Nätmobbning

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag har vidtagit för att motverka nätmobbningen och näthatet.

Jag vill vara tydlig med att hot och andra kränkningar kan vara lika allvarliga om de framförs via nätet som någon annanstans. Det är ofta kvinnor eller ungdomar som drabbas av kränkningarna. Även journalister och andra som deltar i den offentliga debatten utsätts många gånger för hot och kränkningar. Det är naturligtvis oacceptabelt i ett demokratiskt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kan med teknikens hjälp nå varandra när som helst och var som helst för att byta eller sprida åsikter och information utan att hindras av nationella gränser. Det är en landvinning för yttrandefriheten och en hörnsten i ett demokratiskt samtal. Samtidigt har det blivit lättare att skada andras integritet genom hot, kränkningar och spridning av privata och känsliga uppgifter.

Det är för mig uppenbart att det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten i vissa delar är omodernt och otillräckligt. Ett bättre skydd mot näthat behövs för att värna varje människas rätt till sin personliga integritet. Det är också viktigt för en fortsatt fri åsiktsbildning och debatt där alla kan delta.

Vi behöver stärka lagstiftningen för att kunna ge ett bättre skydd mot hot och kränkningar. Jag välkomnar därför de förslag till skärpt lagstiftning som överlämnades till mig av en utredning för en månad sedan.

Utredaren föreslår bland annat en ny brottsrubricering, olaga integritetsintrång, som kriminaliserar intrång i någons privatliv genom spridning av integritetskänsliga bilder och uppgifter. Utredaren föreslår också att straffbestämmelserna om olaga hot och ofredande utvidgas och att förtals- och förolämpningsbestämmelserna moderniseras.

Utredarens förslag är nu ute på remiss, och jag inväntar remissinstansernas synpunkter. Jag är övertygad om att vi därefter kommer att ha ett bra underlag för att kunna gå vidare med lagstiftning som mer effektivt kan motverka de problem som finns på nätet.

Utöver den översyn av lagstiftningen som vi arbetar med har Brottsförebyggande rådet på regeringens uppdrag kartlagt polisanmälda hot och kränkningar riktade mot enskilda personer via internet. Kartläggningen publicerades i en rapport förra året. I rapporten beskrivs ett urval av polisanmälda brott med särskilt fokus på skillnader mellan könen.

Brå lämnar också flera konkreta förslag till åtgärder och insatser bland annat för att förbättra myndigheternas hantering av ärenden avseende kränkningar på internet. Regeringen arbetar med att följa upp dessa förslag och har till exempel gett Brå i uppdrag att kartlägga it-relaterade inslag i anmälda brott.

Även om straffrättsliga åtgärder är viktiga är de naturligtvis inte hela lösningen för att komma till rätta med de problem som finns på nätet. Till exempel behöver det förebyggande arbetet stärkas, och regeringen avser att återkomma med en handlingsplan för att värna det demokratiska samtalet mot hot och hat som kommer att omfatta bland annat förtroendevalda och journalister.

Det är viktigt att arbeta brett för att motverka hot och kränkningar. Där har föräldrar, civilsamhället och det allmänna ett gemensamt ansvar, och regeringen är beredd att ta sin del av ansvaret.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ställt två interpellationer till ministern. Den ena handlar om nätmobbning och den andra om näthat. Det handlar i grunden om två olika delar av samma utmaning.

För de flesta unga människor är smarta telefoner, plattor och bärbara datorer med ständig uppkoppling till internet något självklart och helt integrerat i deras liv i dag. Den ständiga uppkopplingen är närvarande dygnets alla timmar för unga människor. Allt sker i realtid, och sociala medier är lika mycket verklighet som livet utanför skärmarna på telefoner och plattor. Ungdomar använder de smarta telefonerna till att skicka in läxor, delta i flera olika sociala medier samtidigt och titta på sin favoritserie - allt samtidigt och med samma plattformar.

I grund och botten är den tekniska utvecklingen fantastisk och skapar på många sätt en ny och bättre värld. Dagens ungdomar reser till alla möjliga platser, och världen blir allt mindre. Sociala medier möjliggör kontakt med kompisarna hemma samtidigt som nya vänner läggs till i olika sociala nätverk. Som tonårsförälder kan man inte låta bli att fascineras över allt som våra ungdomar gör.

Men den uppkopplade världen är relativt ny som företeelse. Vi som är tonårsföräldrar i dag levde i vår ungdom faktiskt i en tid där internet inte fanns, vilket låter helt obegripligt för våra barn. Tekniken har faktiskt kommit samtidigt som dagens ungdomar växt upp. Det gör att dagens föräldragenerations kunskap om allt detta är relativt begränsad samtidigt som lagstiftningen inte på något sätt är anpassad till den verklighet som våra ungdomar lever i. Det är mot denna bakgrund jag har ställt de två interpellationerna till ministern.

Nätmobbning är på flera sätt värre än den mobbning som tidigare skedde i skolan. I dag fortsätter skolans mobbning även efter skoltid. Med ständig uppkoppling och sociala medier kommer den som utsätts för mobbning inte undan sina plågoandar. Dessutom sker mobbningen på sociala medier i stor utsträckning helt utan vuxenvärldens insyn.

Den som är tonårsförälder kanske står och gör kvällsmat och lever i tron att den 13-åriga dottern sitter på sitt rum och gör läxorna eller ser någon serie. I själva verket fortsätter den mobbning hon utsattes för i skolan även i mobilen. Den fortsätter när de äter kvällsmat tillsammans.

Föräldrarna kanske ber sin ungdom att lägga ned telefonen i tron att hon pratar med någon kompis, men i själva verket är det mobbningen som aldrig tar slut. Den fortsätter när hon går tillbaka till sitt rum på kvällen, och den fortsätter i samma stund som hon vaknar på morgonen. Den fortsätter på helger och på lov. Hon får ingen paus. Aldrig någonsin får hon en paus från dem som plågar henne.

Vuxenvärlden ser väldigt lite och ställer tyvärr för få frågor. Många unga tjejer skäms och vill inte berätta för någon om det som sker. Till slut orkar de inte längre, och en ung människas liv kanske avslutas innan det ens hunnit börja på allvar.

Vi politiker har en del av svaren på de här utmaningarna. Lagstiftningen måste anpassas efter den nya tekniken. En del av svaren finns i den utredning ministern hänvisar till och som nu är ute på remiss. Jag hör också att ministern är beredd att gå fram med lagstiftning, vilket jag välkomnar på detta område. Vi måste göra vår del som lagstiftare för att modernisera lagstiftningen så att den är anpassad efter den tid vi lever i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror att det finns en stark samsyn här om vad vi bör göra. Jag är själv tonårsförälder, en ganska nybliven sådan - min äldste son fyllde 13 härförleden. Man blir överraskad ibland över hur snabbt det går, inte minst allt som de kan på nätet och som man själv känner att man inte har någon aning om. Det som de lever i ser inte alltid vi vuxna.

Avigsidorna med nätet, det vill säga mobbning, hat, trakasserier, förtal, ryktesspridning och allt som vi talar om, kan drabba alla som är aktiva på nätet. Vi vet dock att det i särskild utsträckning drabbar kvinnor, särskilt unga kvinnor. Det är också de som drabbas av det allra mest vidriga av detta, nämligen när nakenbilder eller andra intima bilder eller filmer läggs ut på nätet, kanske tagna av en före detta partner i en relation.

Vi behöver stärka lagstiftningen här och modernisera den. Förtalsbrotten är tillkomna i en tid då man skulle beivra förolämpningar öga mot öga eller skvaller på bygden. Nu talar vi om ryktesspridning, bilder och annat på nätet, och det är mycket svårare att komma åt och får mycket starkare följdeffekter.

Man kan flytta ifrån byn, bygden eller där man råkar ut för detta, men man kan aldrig flytta ifrån internet. Internet glömmer heller aldrig, utan långt efteråt - det kan handla om årtionden - kan bilderna, ryktena eller vad man nu talar om komma upp till ytan. När en arbetsgivare googlar på ens namn när man söker jobb kommer denna sörja upp, eller kanske får en ny relation som man har träffat del av den.

Detta kan förstöra människors liv långt in i framtiden. Vi måste därför se strängt på det och modernisera lagstiftningen så att lagen ser strängare på det än vad man har gjort tidigare.

Jag tog emot ett utredningsförslag för en tid sedan som jag tycker tar väsentliga steg i detta. Utredningen är ute på remiss, och vi ska se vad remissinstanserna säger. I huvudsak välkomnar jag dock de förslag som kom från utredaren. Det handlar om ett särskilt brott som man kallar olaga integritetsintrång och där man kan komma åt läckta bilder på ett annat sätt. Man kriminaliserar beteendet och gör det straffbart.

Förslaget är att brott av normalgraden ska ge böter eller fängelse i högst två år och grovt brott sex månaders fängelse upp till fyra år.

Det finns förslag om att brottet olaga hot ska utvidgas från att det ska framkalla allvarlig fruktan till att det ska framkalla allvarlig oro.

Det finns förslag om att modernisera ofredandeparagrafen, vilket jag tror är väldigt viktigt.

Det finns förslag om att förändra BBS-lagen så att den som till exempel har en sida med kommentarsfält blir skyldig att ta bort sådant som kan vara olaga hot eller olaga integritetsintrång. Det finns redan en sådan skyldighet i andra brott, men nu vill man utvidga den.

Dessutom finns förslag om att brottsoffret ska få rätt till brottsskadeersättning när en person dömts för grovt förtal. Det skulle behövas.

Jag ska inte låsa mig helt vid alla detaljer, men jag tycker att förslagen ser bra ut. De är ute på remiss, och jag hoppas kunna lämna ett lagförslag till riksdagen i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Ministern tar upp flera viktiga frågor. Vi har haft någon debatt tidigare där vi har talat om hämndporr och möjligheten att skärpa det som i dag är förtalslagstiftning. Det är i grund och botten väldigt bra. Mycket av det som har debatterats och mycket av det som ministern hänvisar till i utredningsförslaget är bra.

Det blir intressant att se vad remissvaren kommer att ge på området och inte minst den fortsatta behandlingen sedan i riksdagen av det som kommer av detta. Förhoppningsvis får vi ett lagförslag från regeringen att ta ställning till på området. Det ser jag väldigt mycket fram emot, vill jag bara säga.

Samtidigt måste vi jobba på området för att få med fler vuxna och unga i samtal kring normer och värderingar. Det ska gälla samma normer och värderingar på nätet som utanför nätet. Det hänger inte med. Även från det offentliga samhällets sida gör man en viss särskillnad på det. Det är inte okej, helt enkelt.

För unga människor finns det i dag ingen skillnad mellan det som sker i sociala medier och det som det som sker utanför. Det är en integrerad del av själva livet. Lagstiftning är givetvis bara en del av lösningen, även om den är nog så viktig. Det handlar också om hur ungdomar är i klassrummet mot varandra och även på raster och i sociala medier. Det måste vara lika illa att kalla en kompis för fula ord i verkligheten som på nätet. Det måste vara likställt i detta.

Om vi jobbar hårt tillsammans på alla fronter kan vi göra väldigt mycket för att unga inte ska mobbas vare sig i skolan eller på sin fritid. Internet och sociala medier får inte bli en frizon där det är okej för ungdomar att säga och göra vad som helst mot varandra.

Ansvaret för att ordna med detta kan vi inte lämna över till våra ungdomar, utan där måste vuxenvärlden ta sitt ansvar. Vi som har politiskt ansvar måste göra vår del vad gäller att se till att lagstiftning hänger med och är anpassad till den tid vi lever i.

Jag tänker göra min del av det arbetet. Som jag tolkar ministerns svar på interpellationerna och tidigare interpellation verkar ministern också vara beredd på det. Därför ser jag väldigt mycket fram emot den lagstiftning som ministern kommer att lägga fram. Möjligen skulle jag vilja fråga ministern när han tror att det kan vara rimligt i tid att se ett sådant lagförslag i ett bredare format på riksdagens bord.

Herr talman! Jag räknar med att vi ska kunna lägga fram ett lagförslag under detta år. Vi talar i så fall om hösten. Det är viktigt att vi jobbar med detta under stark prioritet eftersom vi behöver en starkare lagstiftning att stå på.

Det är i sig bra att ha en bra lagstiftning. Men precis som Edward Riedl påpekar räcker inte det, utan det behövs någonting annat också. Lagstiftningen är normerande. Den ger en vägvisning för vad som är acceptabelt och inte acceptabelt i ett samhälle. Det gäller också sanktionsmöjligheter mot dem som begår dessa brott och inte beter sig på ett sådant sätt som är acceptabelt. Lagen ska ge en möjlighet till det. Men det räcker inte, utan det behövs mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Här tror jag att vi också måste involvera andra delar av samhället. Det handlar kanske inte i första hand om rättsväsendet, även om det också är viktigt. Det handlar om det förebyggande arbetet. Det gäller att vi som vuxna pratar med våra barn om vad de gör på nätet, vad de kanske utsätts för på nätet och hur de beter sig på nätet. Det är en viktig sak att poängtera.

Det andra är skolan och att höja medvetenheten i skolan. Ofta kan det vara en mobbning, om vi talar om det, där en del sker i klassrummet och en annan del sker på nätet. Då är det viktigt att skolan om den utreder detta får klart för sig hela vidden av en sådan mobbning i så fall så att man kan agera med kraft.

Jag har tidigare under kvällen haft en interpellationsdebatt med Beatrice Ask om det brottsförebyggande arbetet. Jag talade då om våra initiativ som vi tar för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är ofta kommuner och poliser som tillsammans med andra kommunala myndigheter som är navet i detta.

Detta är en ganska bra uppgift för lokala brottsförebyggande råd att också ta sig an. Det gäller att fråga skolorna och kommunens ungdomar hur de ser på detta och vilka problem som finns. Det är också ett sätt att lyfta upp hela frågan vid sidan av alla andra brottsförebyggande uppgifter som råden har.

Vi är på väg att ta fram en ny strategi på det brottsförebyggande området. Den gamla strategin är från 1996. Det är sedan Laila Freivalds tid. Det är 20 år sedan hon var justitieminister. Nu uppgraderar vi den. Är det något som vi verkligen måste uppgradera är det allt som har med nätet och det området att göra eftersom det som vi vet knappt fanns 1996.

Herr talman! Jag valde i mina tidigare inlägg att koncentrera mig på det som handlar om nätmobbning, eftersom interpellationsdebatterna slogs ihop. Jag tänker också säga några ord om det som handlar om näthat. Det är i grund och botten samma problem, som jag sa tidigare, även om det till viss del får olika uttryck.

Det handlar om att dagens lagstiftning inte är anpassad efter dagens teknik, där möjligheten att sprida saker på internet är väldigt mycket större än tiden innan internet fanns. Tekniken ger oss fantastiska möjligheter, vilket jag och även ministern har framhållit flera gånger. Men den ger oss också väldigt många nya utmaningar.

Det man skulle kunna tänka sig är flera åtgärder för att komma till rätta med detta. I dag är internationella kvinnodagen. Näthatet drabbar precis som i de andra delarna kvinnor i större utsträckning än män. De som näthatar blir i väldigt liten utsträckning dömda för brott. Toleransnivån mot det som sker på nätet är väldigt mycket högre jämfört med det som sker utanför nätet.

Näthat är allt från förtal till sexuellt ofredande och kränkande fotografering. Det är även sådant som i lagens mening inte är olagligt men som kan vara väldigt kränkande och obehagligt för den som drabbas. Sedan kommer vi kanske aldrig att kunna göra allt som är dumt olagligt, även om man ibland skulle vilja göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den här utvecklingen måste vi på olika sätt se till att förhindra. Det gäller inte minst eftersom den också påverkar det demokratiska samtalet när journalister och politiker utsätts för den här typen av näthat.

Med kort talartid kvar vill jag säga att det känns bra att ministern kommer att återkomma med ett förslag till bred och kraftfull lagstiftning men också att ministern ser andra vägar för att komma till rätta med den här typen av utmaningar. Det tycker jag i grunden är väldigt bra.

Herr talman! Jag vill tacka Edward Riedl för debatten. Jag tror att detta är en fråga där vi kan samarbeta väl och gå i samma riktning. Vi ska stärka lagstiftningen och stärka det förebyggande arbetet. Vi fortsätter på vår kant att se till att genomföra det. Tack för debatten för i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.