Naturvårdsverkets implementering av vapendirektivet

Fru talman! Marléne Lund Kopparklint har för det första frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att Naturvårdsverket i sitt arbete med att arbeta fram föreskrifter och beslut som rör vapenfrågor utgår från de lagar och regler som i dag är stadgade och för det andra om Naturvårdsverket fått i uppdrag att utgå från vapendirektivet trots att riksdagen inte fattat beslut om detsamma.

Sten Bergheden har för det första frågat mig om Naturvårdsverket har regeringens stöd när det gäller att gå vidare med vapendirektivet trots att Sveriges riksdag ännu inte har tagit något beslut i frågan och för det andra om jag avser att ta några initiativ angående att Naturvårdsverket tydligen redan nu, innan det finns något riksdagsbeslut i vapendirektivfrågan, arbetar med att ta fram föreskrifter och beslut som rör vapenfrågorna.

Jag besvarar interpellationerna gemensamt.

I Sverige har vi en sedan länge etablerad modell där uppgiften att ta fram detaljerade föreskrifter i många fall är delegerad till expertmyndigheter. Ett exempel på detta är att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vilka krav som jaktvapen och andra jaktmedel måste uppfylla.

I sitt arbete med att ta fram sådana föreskrifter ska Naturvårdsverket i sin roll som expertmyndighet beakta alla relevanta aspekter. Vad som kan vara relevant att beakta skiljer sig såklart från fall till fall och kan förändras över tid. En viktig utgångspunkt i Naturvårdsverkets arbete med de aktuella föreskrifterna har varit jaktlagens bestämmelser om att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. EU-rätten kan givetvis också vara en relevant aspekt.

Att riksdagen inte godkänt en proposition med förslag till förändringar av andra delar av vapenlagstiftningen innebär inte några inskränkningar i Naturvårdsverkets rätt att meddela föreskrifter om vilka krav som jaktvapen ska uppfylla. Det påverkar inte heller Naturvårdsverkets möjlighet att inom sitt ansvarsområde beakta EU-rätt.

Slutligen vill jag uppmärksamma att något beslut ännu inte fattats i denna fråga. Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag som remitterats. Berörda aktörer har fått möjlighet att inkomma med sina synpunkter, som sedan finns med i underlaget för de beslut som följer efter remissen.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Vi står nu här ännu en gång för att diskutera jakten på laglydiga jägare och sportskyttar. Ända sedan jag kom in i riksdagen har jag tvingats följa det ena förslaget efter det andra från regeringen som resulterat i ett försvårande för svensk jakt och sportskytte. Jag har fått följa minister efter minister som har haft fel i sak och varit dåligt pålästa och där polletten inte riktigt har velat trilla ned.

Jakt- och sportskyttesverige är frustrerat. Man har tappat tron på politiken och undrar precis som jag vad det är frågan om. Varför lägger regeringen inte krutet på det som är mer akut och som satt Sverige i brand? Jag pratar givetvis om gängkriminaliteten.

Att sätta begränsningar och överimplementera lagar och förordningar för att försvåra för laglydiga vapenägare är inte rätt väg att gå för att stoppa de illegala vapen som finns i händerna på kriminella. Detta kommer jag att upprepa varje gång jag står här i talarstolen och pratar i detta ämne.

Regeringens envetna kamp för att försvåra för jakt och sportskytte gör att myndigheterna går i samma spår. Regeringen har satt ribban, och myndigheterna följer efter trots att det är riksdagen som är Sveriges högsta beslutande organ.

Det är just ett sådan ett exempel som vi diskuterar i dag. I en skrivelse från Naturvårdsverket som har publicerats offentligt på sociala medier uppges att de måste förhålla sig till ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv trots att Sverige ännu inte har fattat beslut om det.

Jag citerar: "Vår bedömning är att vi i detta läge måste förhålla oss till ändringsdirektivet, trots att Sverige ännu inte beslutat om hur alla aspekter av direktivet ska hanteras nationellt. De ändringar vi nu föreslår som har kopplingar till direktivet (vi föreslår ju även andra ändringar som inte påverkas av direktivet) har enligt vår bedömning en begränsad betydelse för de flesta jägare."

Jag fortsätter att citera: "Vidare så ser vi inga övertygande skäl för att tillåta jakt med de vapen som direktivet uttryckligen anger ska vara förbjudna."

Detta hanterande förefaller mycket märkligt då implementering av EU:s ändringsdirektiv inte har stöd i Sveriges riksdag. Riksdagen har flera gånger med all tydlighet visat att regeringens förslag för att implementera EU:s vapendirektiv inte är acceptabelt och att det påverkar jägare och sportskyttar i Sverige negativt. Det finns flera exempel på det, vilket bland andra Moderaterna har tagit upp.

Föreskrifter ska baseras på befintliga lagar och föreskrifter, inte på något som man tror ska implementeras. Att Naturvårdsverket trots riksdagens tydliga viljeinriktning arbetar som om direktivet redan har implementerats måste jag ifrågasätta kraftigt, och det är just därför vi står här i dag.

När man arbetar fram föreskrifter och beslut som rör vapenfrågor borde man rimligtvis utgå från de lagar och regler som finns i dag och som är stadgade. Den stora frågan är varför man inte agerar efter detta och varför man inte har gjort en tydlig konsekvensanalys. Då skulle man se att detta kommer att påverka Jakt- och sportskyttesverige negativt. Man kanske borde lyssna på Jakt- och sportskyttesverige innan man tar fram ett sådant här förslag som går ut på remiss. Man borde ta fram rätt saker i stället för att remissinstanserna ska rätta till det i efterhand.

Fru talman! Tack för svaret, ministern, även om jag hör redan där att ministern backar lite grann och försöker skydda sig med att inga beslut är tagna ännu. Nej, men vi kan faktiskt förvänta oss att våra verk och myndigheter har fakta och uppgifter som stämmer med svensk lag innan saker och ting skickas ut på remiss.

Sverige är en demokrati, och makten utgår från folket. Här i riksdagen tar vi beslut, och här i riksdagen stiftar vi lagar - lagar och regler som gäller för både regering, myndigheter, statliga verk och landets invånare. Det är faktiskt Sveriges riksdag som är det högsta beslutande organet i Sverige, inte Naturvårdsverket. Jag utgår ifrån att svensk lag gäller, både inom regeringen och inom Naturvårdsverkets väggar.

När det skickas ut uppgifter och handlingar från våra myndigheter och verk måste vi självfallet vara säkra på att dessa handlingar är korrekta, följer svensk lag, inte spekulerar i vad som kan hända i EU nästa år och följer den debatt och de beslut som tas här i Sveriges riksdag. Hur ska jägare och skyttar kunna lita på statliga verk när uppgifter inte stämmer och myndigheter och verk sätter sig över landets lagar och fattade beslut? Då är vi verkligen illa ute och på ett sluttande plan.

Fru talman! Visst kan det bli fel. Uppgifter kan gå ut som är felaktiga, men då brukar man korrigera och rätta till dem så att det minimerar skadeverkan och återupprättar förtroendet för myndigheten eller verket.

Fru talman! Vi moderater vill införa ett tydligt tjänstemannaansvar som innebär att enskilda tjänstemän inte får agera hur som helst utan att riskera påföljder för detta. Men uppenbarligen försöker S-MP-regeringen förhala och fördröja även den lagändringen. Att regeringen inte tycker att det är allvarligt om någon tjänsteperson går utanför regelverket eller uppenbart gör fel i sin handläggning är anmärkningsvärt i sig.

Jag utgår ifrån att Sveriges befolkning och företag vill vara säkra på att information, förslag eller åtgärder som kommer från en myndighet faktiskt stämmer och följer svensk lagstiftning och ingenting annat.

Fru talman! När Naturvårdsverket skickar ut föreskrifter om vapen och vapentillbehör väljer man att tolka EU-direktivet som det var i det första läget, vilket riksdagen har sagt nej till tre eller fyra gånger och sagt att det är en överimplementering. EU har korrigerat direktivet, och Sveriges riksdag har sagt att vi ska implementera vapendirektivet på en miniminivå. Detta har inte varit förslaget från regeringen, vilket har avvisats tydligt av riksdagen vid tre till fyra tillfällen. Ändå skickar Naturvårdsverket ut uppgifter som hänför sig till det gamla.

Mina frågor till ministern är: Vilka åtgärder kommer ministern att vidta så att detta inte upprepas? Kommer ministern att ta några initiativ till att Naturvårdsverket ska gå ut och korrigera sina felaktiga uppgifter? Och hur har ministern tänkt återskapa förtroendet för Naturvårdsverket hos landets jägare och skyttar?

Fru talman! Självfallet utgår våra myndigheter precis som alla andra, hoppas jag, från de lagar och regler som gäller. Jag tycker att det är ganska anmärkningsvärt att stå och påstå att det är något annat som gäller och att ifrågasätta en hel myndighet och säga att man agerar mot lagen. Det är självfallet inte sant.

Jag blir också lite förvånad när jag hör att man inte lyssnar på aktörer. Det är precis därför vi har ett remissförfarande - för att skicka ut förslag och få synpunkter tillbaka på dessa förslag och, om det är relevant, också göra förändringar i förslagen. Där vill jag återigen poängtera att förslaget är ute på remiss och att alla som har synpunkter på förslaget har alla möjligheter att komma in med synpunkter och därmed också påverka ett eventuellt framtida beslut som Naturvårdsverket tar.

Jag vill också poängtera att Naturvårdsverket självfallet agerar inom lagen. De agerar på samma sätt som de har gjort under många årtionden, det vill säga: Naturvårdsverket har ansvar för att föreslå regleringar och ändringar när det gäller vilka vapen som får användas vid jakt. Det är en princip som har gällt under moderatledda regeringar precis som under den nuvarande rödgröna regeringen.

Frågan måste gå tillbaka till Sten Bergheden och Marléne Lund Kopparklint: Anser ni att man ska ändra principen att Naturvårdsverket inte ska reglera vilka vapen som får användas vid jakt? Innebär detta att det ska vara helt fritt att använda vilka vapen som helst vid jakt, eller hur ska man tolka detta ganska höga tonläge i frågan?

Naturvårdsverket har att agera under jaktlagen. Det är en lagstiftning som påverkas av EU:s direktiv, men den proposition som ledamöterna hänvisade till berör andra delar av svensk lagstiftning. Det handlar om vapenlagen, lagen om krigsmateriel och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Där har riksdagen inte ställt sig bakom vapendirektivet, vilket är bekymmersamt och gör att Sverige nu är hårt granskat av EU-kommissionen. Vi får se hur den processen går vidare.

Jag måste säga att jag blir lite förvånad över tonläget. Det låter som att det här skulle vara en väldigt stor inskränkning i möjligheten att bedriva jakt i Sverige. Låt oss påminna oss om att det handlar om två olika typer av vapen som enligt analyser och bedömningar av Naturvårdsverket, som alltså har jobbat med jaktfrågor under många årtionden, i princip inte används över huvud taget och är obefintliga i jaktsammanhang.

Det handlar om halvautomatiska enhandsvapen med centraltändning och om hagelgevär och halvautomatiska kulgevär där kolven kan avlägsnas utan verktyg och utan att man minskar användbarheten. Det är inte vapen som är förknippade med jakt utan snarare med andra former av verksamhet, i värsta fall illegal. Det är värt att påminna sig om grunden till vapendirektivet, som är de tragiska händelserna med terrorattacker i Paris 2015. Man försöker på olika sätt att minska risken för att den typ av vapen som används vid terrorhandlingar ska komma i illegala aktörers händer.

Det är som sagt inte konstigt att Naturvårdsverket agerar. Man gör på samma sätt som man alltid har gjort och reglerar vilka vapen som kan användas vid jakt. Det är de i sin fulla rätt att göra, och så har det varit även under tidigare regeringar.

Fru talman! Jag tycker att det är lite magstarkt att anklaga mig och kollegan riksdagsledamoten Sten Bergheden för att i princip fara med osanning när vi har svart på vitt, i en skrivelse från Naturvårdsverket, att man måste förhålla sig till ändringsdirektivet trots att Sverige ännu inte har beslutat hur alla aspekter av direktivet ska hanteras nationellt. Det är detta vi diskuterar här i dag - att Naturvårdsverket går efter något som man inte har fattat beslut om. Det är ett faktum att man har skrivit detta och utgår ifrån just det.

Sedan blir jag lite orolig när jag hör ministern prata om de illegala vapnen. Det är en oerhört liten del som hamnar i händerna på kriminella, som jag var inne på i början av mitt anförande. De illegala vapen som finns i händerna på de kriminella smugglas in illegalt i Sverige. Det är inte vapen som kommer från laglydiga jägare och sportskyttar. Jag tycker att det är viktigt att regeringen skiljer på dessa två saker.

Fru talman! I svaret som ministern har gett pekar han på att Sverige sedan länge har en etablerad modell där uppgiften att ta fram detaljerade föreskrifter i många fall är delegerad till expertmyndigheter. Ett exempel på detta är Naturvårdsverket som får meddela föreskrifter om vilka krav som jaktvapen och andra jaktmedel måste uppfylla. Då är det extra viktigt att man utgår från i dag befintliga lagar och regler.

Här, fru talman, är ministern inne på en viktig del. Expertmyndigheter ska utgå från relevanta aspekter såsom befintliga lagar och regler, inte något som man tror att regeringen vill införa.

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag som har remitterats, och berörda aktörer ska få möjlighet att inkomma med synpunkter. Men det är tråkigt att det är de som måste inkomma med synpunkter och rätta felaktigheter som finns i remissen.

Det finns en hel del att säga om Naturvårdsverkets remiss av nya föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt. Och visst skriver Naturvårdsverket att om det skulle visa sig att det framförs övertygande argument mot ändringarna får man göra en helt annan bedömning vad gäller ändringsdirektivet. Men det är här som det blir så fel, att man utgår från någonting som det inte har fattats beslut om.

Sedan tycker jag att man ska diskutera varför man gör detta över huvud taget. Under den här mandatperioden har man försökt införa flera saker som skrämmer upp laglydiga och viktiga jägare och sportskyttar, så att de blir oroliga för hur de ska kunna utöva sina aktiviteter. För visst påverkar dessa nya förslag på förordningar Jakt- och sportskyttesverige.

Fru talman! Som jag tolkar det anser Naturvårdsverket att de har rätt att tolka hur vapendirektivet ska implementeras i svensk lag, trots att riksdagen har sagt att regeringens förslag är överimplementeringar.

Naturvårdsverket baserar sina föreskrifter på en utredning - Ds 2018:1. Specifikt vad gäller kategori A är det en kombination av halvautomatiska vapen och magasin av en viss storlek som vapendirektivet reglerar och inte, som Naturvårdsverket hävdar, halvautomatiska vapen med stor magasinskapacitet som blir kategori A och därmed förbjudna.

Naturvårdsverket förbjuder vissa vapen ändå, eftersom man inte ser några skäl att tillåta dem. Och det är här som det blir så fel.

Fru talman! Det är uppenbart att ministern inte är så insatt i själva sakfrågan, med tanke på hans anförande här tidigare. Jag kan försöka reda ut en del saker för ministern, så att det kanske blir lättare att förstå vad som har hänt.

Vi har faktiskt en bra vapenlagstiftning i Sverige som fungerar och som jägare och skyttar följer. Det är den lagstiftning som vi har tagit beslut om här i Sveriges riksdag. Sedan gör Naturvårdsverket och polisen korrigeringar vid bedömning av vilka vapen som finns där ute. Vi har inte tagit beslut om någon annan lagstiftning.

Men Naturvårdsverket skickar ut en remiss på ett EU-direktiv som är felaktigt tolkat, och som Sveriges riksdag har sagt nej till tre fyra gånger och sagt att man inte kommer att implementera på den nivån utan göra en minimiimplementering här i Sverige. Naturvårdsverket trotsar ändå detta och skickar ut detta på remiss och utgår från att denna regel ska gälla. När det gäller den sista delen korrigerade EU själv vissa saker för att göra det möjligt för medlemsländerna att justera sin vapenlagstiftning.

Återkom med en minimiimplementering så att vi kan få igenom detta i Sveriges riksdag! Det har denna regering inte gjort, utan man har lagt på ytterligare saker.

Jag kan gå in på alla dessa detaljer och förklara för ministern, men jag tror inte att vi har tid med det. Vi får ha en interpellationsdebatt om den delen.

Det som ministern påstår är lite anmärkningsvärt. Nu är detta ute på remiss, och sedan ska det korrigeras. Men är det verkligen så, fru talman, att det är remissinstanserna som ska korrigera Naturvårdsverkets dåliga sakkunskaper i denna fråga? Man utgår väl från att verk och myndigheter har sakkunskapen och faktiskt följer den lagstiftning som gäller och inte spekulerar och funderar på vad som kan hända i framtiden när det gäller både vapendirektivet och ett eventuellt blyförbud. Vi har inget blyförbud i EU. Vi har inget blyförbud i Sverige. Ändå sitter Naturvårdsverket och spekulerar i vad som kan hända i framtiden. Det är väl knappast en myndighets uppgift? En myndighet ska faktiskt utgå från de lagar och regler som gäller och följa dem fullt ut.

Det står tydligt i myndighetsförordningen 2007:515 § 3: "Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt." Det står inte att myndigheten bör göra det eller göra det om myndigheten känner för det, utan det står faktiskt att den skall se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Det har inte skett.

Jag fick inte svar på mina frågor som jag tidigare ställde till ministern. Vilka åtgärder kommer ministern att vidta så att detta inte återupprepas? Det är fullt rimligt för att vi ska kunna behålla vår tillit till våra myndigheter och verk. Kommer ministern att ta några initiativ till att Naturvårdsverket faktiskt går ut och korrigerar uppgifterna? Det gör normalt sett myndigheter och verk på ett bra sätt när de gör fel. Hur har ministern tänkt att återskapa förtroendet för Naturvårdsverket hos landets jägare och skyttar, när man på punkt efter punkt misstolkar svenska lagar och går sin egen väg? Inte minst har vi haft en interpellationsdebatt nyligen om vargarna. Det har fattats beslut om att det ska vara 170-270 vargar. Men ändå har Naturvårdsverket och regeringen godkänt att vi har över 400 vargar i Sverige.

Fru talman! Jag blir ganska förvånad när jag hör tonläget från de moderata ledamöterna. Självklart har Naturvårdsverket, precis som alla andra myndigheter, en generell skyldighet att följa gällande regler och lagar. Det gör också Naturvårdsverket. Att påstå någonting annat tycker jag är ganska anmärkningsvärt. Deras verksamhet granskas också, precis som alla andra myndigheters verksamhet, av Riksrevisionen. Skulle det vara så att man går emot lagstiftningen kommer det självklart att märkas väldigt tydligt. Men jag vill verkligen understryka att så inte är fallet.

Att riksdagen inte godkände regeringens förslag till implementering av det ändrade vapendirektivet ändrar inte gällande svensk lagstiftning. Det borde vi väl ändå kunna vara överens om? Vi har en svensk lagstiftning i dag. Enligt den är det Naturvårdsverkets uppgift att ta fram föreskrifter för jaktvapen. Så har det, återigen, varit under lång tid. Och det är inte heller några förändringar i detta avseende. Om ledamöterna vill ändra det får de i så fall driva på för ändringar av den lagstiftning som gäller.

Det skulle också vara konstigt om Naturvårdsverket ignorerade gällande EU-bestämmelser. Detta gäller generellt men självklart också vid myndighetens arbete när det gäller föreskrifter för jaktvapen.

Att riksdagen inte har godkänt en proposition med lagförslag som avser implementeringen av ett direktiv är en sak. Att en myndighet beaktar delar av detta direktiv vid sitt arbete med föreskrifter inom ramen för gällande mandat är någonting helt annat. Jag tycker att ledamöterna blandar ihop två olika frågor, och jag hoppas att det beror på ett missförstånd. Det första handlar om behovet av ny lagstiftning. Det andra handlar om uppdaterade föreskrifter inom ramen för befintlig lagstiftning. Och det ena hindrar faktiskt inte det andra.

De vapen det handlar om är, återigen, i praktiken ytterst ovanliga. Uppfattningen att detta skulle innebära en stor inskränkning av möjligheten till jakt i Sverige ställer jag mig därför verkligen inte bakom. Enligt de uppgifter vi får från Naturvårdsverket skulle jag säga att dessa vapen är i princip obefintliga bland jägarna. Att det rör sig om halvautomatiska enhandsvapen med centralantändning innebär också att det handlar om en grövre kaliber än de tillåtna vapnen, som har kanttändning. Det är definitivt inte ett vanligt jaktvapen, och enligt vad Naturvårdsverket säger sig känna till används det inte alls vid jakt.

Detta är alltså lite förvånande. Ledamöterna kanske kan understryka varför det är så viktigt att just dessa vapen måste kunna användas vid jakt. Om det skulle framkomma under remissförfarandet att detta är viktiga jaktvapen har Naturvårdsverket som sagt också möjlighet att ändra sina förslag, men den information som finns tillgänglig nu visar inte att så är fallet.

Återigen: Bakgrunden till ändringsdirektivet, som alltså inte har genomförts i Sverige då propositionen röstades ned, var de terrorattacker som skedde i bland annat Paris 2015 och där automatvapen användes. Syftet med direktivet är att ha en enhetlig och samordnad strategi inom hela EU för att motverka att de farligaste skjutvapnen kommer till brottslig användning.

Det är viktigt att komma ihåg att Naturvårdsverkets bestämmelser redan i dagsläget innehåller sådant som inte bara motiveras av jaktskäl. Bland annat ställs det krav på att halvautomatiska kulgevär ska vara av civil typ som till konstruktion och utseende avser att efterlikna konventionella jaktvapen. De ska alltså inte vara av militär typ. Det är en bestämmelse som inte motiveras av jaktskäl. Det finns även begränsningar gällande kalibern på enhandsvapen, magasinets storlek i vissa avseenden och att skjutvapnen inte får ha lasersikte.

Den här principen och det här sättet att arbeta har alltså funnits länge. Även därför är det lite svårt att förstå den upprördhet som de moderata ledamöterna visar i den här debatten.

Fru talman! Jag skulle vilja fråga ministern varför ministern tror att Jakt- och sportskyttesverige reagerar så hårt på det som har kommit fram nu och som är ute på remiss. Om det inte finns någon anledning, hur kan då flera tusen människor ha reagerat så här? Har alla dessa människor missuppfattat saker och ting? Eller är det faktiskt så att Naturvårdsverket inte har gått ut och ställt frågan och gjort en grundlig undersökning?

Detta kommer ju att påverka Jakt- och sportskyttesverige. Gång på gång går ministern in på och pratar om illegala vapen som hamnar i händerna på kriminella människor. Men då handlar det om vapen som smugglas in i Sverige - illegala vapen - och inte om de vapen som finns hos laglydiga jägare och sportskyttar.

Det vi debatterar här i dag är att Naturvårdsverket har haft med någonting som inte har implementerats i Sverige. Det är det man reagerar på. Efter detta skulle jag vilja diskutera hur svensk normgivningsmakt egentligen är utformad, fru talman. Det kan inte vara rätt att basera föreskrifter på förslag som riksdagen har röstat nej till, för vad ska då riksdagens roll vara?

Jag kan också konstatera utifrån ministerns svar till mig att regeringen uppenbarligen inte har något att invända mot att en myndighet på detta sätt kortsluter den normala demokratiska ordningen. Om inte ett nej i riksdagen räcker, vad behöver man då göra för att förhindra att Naturvårdsverket förbjuder en massa jaktvapen och inför begränsningar för Sveriges jakt- och sportskytte? Detta görs trots att riksdagen har sagt det rakt motsatta genom flera tillkännagivanden.

Fru talman! Först och främst är det lite anmärkningsvärt att företrädare för den här regeringen, nu senast ministern här, blandar ihop lagliga jägare och sportskyttar med terrorverksamhet med olagliga vapen runt om i Europa.

Våra jägare och sportskyttar kontrolleras varje dygn gällande om de ska få behålla sina vapen eller inte. Det regeringen inte klarar av är att kontrollera våra terrorister och de grovt kriminella här i landet, så de kan härja fritt på våra gator och torg. Blanda inte ihop dem med Sveriges jägare och skyttar, som är laglydiga människor! Hade de inte varit laglydiga hade de nämligen inte fått ha några vapen. Blanda inte ihop dem med terrorverksamhet som utförs med olagliga vapen och som den här regeringen har hanterat mycket bristfälligt under sina sju år vid makten!

Det är anmärkningsvärt, fru talman, att en myndighet kan skicka ut föreskrifter baserat på ett EU-direktiv som inte är implementerat - och dessutom feltolkat. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man skickar ut detta och ber remissinstanserna att korrigera det åt en statlig myndighet. Man borde kunna utgå från att den information och den sakkunskap som kommer från en svensk myndighet är sakligt korrekt samt följer svensk lag, som har fattats i Sveriges riksdag - och precis som jag sa ska det vara enligt gällande rätt, inte spekulerande rätt eller eventuell framtida rätt. Det ska vara gällande rätt.

Jag rekommenderar ministern att läsa igenom remissinstansernas svar, fru talman, och faktiskt se vad de har sagt. Det kanske kan hjälpa både ministern och Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet.

Fru talman! Återigen: Det som har skett är att Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag inom nuvarande lagstiftning och inom sitt mandat, vilket har varit detsamma under ganska många regeringar - regeringar som har varit rödgröna och även regeringar som har letts av Moderaterna och bestått av andra partier. Det är inte en lagstiftning som har ändrats, utan det är samma principer som gäller och samma regler som Naturvårdsverket arbetar efter.

Självklart utgår jag ifrån att Naturvårdsverket läser alla remisser och beaktar det som framförs i sitt slutgiltiga beslut. Jag tycker att det är bra att vi har ett remissförfarande och att vi får möjlighet att ta in information och kunskap från alla parter.

Jag tycker också att Sveriges jägare gör ett fantastiskt bra jobb. Självklart vet vi att jägarna är laglydiga och försöker följa alla regler som gäller. Men jag tycker också att det är viktigt att poängtera att vi har regelverk på EU-nivå som på olika sätt försöker förhindra att farliga skjutvapen kommer till brottslig användning. Det är en princip som jag hoppas att även de moderata ledamöterna i grunden står bakom.

Det är ändå viktigt att poängtera att Naturvårdsverket har ett mandat att sätta upp regler för vilka vapen som får användas vid jakt, inte bara för att skydda djur från onödigt lidande utan även av andra skäl. Det finns som sagt redan vapen som är förbjudna, till exempel vapen av militär typ. Det är viktigt att poängtera att Naturvårdsverket självklart arbetar inom gällande svensk lagstiftning. Det är Naturvårdsverkets uppgift att ta fram föreskrifter för jaktvapen. Det har varit så under lång tid, och det har inte skett några förändringar i det avseendet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.