Nedskärningar på det nationella inkubatorsprogrammet

Fru talman! Daniel Vencu Velasquez Castro har frågat mig om jag i min bedömning av medel har gjort en konsekvensanalys av instruktionerna till Vinnova och hur de påverkar det nationella inkubatorprogrammet. Han har även frågat mig om jag i arbetet med Sveriges innovationspolitik har identifierat det nationella inkubatorprogrammet som en viktig del av det svenska innovationsekosystemet och Sveriges innovationskraft. Avslutningsvis har jag även fått frågan vad jag ämnar vidta för åtgärder för att stärka det nationella inkubatorprogrammets möjlighet att stödja inkubatorer i hela Sverige och skapa förutsättningar för innovationer att kommersialiseras även utanför storstäderna.

Jag vill börja med att tacka för ledamotens frågor och möjligheten att diskutera startup-företag och innovation ännu en gång. Det är verkligen viktiga frågor.

Innovativa företag spelar en nyckelroll för Sveriges innovationskraft, ekonomiska tillväxt och gröna och digitala omställning. En del av dessa företag finns också i Vinnovas inkubatorprogram. Det är viktigt att fortsätta med åtgärder så att dessa företag kan bidra inte bara till entreprenörskapsandan i hela Sverige utan även till att behålla vår position som ledande innovationsnation. Det vill jag inledningsvis vara tydlig med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vinnova har sedan 2015 regeringens uppdrag att ansvara för att ge statligt stöd till inkubation. Under 2021 utvecklade Vinnova inkubationsstödet. I dag är det 32 inkubatorer (så kallade excellensinkubatorer) runt om i landet som kvalificerat sig via Vinnovas urvalsprocess, det vill säga att medel är tilldelade i öppen konkurrens.

I mars publicerade Financial Times en lista över Europas 125 ledande startuphubbar. Sverige kvalade in med sju stycken, med spridning från Luleå i norr till Göteborg i söder. Detta visar att vi och Vinnova gjort något riktigt bra med inkubationsstödet.

Regeringens stöd till inkubation är inte synonymt med stöd till inkubatorer, och Vinnovas uppdrag är att genomföra insatser för att stödja inkubation. Regeringen har inte gett Vinnova någon instruktion att dra ned på inkubatorprogrammen.

Inkubatorverksamheten har sina egna lokala och regionala prioriteringar, och ägarstrukturen skiljer sig åt mellan inkubatorer. Det är ägarna som har det fulla ansvaret för finansiering och drift av verksamheten. Staten äger inga inkubatorer, och Vinnovas inkubatorprogram finansierar heller inte driften.

De 32 inkubatorer som i dag får finansiering från Vinnova är endast en del av alla inkubatorer i Sverige. Dessa bedöms ha förmågan att stötta kommersialisering av forskningsresultat och idéer som kan ha en stor potential att bidra till samhällsnytta.

Regeringen anser att forskning och innovation av högsta kvalitet är en nyckel för att nå högre tillväxt och stärka svensk konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att anslagen till de statliga forskningsfinansiärerna ökas kraftfullt. Det innebär den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin.

Regeringen föreslår en satsning på 1,36 miljarder kronor till Vinnova från och med 2028 med inriktning på excellent forskning samt forskning och innovation för banbrytande teknik. Satsningarna kommer att presenteras i kommande forsknings- och innovationsproposition i slutet av 2024. Det är inte så långt kvar, och jag räknar själv ned.

Forskning och innovation är helt centrala frågor för Sveriges konkurrenskraft, för vår välfärd och för den gröna omställningen. Innovativa startupföretag och inkubation är en viktig ingrediens i just detta.

Fru talman! Tack, statsrådet Ebba Busch, för möjligheten att diskutera innovationspolitik. Det är ändå ett tag sedan vi gjorde det. Vi gjorde det mycket mer förra året, men jag tror att det kommer att finnas anledning att fortsätta att göra det.

Statsrådet nämnde FoI-propositionen som jag och många med mig är väldigt ivriga att se. Vi väntar med spänning på att få se regeringens plan för att ta tillbaka Sverige till att vara en ledande nation inom innovationsområdet och se till att vi klarar oss igenom de många kriser som vi står inför genom att satsa på våra innovationer.

Fru talman! Jag ska återgå lite till det nationella inkubatorprogrammet och upprinnelsen till min fråga. Regeringen har sedan den tillträdde tyvärr inte gjort sig ett namn som trovärdig när det kommer till innovationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret på min fråga om nedskärningar på det nationella inkubatorprogrammet är lite av ett bevis på det. Det är inte utan anledning som frågan har ställts, fru talman. Med risk för att låta lite komplicerad vill jag ändå ge en redogörelse för upprinnelsen till min fråga och varför frågan är ställd.

Vinnova är vår innovationsmyndighet som tilldelar medel till olika stödprogram. Regeringen ger i sin tur myndigheten uppdrag och brukar oftast ha med en budget för varje satsning som regeringen vill att myndigheten ska genomföra.

Om den inte har med en budget kan myndigheten i det uppdrag som regeringen har gett använda det som kanske lite slarvigt kan kallas för fria pengar - pengar som myndigheten har som inte är specifikt kopplade till ett projekt eller ett program.

Det nationella inkubatorprogrammet är ett sådant program som inte har en allokerad budget. Det innebär att Vinnova använder sig av de fria pengar som man har för att finansiera det nationella inkubatorprogrammet.

Det var ett uppdrag från regeringen, som man nu har gått tillbaka på, som gjorde att de fria pengarna skulle bli färre, och det nationella inkubatorprogrammet riskerade att bli lidande på grund av det. Det är inte utan anledning som frågan är ställd, Ebba Busch.

Nu har regeringen gett myndigheten nya instruktioner, vilket innebär att man för tillfället kommer att ha kvar finansieringen av det nationella inkubatorprogrammet. Det är välkommet. Det hade annars slagit hårt mot framför allt startup-företag utanför våra storstäder.

Som statsrådet också nämnde är inkubatorer avgörande för att forskningsresultat ska kunna kommersialiseras, och framför allt i hela landet utanför Stockholm, Göteborg eller Malmö.

Ny Tekniks lista över de 33 mest lovande teknikstartup-företagen i Sverige visar på att inkubatorerna har gett effekt. Det är 23 av företagen på listan som har gått igenom inkubation hos några av inkubatorerna som nämndes av statsrådet själv. Det är ett kvitto på att det fungerar.

Man underskattar betydelsen av statens aktiva stöd för att dessa inkubatorer ska kunna fortsätta att ge stöd till våra höginnovativa bolag. Att helt separera statens aktiva roll och Vinnova från inkubatorerna visar lite på en oförståelse inför hur det fungerar.

Det är självklart så att de är självständiga organisationer, och många av dem delägs av kommuner, regioner och olika lärosäten. Men stödet från Vinnova är avgörande för att de ska gå runt.

Jag tycker att man med stolthet från statens sida ska visa på sitt delansvar för denna viktiga del av vårt innovationsekosystem och inte distansera sig från det, som statsrådet gjorde i svaret på min interpellation.

För många som lyssnar på debatten kan det här med innovationspolitik låta komplicerat. Men i själva verket handlar det om att staten ska stötta företag så att de kan skapa jobb och välfärd i vår nation.

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet Ebba Busch om hon kan presentera någon form av långsiktiga finansieringslösningar för just det nationella inkubatorprogrammet och hur vi ska säkerställa att innovationer fortsätter att främjas i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har försökt hinna med att anteckna frågorna för att kunna ge svar på en del av följdfrågorna.

Jag tackar för interpellationen och möjligheten att debattera. Ledamoten understryker att det inte är utan anledning som frågan ställs, och jag förstår och respekterar det. Jag välkomnar att frågan ställs. Ledamoten gav en god redogörelse för det stora värdet av både inkubation som ett sätt att arbeta och de inkubatorer som har fått stöd från Vinnova.

Innovativa företag är, och har nästan alltid varit, Sveriges tillväxtmotor. Vi arbetar hårt, vi är nyfikna, vi överkommer svåra problem och vi uppfinner nytt. Det är det som har byggt svenskt välstånd. Snilleföretagen lade på många sätt grunden för dagens välstånd.

Det är snart december och Nobeltider. Vi kan se tillbaka på Alfred Nobel, som revolutionerade sprängtekniken. Det var många som då undrade vad det skulle bli av det. Men dynamiten i sig gjorde att vi sedan också kunde spränga genom berg och bygga transportnät med järnväg och kanaler. Det ledde i sin tur till ökad handel, entreprenörskap och samhällsbygge. Det är så ekosystemen hänger ihop.

Men vi kan inte leva på gamla meriter, och här uppfattar jag att det finns en delad ambition att Sverige, som i dag är världsledande på många sätt, ska fortsätta att vara det i en stenhård konkurrens. Då kan vi inte slå oss till ro. Nya snilleföretag, nya startups och andra innovativa företag förnyar hela branscher och värdekedjor och gör att vi står rustade för morgondagen.

Jag redogjorde i detalj för hur styrningen av myndigheten Vinnova går till, och jag uppfattar det som att Daniel Vencu Velasquez Castro i allt väsentligt redogör för en liknande bild.

Regeringen har såklart en nära och god dialog med myndigheten; det är vårt ansvar att ha det. Apropå att svara så konkret jag kan på den uppföljande fråga som ställdes: När vi nu så tydligt signalerar i forsknings- och innovationspropositionen och har meddelat det största stödet någonsin till Vinnova från 2028 och framåt innebär det att det är möjligt för Vinnova att ha en annan långsiktig planering.

Självklart har vi alltså en nära dialog om effekterna av den tuffa prioritering som skedde under de gångna två åren. Jag är glad över att vi nu kan presentera den största satsningen hittills på Vinnova och på detta område framåt.

Fru talman! Det är ändå några frågor som återstår. Jag skulle vilja bena lite i fakta vad gäller innovationspolitiken. När den här regeringen tillträdde var en av de första grejerna som hände att nuvarande ordförande i näringsutskottet, sverigedemokrat, uttalade att man gärna ser att Vinnova läggs ned. Därefter presenterade regeringen en budget som i själva verket hade inneburit en minskning med 1 miljard kronor på vår innovationsmyndighet till 2026. De farhågor som fanns när uttalandet gjordes bekräftades alltså när regeringen presenterade sin förra budget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I år valde regeringen, efter ett sent men välkommet tillvaknande, att öka anslagen till Vinnova. Man kallar det nu för en historisk satsning trots att man själv hade orsakat nedskärningarna från början.

Det är lite samma sak med det nationella inkubatorprogrammet. Först aviserar regeringen att man förmodligen kommer att skära ned, och sedan säger man att man inte ska göra det. Ebba Busch tycker ju om att göra jämförelser. Det här är lite som att riva ned ett legotorn och sedan bygga upp det igen och därefter vilja bli prisad för att ha åtgärdat ett problem som man själv har orsakat.

Jag tycker att det är lite märkligt, och det är klart att det skapar otroligt stora tillitsproblem hos både inkubatorerna och hela det innovativa Sverige till regeringens satsningar, som man kallar det, på innovationsområdet.

Fru talman! Jag har flera gånger i den här talarstolen bett regeringen presentera långsiktiga satsningar för att främja innovation. Men det har inte skett. Det finns flera frågor som vi kan vara oense om, och det finns otaliga frågor som Kristdemokraterna och Socialdemokraterna inte är överens om. Men jag tycker inte att innovationspolitiken skulle behöva vara ett sådant område.

Fru talman! Regeringen har dock tyvärr skapat en ryckighet i innovationssystemet som hämmar svenska innovationer och startups. Varenda budget och vartenda regleringsbrev skapar en klump i magen hos landets inkubatorer och därmed hos våra höginnovativa bolag, för man vet inte vad som kommer. Det finns en ryckighet i systemet som är orsakad av regeringen, fru talman, och det är någonting som behöver åtgärdas.

Jag har besökt otaliga inkubatorer, och jag kan inte nog betona vikten av deras närvaro, framför allt i mindre städer. I hela landet har vi engagerade människor som vill skapa jämlika förutsättningar för personer att få sina idéer prövade. Man ska kunna testa forskningsresultat och undersöka om fler svenska företag kan få se sina produkter kommersialiseras på en global marknad. Men med den här regeringen behöver dessa inkubatorer motivera sitt existensberättigande. Jag tycker inte att de ska behöva göra det, utan de har en självklar del i det innovativa ekosystem som Sverige har.

Fru talman! I jämförbara länder ser vi innovationsstrategier som växer fram, och vi ser inkubatorer med långsiktig finansiering. Vi ser en insikt om att politikens uppgift för att främja innovation är att skapa långsiktighet genom att säkerställa stöd, tydliggöra strategier och skapa förutsättningar och långsiktiga spelregler för företag att kunna förhålla sig till.

Jag skulle vilja tydliggöra några av mina frågor som jag ställde i det förra inlägget. Vad ämnar Ebba Busch göra för att skapa robusthet i det svenska innovationssystemet och få bort den ryckighet som tyvärr har tillkommit med den här regeringen? Anser statsrådet att det är aktuellt att ytterligare höja stödet till Vinnova för att kompensera för bland annat inflationshöjningar? Anser statsrådet att det nationella inkubatorprogrammet är viktigt? Och kan hon tänka sig att säkerställa en fast budget för det för att kunna planera och ha långsiktighet för våra inkubatorer framöver?

Fru talman! Jag börjar med att bena i följdfrågorna på slutet. Regeringen anser att det nationella inkubatorprogrammet är viktigt, men jag understryker igen att det viktiga är inkubation och inte enskilda inkubatorer. Det är det som är det generella uppdraget. Vi har såklart en dialog med myndigheten om detta, och om det finns behov av klargörande är jag alltid öppen för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag gillar begreppet robusthet. Det använder jag ofta som energiminister. Som innovationsminister får jag kanske sno idén från Daniel Vencu Velasquez Castro. Det här blir lätt ett område som man i tuffa tider har svårt att motivera framåt. Jag har inga problem med att vara öppen med och stå för de neddragningar som skedde i början på mandatperioden, för de skedde i ljuset av totalförsvarstider. De skedde i ljuset av prioritering av försvarsfrågor och innovation som kan användas i det som på engelska kallas dual use, alltså både för försvarsändamål och militära ändamål och för civila ändamål. Vi omprioriterade då en del av pengarna.

Det har också varit en tuff prioritering i budgetar generellt i ett läge där vi hade en inflation på 10 procent. Alla pengar som lades någonstans åts upp av inflation. Det är därför det är så bra att den nu sittande regeringen har lyckats koppla greppet om inflationen och fått ned den från 10 procent. Det var också ett läge där prisökningarna bara fortsatte att skena. Nu är priserna fortfarande höga, men de fortsätter inte att skena uppåt. Vi har gått från 10 procent till 2 procent i inflation, vilket är mycket viktigt. Det banar också väg för en annan typ av robusthet framöver.

Det som verkligen är viktigt för att skapa robusthet är dock forsknings- och innovationspropositionen. Som jag nämnde tidigare har vi i budgetpropositionen för 2025 föreslagit att anslaget till de statliga forskningsfinansiärerna ökas kraftfullt, och det innebär som sagt den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin. Det är en mycket tydlig styrsignal.

Regeringen föreslår också en satsning på 1,36 miljarder kronor till Vinnova från och med 2028, just med inriktning på excellent forskning. Därutöver ska vi presentera helheten i forsknings- och innovationspropositionen, förhoppningsvis innan jul - det är målsättningen.

Jag gillade liknelsen med legotornet. Jag tror dock att de som lyssnat kan förstå att det alltså skedde en omprioritering vad gäller inte minst försvarsfrågorna. Nu lägger vi en långsiktig bottenplatta både för Vinnova som myndighet och för Forsknings- och innovationssverige, inte minst genom att vi därtill gör en prioritering av ingenjörslandet Sverige för att öka civilingenjörsutbildningarna och utbildningarna inom naturvetenskap och teknik.

Vi kommer i slutet av året att presentera en STEM-strategi som spänner över hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning, för att få fler att söka sig till dessa branscher och yrken. Vi har en särskild utredare för att se över FoU-avdraget och expertskattereglerna. Vi har beslutat att ett nytt, internationellt konkurrenskraftigt skatteincitament för FoU i Sverige ska utredas så att fler företag placerar sin FoU-verksamhet i just Sverige. Vi arbetar också för att det ska bli lättare för företag att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Här finns långsiktighet för mer robust forskning och innovation.

Fru talman! Tack, Ebba Busch, för möjligheten till den här debatten!

Som jag sa inledningsvis är vi många som ser fram emot FoI-propositionen och väntar med spänning på att få se hur regeringen ämnar ta Sverige tillbaka till en ledarposition inom innovationsområdet. Vi ska komma ihåg att Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Våra företag finns i hela världen, och om vi ska skapa nya företag krävs den här robustheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer tillbaka till just robustheten, för med den här regeringen har det skapats en ryckighet. Jag har full förståelse för att man ibland behöver göra omprioriteringar, fru talman, men jag vill ändå mena att Innovationssverige är en del av vår grund som välfärdssamhälle. Hur ska vi kunna investera oss rikare om vi inte satsar på de innovationer som kommer att skapa tillväxt, som kommer att skapa jobb, som kommer att se till att vi löser klimatutmaningen och som kommer att se till att vi är en nation i framkant när det kommer till banbrytande teknik?

Ska man prata om totalförsvar, fru talman, är vårt innovationsekosystem centralt i det begreppet.

Jag vill också komma tillbaka till detta med långsiktighet. Jag tror att det är otroligt viktigt. Om vi skapar långsiktighet för våra innovationer genom att ge klara besked till exempelvis inkubatorer runt om i landet ser vi också till att skapa de förutsättningar som gör att vi får de här banbrytande teknikerna.

Fru talman! Vi kommer säkert att få anledning att diskutera detta igen med anledning av FoI-propositionen. Jag kan bara konstatera att regeringen som alltid har vaknat lite sent. Jag är dock glad att regeringen oftast vaknar och ser till att skapa lite, lite mer säkerhet för våra innovationer - men det behövs mycket, mycket mer.

Fru talman! Vi ser fram emot att fortsätta jämföra budgetposter och förutsättningar för långsiktighet och robusthet. Är det någonting man ska tävla i är det väl just detta.

Jag har många gånger sagt att svåra problem löser man bäst tillsammans. Nu står Sverige och vårt samhälle inför riktigt tuffa och svåra problem framöver. Vi har ett bra utgångsläge. På Financial Times och Statistas topplista våren 2024 rankas Handelshögskolans inkubator SSE Business Lab som nummer ett i Europa i kategorin best track record, i konkurrens med över 2 000 andra internationella startup-hubbar.

Daniel Vencu Velasquez Castro refererade till Ny Tekniks 33-lista. Som sagt finns 23 bolag som varit i eller befinner sig i inkubatormiljöer med på den. Vi har också bra grogrund för det som kallas enhörningar, unicorns, och som alltså inte är fria fantasier utan mycket konkurrenskraftiga och slagkraftiga bolag. Vi har 41 sådana, flera inom fintech, heltech, cleantech, musik och underhållning samt transport och logistik, och mer ska det bli.

Jag menar att vi väl har redovisat den omprioritering vi har gjort i ett tufft ekonomiskt läge för Sverige, där vi har prioriterat försvaret och totalförsvarsaspekten och där vi nu också har möjlighet, när vi har kopplat greppet om inflationen, att markera värdet av forskning och innovation framöver genom att göra den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin.

Sedan lär vi mötas igen, ledamoten och jag, när forsknings- och innovationspropositionen är presenterad som helhet. Det får kanske bli en tidig julklapp, förhoppningsvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.