Nattågens kvalitet

Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig hur jag avser att arbeta för att säkerställa att Jämtlands län har en väl fungerande tågtrafik som möjliggör bra förutsättningar för både arbetspendling och besöksnäring. Frågan föranleds av att SJ AB meddelat att bolaget avser att dra in nattågen till Jämtland under lågsäsong.

Väl fungerande tågförbindelser är enligt min uppfattning en viktig förutsättning för både arbetspendling och fritidsresande och därmed även för både regional och nationell tillväxt. Därför är det glädjande att tågresandet i Sverige totalt sett har ökat kraftigt under de senaste åren.

Denna resandeökning har skett inom ramen för en modell där beslut om vilken tågtrafik som ska erbjudas resenärerna fattas av järnvägsföretag på kommersiella grunder och behöriga kollektivtrafikmyndigheter som fattar sina beslut på grundval av andra typer av överväganden.

De 21 regionala kollektivtrafikmyndigheterna ansvarar för den regionala kollektivtrafikförsörjningen i enlighet med reglerna i lagen om kollektivtrafik och i relation till politiska mål beslutade på regional nivå. Dessa myndigheter har därmed ansvaret för den regionala och lokala arbetspendlingen.

När det gäller den interregionala kollektivtrafikförsörjningen har Trafikverket i uppdrag att för statens räkning verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektivtrafiken. Verket ska inom ramen för denna uppgift bland annat ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Trafikverket får i samband därmed fatta beslut om att teckna avtal om ny trafik och om villkoren för denna trafik. Verket får också fatta beslut om att lägga ned eller förändra villkoren för trafik som bedrivs under avtal med myndigheten. I de avtal om kollektivtrafik som myndigheten svarar för ska Trafikverket också väga in behovet av funktionella arbetsmarknadsregioner.

Regeringen ser gärna att fler kan resa med tåg. Det är därför viktigt att förbättra förutsättningarna för tågtrafiken. Nattågstrafiken till Jämtland har dock under lång tid gått med stora underskott, och någon tillströmning av fler resenärer som kan leda till en marknad som långsiktigt kan bära trafiken på kommersiella grunder verkar i dagsläget inte vara inom synhåll. SJ AB verkar i full konkurrens med andra järnvägs- och transportföretag. Om inget annat järnvägsföretag etablerar sig på den relevanta marknaden ska i stället Trafikverket göra en transportpolitiskt grundad bedömning av om myndigheten ska vidta åtgärder för att förbättra Jämtlands försörjning med interregional kollektivtrafik. I denna bedömning ligger att väga bristerna i den interregionala trafikförsörjningen i Jämtland mot brister i andra delar av landet för att uppnå största möjliga samhällsekonomiska effektivitet med eventuella åtgärder. Jag utgår från att Trafikverket kommer att göra en sådan bedömning på ett korrekt sätt.

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret. Det är ett förhållandevis otydligt svar, och därför uppskattar jag att vi kan ha denna interpellationsdebatt och tydliggöra vad vi menar från bägge håll.

SJ har aviserat att nattågstrafiken till Jämtlands län är olönsam, och från april månad går nattågen bara under högsäsong - med vissa undantag: en månad i sommar och på torsdagar till hösten.

Självklart väcker detta enorma känslor i Jämtland och Härjedalen. 35 000 har skrivit på Svenska Turistföreningens protestlistor mot indragningen av nattågen. Tågen är nödvändiga för turistnäringen, för näringslivet och för de privata resenärerna. Hela 1 000 personer arbetspendlar till Stockholm, och 250 till Västra Götaland. De är förstås helt beroende av välfungerande kommunikationer.

Sämre kommunikationer försvårar och omöjliggör arbetspendling. Flytt från regionen kan vara en av konsekvenserna, och vi behöver fler invånare, inte färre.

Låt mig säga något kort om förutsättningarna och hur det ser ut i Jämtland och Härjedalen. Jag vet att ministern kommer från Göteborg. Vi är åtta kommuner på 12 procent av Sveriges yta. Vi är 127 000 invånare, och det blir mångdubbelt fler under perioder av högt turisttryck. Vi har 7 000 företagare, de flesta små, inom bland annat turism, friluftsprodukter, skog, trä, mat, it och verkstad. Turismen omsätter närmare 4 miljarder kronor. Det ger en fantastiskt stor summa skattepengar till staten.

Vi har Mittuniversitetet med campus i Östersund och 7 000 studenter. Många studerar också på distans, vilket gör välfungerande kommunikation viktigt.

År 2019 har vi två VM i Jämtland, skidskytte-VM och alpina VM, vilket också gör att vi behöver välfungerande infrastruktur.

Jämtland med Härjedalen har en stark profil som ett småföretagarlän. Vi har ett starkt entreprenörskap och företagande, framför allt kvinnligt företagande. I Åre kommun ökar det kvinnliga företagandet mest i landet. Vi har en bred tillverkningsindustri på internationell marknad och en stark skogsnäring, som är beroende av bra kommunikationer och transportsätt.

Vi har en besöksnäring som är en basindustri och tillväxtmotor, och antalet utifrån kommande besök ökar. Vi hade en tioprocentig ökning av antalet gästnätter, vilket är mest i hela landet. Det finns en enorm potential att öka detta ytterligare, och då är tillgängligheten direkt avgörande för en ännu större expansion.

Regeringen är ansvarig för att vi har väl fungerande kommunikationer i hela landet. I ett läge när SJ tycker att ekonomin är sämre tar regeringen ut 1,9 miljarder kronor från SJ AB. Kan ministern påstå att detta uttag på 1,9 miljarder inte påverkar SJ-trafiken?

Fru talman! Den utdelning som var aktuell har såvitt jag förstår inget med SJ:s resultat att göra, det vill säga hur den verksamhet SJ bedriver går. Det är helt andra så kallade jämförelsestörande poster och liknande som gör att man har kunnat göra en sådan utdelning. Denna fråga ligger dock inte på mitt bord, för det handlar om statlig styrning av bolag. I den typen av frågor är statsrådet Damberg en lämplig person att interpellera.

Det är intressant att notera att jag ganska ofta får interpellationer och frågor i medierna från borgerliga politiker som har synpunkter på hur SJ eller andra trafikerar. Det är intressant av det skälet att det var den borgerliga regeringen som avreglerade järnvägsmarknaden i Sverige och sa att marknaden skulle sköta detta: Släpper vi bara lös marknaden och låter alla aktörer som vill köra tåg och ansöka om tåglägen kommer detta att lösa sig av sig självt.

Men det visade sig att marknaden inte löser alla problem. Det finns områden i Sverige där det inte är kommersiellt intressant att köra tåg eller annan trafik. Ibland finns det starka önskemål om trafik på en viss sträcka, men underlaget är för litet.

Trafikverket ansvarar för att handla upp samhällsnödvändig trafik. Det blir orimligt att ha en marknad som bygger på att vem som helst får köra den lönsamma trafiken och ansöka om tåglägen medan staten får betala all trafik som inte är lönsam. Det skulle i praktiken innebära en direkt överföring av pengar som skulle kunna användas till annat från oss skattebetalare till järnvägsföretag som bedriver lönsam trafik.

Vill man ha en marknadslösning får man nog acceptera avigsidorna med densamma, för marknaden är jätteduktig på att möta efterfrågan men hemskt dålig på att uppfylla behov. Det ser vi på ett antal olika områden.

När det gäller just nattågstrafiken till Jämtland har jag uppfattat det som att SJ har bedrivit och kommer att bedriva ett arbete tillsammans med Jämtlands län och turistorganisationerna för att öka intresset för denna trafik. Det hade varit bra om de som har skrivit på protestlistorna också köpte biljetter till tåget. Det är nämligen inte protestlistor som gör att SJ kan trafikera en sträcka eller ha vissa avgångar, utan det är antalet resenärer. Därför är det bra att öka intresset för att köpa biljetter och resa med tåget. Det räcker inte att tycka att det är viktigt. Man måste visa det också.

Fru talman! Att underlaget är för litet återkommer jag till senare. När det gäller att öka intresset måste det finnas förutsättningar för det. Jag kommer till det.

Självklart påverkar ett uttag på 1,9 miljarder infrastrukturen, och ministern har huvudansvaret för kommunikationen. Vi kan inte lägga över skulden på Damberg. Det är klart att det påverkar när uttaget görs från SJ AB.

Låt oss fokusera på nutiden. Jag vill beskriva förutsättningarna i länet lite mer. Turismen är en basnäring som breddar sin säsong. Tidigare var vintersäsongen stark, men nu ser vi att sommarsäsongen växer. Jag har haft besök av ett flertal ambassadörer som har sagt att vi har stor potential tack vare den rena luften, lugnet och så vidare och att denna marknad kommer att växa sig allt starkare i framtiden eftersom det är en bristvara.

Men då måste det finnas förutsättningar. Det handlar om arbetstillfällen, tillväxt och utveckling för hela landet, inte minst i Norrland där det är en viktig basnäring.

Det ska också vara möjligt att resa klimatsmart. I den förra interpellationsdebatten talade ministern om vikten av att vi åker klimatsmart. Eftersom regeringen ofta framhåller det känns det märkligt att man drar ned på just tågen, vilket gör att människor tar bil eller flyg i stället.

Nattågen utgör en otroligt viktig trafikförsörjning ur ett tillgänglighetsperspektiv. Jag återkommer igen till att hela Sverige ska leva. Det görs enorma satsningar i södra Sverige.

Det som förvånar mig är avsaknaden av konsekvensanalyser. Självklart är det ett hårt slag för länet, men vi har inte sett någon analys, vilket förvånar mig. Det är ett mönster hos regeringen. Vi ska inte gå in på regionreformen och Stornorrland, men det är samma sak där. Vi påminner ständigt regeringen om att vi måste få konsekvensanalyser av de reformer som ni nu vill tvinga fram. Detta är värt att lyfta fram i sammanhanget.

Det har varit återkommande kritik från kunder som inte är nöjda och som inte kunnat åka. Det har varit svårt att boka nattågen. Det är ofta fullbokat trots att det finns tomma vagnar. Vagnarna är smutsiga, det finns ingen restaurangvagn och ingen internetuppkoppling, bokningstiderna är inte anpassade till anslutningståg och så vidare. Det ger SJ dålig image. Skidgäster kan boka boende men måste vänta på transportdelen när det gäller tåg. Det rimmar illa.

Jag har tre frågor till ministern.

SJ kommer enligt uppgift att satsa på nattåg mellan Stockholm och Oslo. Vi vet att det är brist på nattåg, och det behövs framför allt förstaklassvagnar. Offras Jämtland och Härjedalen till förmån för Oslo och Stockholm?

Den andra frågan gäller vinstuttagen på 1,9 miljarder. De påverkar självklart kommunikationerna. Offras Jämtland och Härjedalen även för dem?

Den tredje frågan gäller höghastighetståg. De kommer att kosta enligt beräkningar 320 miljarder. Ändå tror man att pengarna aldrig kommer att räcka. Vi får se vad summan landar på. Självklart tar det här resurser från norra Sverige. Det är ganska tydligt att satsningarna ligger i södra Sverige. Offras Jämtland och Härjedalen? När jag säger Jämtland och Härjedalen menar jag också Norrland i sin helhet. Vi vet också att tågsträckorna till Kiruna inom kort kommer att hamna under lupp.

Ministern får gärna svara.

Fru talman! Jag ska försöka mig på en folkbildningsinsats från talarstolen.

SJ AB betalar ingenting till infrastruktur i den meningen att SJ skulle ansvara för infrastruktur. Det gör Trafikverket. SJ AB betalar en avgift till Trafikverket för att få trafikera på spåren, men den avgiften sätts lika för alla operatörer. Det är inte så att om man inte tar ut pengar från SJ blir det mer pengar till spåren. Möjligen är det tvärtom eftersom de pengar som blir utdelning från SJ AB, som är ett fristående företag, blir till pengar i statens budget som kan användas till exempelvis utbyggnad och infrastruktur. Det sambandet finns inte, och i den mån det finns är det snarare det omvända.

Den andra folkbildningsinsatsen är att det fattas inga politiska beslut, vilket jag tror att interpellanten är medveten om, i Sverige om trafikering på järnvägen. Det råder en avreglerad marknad där den som vill köra tåg och som gör en bedömning att det går att få lönsamhet i att köra tåg ansöker om ett tågläge och sätter igång.

Det här innebär att regeringen inte styr till exempel SJ genom att tala om exakt var de ska köra, vilka turer de ska köra, hur den service de ska ge ska se ut. Det är ett ansvar för den bolagsledningen. När det gäller de stora övergripande frågorna är det ett ansvar för näringsministern som har bolagsstyrning på sitt bord.

Här finns fortfarande, uppenbarligen även från Moderaterna, en syn att SJ är en del av staten i meningen att det är en politiskt styrd organisation ut i minsta detalj. Det är den inte. Vi skulle kunna rikta kravet mot vilket tågbolag som helst, om man vill ha trafikering på sträckan.

Jag kan hålla med om alla de behov som beskrivs i diskussionen. Det är oerhört viktigt att ha fungerande transportlösningar i hela landet. Det är viktigt att se till att olika besöksorter och turistsatsningar försörjs med trafiklösningar som gör att det går att komma till den turistorten. Lika lite som regeringen fattar beslut om vilka turistbussar som ska köra till olika turistorter fattar regeringen beslut om vilka turer SJ ska köra.

Om man hade velat ha en sådan ordning skulle man inte ha avreglerat järnvägen och gjort den till en marknad. Då skulle man ha haft kvar en ordning där man fattar beslut att SJ har ett ansvar att köra på vissa sträckor för att tillgodose ett samhällsbehov. Det finns inte en sådan lagstiftning i dag. Det kan man ha synpunkter på, men man bör ta ansvar för de principiella politiska beslut man fattar även när effekterna av dem kommer. Apropå kravet på konsekvensanalys kanske man skulle ha gjort en sådan innan man fattade den här typen av beslut.

Fru talman! Det är ett vanligt scenario att infrastrukturministern avhänder sig ansvaret. Vi ska dock påminna ministern om att hon har via sin infrastrukturministerpost ett helhetsansvar för att de svenska kommunikationerna är väl fungerande och att hela Sverige ska leva och ha samma förutsättningar. Ofta lägger ministern ansvaret på Trafikverket och SJ. Självklart påverkar ett uttag på 1,9 miljarder även övriga satsningar.

Om SJ fortsätter på det inslagna spåret och enbart skär i kostnaderna är det en tidsfråga innan SJ har monterat ned hela sin närvaro i Jämtland och Härjedalen och i Norrland i sin helhet. Undantaget är att vi skjutsar upp storstadsbor till fjällvärlden under några veckor per år.

De besked SJ har gett påverkar redan nu negativt. Människor tror inte längre att det går att åka tåg till Norrland eller Jämtland och Härjedalen. De påverkas också av negativa skriverier. Men det behöver inte bli så illa. Jämtarna och andra kan lockas tillbaka till tågen via pålitlighet, fungerande bokningssystem, fungerande anslutningstider till annan kollektivtrafik, internetuppkoppling, en bra image, rena vagnar och inte minst att SJ och regeringen lyssnar på kunden. Så har det absolut inte varit hittills.

Självklart har regeringen huvudansvaret - det vill jag komma tillbaka till - för landets kommunikationer. Jag vet att vi inte styr på detaljnivå. Det handlar om ett övergripande ansvar som ministern måste ta.

Hela Sverige ska leva. Just nu agerar regeringen på många olika plan i motsatt riktning. Det oroar mig, och det oroar också många andra. Jag får tacka för debatten så här långt. Vi lär återkomma till samma fråga.

Fru talman! Jag är hemskt ledsen, men jag har faktiskt inte ansvaret för hur SJ väljer att trafikera och inte trafikera. Jag har ansvaret för den statliga infrastrukturen och ett visst ansvar för att det tillskjuts medel så att Trafikverket kan handla upp sådan trafik som anses vara samhällsnödvändig men inte kommersiellt möjlig att bedriva. Den typen av trafik har Trafikverket ett uppdrag att handla upp. Det gör man också. Det finns många olika exempel där Trafikverket gör upphandlingar.

SJ är inte ett bolag som styrs i sin affärsmodell eller i sina affärer direkt av politiska beslut. Det är häpnadsväckande att en ledamot av Sveriges riksdag inte känner till det eller inte vill kännas vid det. Man valde att avreglera marknaden för tågen. Det innebär att SJ, MTR, Blå Tåget eller någon annan operatör väljer vilka sträckor de vill trafikera utifrån var de tror att de kan tjäna pengar. Det är en marknad.

När den marknadsutsättningen sedan får konsekvenser i att de väljer bort sträckor som inte är kommersiellt gångbara går man till ministern och säger att jag ska lösa problemet. Det ansvaret tog den förra regeringen bort från regeringen och från riksdagen. Man kan tycka att det var fel, men det var så det var.

Det är viktigt att nu samverka mellan olika aktörer för att tillgodose de behov som lyfts upp. Där får man ta kontakt med SJ, som bedriver sin trafik på affärsmässiga grunder precis som alla andra bolag gör. Det här är en marknad. Om det görs en bedömning att det är en så samhällsnyttig trafik att Trafikverket ska handla upp den kommer Trafikverket att påbörja en sådan upphandling. Det är inte en fråga som behandlas i den här interpellationsdebatten.

Överläggningen var härmed avslutad.