan också bidra till det som händer i vår omvärld, även när det ska mätas och tittas på om kemiska eller biologiska stridsmedel har använts till exempel i konflikten i Syrien. Där fyller vi en viktig funktion. Men det handlar också om att snabbt ha stor kunskap i alla delar av totalförsvaret i hela vårt land. Då kan Umeå bidra som kompetenscentrum och kan med en träningsanläggning se till att kunskaperna sprids långt ut i totalförsvarets olika delar.

Det är glädjande att ministern har en positiv syn på att få igång bygget i Umeå.

Jag tolkar också ministerns svar i stort som positivt. Det är tråkigt att det inte finns någon exakt tidsplan. Men jag har viss förståelse för att ministern inte kan avge ett sådant svar i kammaren.

Jag uppmanar ändå ministern att skynda på beredningen. Vi behöver höja kompetensen inom området. Jag tycker att det bör ske under det här året. Annars återkommer jag, och då får vi ha fler debatter om det här. Det är förvisso mycket trevligt. Men det vore ännu trevligare om en träningsanläggning kan bli färdig i Umeå så att vi kan höja kompetensen på området.

Med det vill jag önska fru talman och ministern en trevlig helg!

Fru talman! Jag vill passa på och tacka Edward Riedl för interpellationen. Den väcker frågor om ett viktigt område.

Självklart ser vi mycket positivt på att vi får ännu bättre och utökad kompetens när det gäller just hanteringen av den typen av hot. De är tyvärr en realitet i den värld vi nu lever i. Det krävs att vi ser till att Försvarsmakten har förmåga att bygga upp och bibehålla kompetens på området.

När ett projekt fördyras på det här sättet - det är en kostnadsökning på mer än 50 procent - måste man göra en förnyad prövning av värdet och väga det mot andra angelägna investeringar som behöver göras. Men vi ser att det finns ett behov och att en inomhusträningsanläggning skulle kunna spela en viktig roll för att ytterligare förbättra möjligheterna att utveckla förmågan inom Försvarsmakten när det gäller till exempel just kemiska stridsmedel, kemiska olyckor och liknande.

Vi arbetar intensivt med att hantera frågan. Jag ser fram emot att diskutera frågan i framtiden. Förhoppningsvis kan vi då också ge tydligt besked.

Överläggningen var härmed avslutad.