Nationell kunskapsuppföljning under coronapandemin

Fru talman! har frågat mig hur jag anser att alla elevers kunskapstapp ska synliggöras, och vilka åtgärder som jag ska vidta.

Skolan är avgörande för elevernas framtid. Vi vet att skolan är viktig för barns och elevers lärande, trygghet och hälsa. Regeringen arbetar därför kontinuerligt för att stödja skolorna under pandemin och för att kartlägga hur covid-19-pandemin påverkat utbildningen.

När det gäller de nationella proven vill jag poängtera att det är Statens skolverk som fattar beslut om proven ska genomföras eller inte. Skolverkets beslut att ställa in de nationella proven är inte önskvärt, men nödvändigt. Skolverket bedömer att det, med anledning av stor frånvaro och smittskyddsaspekter, inte finns tillräckliga förutsättningar att genomföra proven på ett sådant sätt att syftet med dem uppnås. Det är en svår avvägning att besluta om att ställa in viktiga tillfällen för bedömning av elevers kunskapsutveckling. Samtidigt bör man hålla i minnet att syftet med de nationella proven främst är att stödja betygsättningen. De är inte konstruerade för att följa kunskapsutvecklingen över tid.

Beslutet att skjuta fram Pisa 2021 ett år till 2022 är fattat av OECD, tillsammans med de deltagande Pisaländerna. Många länder har inte haft möjlighet att genomföra den planerade förstudien under 2020, och många länder skulle heller inte ha möjlighet att genomföra provet detta år, bland annat på grund av att eleverna inte får undervisning i skolans lokaler. Jag beklagar att Pisa inte kan genomföras som planerat, men samtidigt är det orealistiskt att kräva av lärare och elever att såväl nationella prov som Pisa ska genomföras som vanligt i en tid när i princip ingenting annat är som vanligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är orolig för de konsekvenser som pandemin får för elevernas kunskapsinhämtning. Därför måste undervisningen få stå i fokus. Skolan behöver fokusera på att eleverna får den undervisning de behöver och har rätt till för att kunna nå kunskapskraven i skolan och för att pandemin inte ska påverka deras lärande negativt för en lång tid framöver. Skolverket har sett till att skolorna får tillgång till betygsstödjande bedömningsstöd som lärarna kan använda sig av. Liksom nationella prov ska dessa bedömningsstöd stödja läraren att göra en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra stödjande insatser med anledning av pandemin samt följa upp dess konsekvenser och utvärdera de åtgärder som vidtagits. I uppdraget ingår att ta fram specifikt stöd för att underlätta delar av utbildningen som är särskilt svåra att genomföra under pandemin. Statens skolinspektion ska även granska den fjärr- och distansundervisning som bedrivits och bedrivs samt undersöka vilka konsekvenser den undervisningen får för elevernas förutsättningar att nå målen och för deras hälsa.

Det bästa hade naturligtvis varit om de nationella kunskapsmätningarna hade kunnat genomföras som vanligt. Men det har inte varit och är inte som vanligt detta läsår. Jag kommer fortsatt att noggrant följa hur pandemin påverkar elevernas kunskapsutveckling. Svenska elever har inte haft samma goda förutsättningar för sitt lärande under den här tiden. De kommer inte att lämnas ensamma att hantera den bördan. Tillsammans får vi göra det bästa av situationen, något som inte minst lärarkåren visar prov på varje dag.

Fru talman! Jag tackar skolminister Anna Ekström för svaret.

Redan före pandemin var jag och vi moderater oroliga över situationen i svensk skola. Vi vet hur arbetsmarknaden ser ut i Sverige. Man måste ha minst gymnasieexamen och gärna mer för att få ett arbete. Ändå har vi en skola som årligen lämnar över 16 000 elever utan gymnasiebehörighet och utan grundskoleexamen.

Sedan pandemin kom har elever och skolor haft en otroligt svår situation med stor frånvaro bland elever och lärare, inställda lektioner och såklart moment som inte kan genomföras.

I somras beslutade OECD att skjuta upp årets Pisaundersökning minst ett år. Det tycker jag är väldigt olyckligt, eftersom provet kunde ha gett kunskap om kunskapstappet i realtid.

Senare i höstas beslutade också Skolverket att ställa in årets nationella prov för alla årskurser utom årskurs 3. Det är så allvarligt att Lärarförbundet nu har kommit till utbildningsutskottet ett par gånger. De vill att vi ska se till att de slipper sätta betyg i alla årskurser, eftersom de inte anser sig ha något underlag på barnens kunskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi moderater är djupt oroliga över de konsekvenser som denna pandemi får när det kommer till elevernas kunskapsinhämtning och kunskapstapp. Jag har därför i min interpellation frågat utbildningsminister Anna Ekström hur hon anser att alla elevers kunskapstapp ska kunna synliggöras och vilka åtgärder ministern vidtar.

I svaret berättar skolministern om hur Skolverket och Skolinspektionen via olika huvudmän följer en del av arbetet. Men det är ingen som följer elevernas kunskapstapp.

Jag vill fråga skolminister Anna Ekström hur man ska följa varje elevs behov av att få hjälp med sin kunskapsskuld och vilken skuld det har blivit.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Kristina Axén Olin för att hon sätter fingret på en väldigt öm punkt. Det är otroligt viktigt att varje elev som lämnar skolan har med sig de kunskaper som behövs för att klara sig i vidare studier, på arbetsmarknaden och i livet. Därför måste vi satsa hårt på att eleverna får med sig dessa kunskaper i gymnasieskolan.

Men, fru talman, för de elever som inte klarar gymnasieskolan i ett enda kliv måste vi ge möjligheter att ta igen det senare med flera steg. Det är skälet till att regeringen har byggt ut Kunskapslyftet och ökat antalet platser i komvux och i folkhögskolan. Jag vill särskilt betona folkhögskolans stora vikt för att se till att de elever som inte har klarat skolan får en chans att se hur det är att lyckas i skolan. Där har folkhögskolan med sin pedagogik och med sin inställning till eleverna genom åren visat sig vara en väldigt bra väg för elever som behöver en andra chans och en annan chans.

Antalet platser vi har byggt ut folkhögskolan, komvux, yrkeshögskolan och högskolan med är imponerande. Det är väldigt bra i dessa tider, när vi står mitt i en pandemi där så många elever går ut från gymnasieskolan och grundskolan och kan komma att behöva täppa igen kunskapsluckor framöver.

Kristina Axén Olin tar också upp behovet av att det finns ett betygsstöd för lärarna, det vill säga ett stöd för att sätta rätt betyg på varje elev. Jag kan väl säga att jag delvis håller med Kristina Axén Olin därvidlag - det är viktigt att lärarna får det stödet, och det är viktigt att Skolverket ser till att det finns betygsstödjande material till lärarna. Samtidigt är en av lärarens kärnarbetsuppgifter att bedöma och betygsätta. Det måste läraren kunna i vanliga fall. Också med nationella prov har ju läraren ytterst på sitt ansvar att sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Det görs med stöd av de nationella proven men med den egna yrkesskickligheten som den absolut sista garanten.

Jag är medveten om att lärarnas arbete med och uppgift att sätta betyg är extra svår under ett pandemiår, fru talman. Det är mycket som är extra svårt under ett pandemiår. Den enda invändning jag har när det gäller sakuppgifter i det Kristina Axén Olin nämner är att skälet till Lärarförbundets krav på att slippa sätta betyg i vissa årskurser under det här året är, som jag har uppfattat det, att man söker sätt att lätta lärarnas arbetsbörda. Jag har inte hört Lärarförbundet säga att betygsättningen är för svår för deras medlemmar under detta år. Det är nämligen en kärnuppgift också för Lärarförbundets och de andra organisationernas medlemmar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har ett besvärligt läge i svensk skola. En av svårigheterna är att sätta betyg när vi inte kan hålla nationella prov, men jag ser inte hur man kan komma åt det problemet utan att lägga på lärarna en mycket stor administrativ börda. Därför blir min slutsats att det bästa vi kan göra är att ge lärarna så mycket tid till undervisning som möjligt - skala bort så mycket vi kan av projekt och utvecklingsarbeten, till exempel de nya kursplanerna, och i stället se till att så mycket som möjligt av lärarnas dyrbara arbetstid under det här pressade året kan gå till undervisning. Det tror jag är det bästa sättet att åstadkomma likvärdiga och rättvisa betyg, fru talman.

Fru talman! Det är inte betygen jag tycker är det viktiga. Jag tycker att de är ganska ointressanta i den här pandemin.

Det som däremot är viktigt för mig och det jag tycker är så oroande är elevernas kunskapstapp och hur vi ska få reda på varje kunskapslucka som varje barn har. Jag vill inte nu tänka på hur vi sedan ska kunna kompensera skulden genom att hitta lösningar med fler platser på komvux och folkhögskola. Det välkomnar jag självklart också, men det är ju bland barnen som går i grundskolan nu som vi måste se vad det finns för kunskapsluckor - och hur vi åtgärdar dem så fort som möjligt.

Jag har tittat på hur andra länder gör, och det är väldigt imponerande. Jag tycker att man kan få många bra idéer. I andra länder kraftsamlar man verkligen för att minska kunskapsskulden.

I till exempel Estland, som har bra resultat, har man - förutom nationella prov och examensprov som nu genomförs i alla fall - elektroniska diagnostiska test där lärare kan upptäcka varje barns kunskapslucka. Man har dessutom interna utvärderingar på skolorna, och nu utvecklar man ännu mer e-tester för att kunna mäta kunskapsluckorna hos varje elev.

I Finland har man lagt 84 miljoner euro för att anställa pensionerade lärare, anställa speciallärare och utöka lärares arbetstimmar. Man har avsatt ytterligare 71 miljoner euro för att säkerställa kvaliteten i skolan och alla barns möjligheter.

I England har regeringen tillsatt en expertgrupp precis under regeringen som följer skolornas arbete. Där har man infört en återhämtningspremie för de skolor som har infört någon sorts nationella undervisningsprogram för de mest sårbara eleverna. Man har i England dessutom delat ut 1,3 miljoner digitala enheter - datorer, Ipadar och routrar med wifi-uppkoppling - till de barn som inte kan delta i fjärr- och distansundervisning därför att de inte har tillgång till tekniken.

I Sverige har vi moderater begärt att vi ska följa varje barns kunskapsluckor. Skolverket borde få i uppdrag att utföra någon form av test så att alla barns behov kan mätas. Vi har föreslagit att skolhuvudmännen ska skanna av vilka barn som inte har tillgång till tekniken, så att vi kan hjälpa till så att alla barn kan vara med på fjärr- och distansundervisning. Vi har också föreslagit att man kan försöka anställa pensionerade lärare, lärarstudenter och andra för att hjälpa till att öka antalet timmar i skolan så att barnen kan ta igen sin undervisning. Allt detta avslår Socialdemokraterna.

Jag tycker att vi inte gör det som andra länder verkar göra och som de förstår allvaret i, fru talman och utbildningsministern. Vi måste se till varje barns behov nu, och till varje barns rätt till skolundervisning. Vi måste försöka fylla luckorna så fort det bara går - inte om några år, när de är i folkhögskole- eller högskoleålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tänk om jag kom från ett annat land och skulle beskriva vad som gjordes i Sverige under pandemiåret! Då skulle jag börja med att berätta om den skolmiljard som regeringen tillsammans med samarbetspartierna har sett till att riksdagen har kunnat fatta beslut om. Den betalas just nu ut till Sveriges skolor.

Jag hade också kunnat berätta att regeringen har infört möjligheter för till exempel pensionerade lärare och lärare i riskgrupp att utföra undervisning hemifrån om det inte är lämpligt att komma till skolan.

Jag hade kunnat berätta att vi behåller nationella prov i årskurs 3 av det enkla skälet att de behövs just för diagnostikens skull och för att vi ska kunna följa elevernas tidiga läs- och skrivutveckling. Proven utgör en pusselbit i den läsa-skriva-räkna-garanti som gäller.

Jag hade kunnat berätta att vi har beslutat att hålla distansundervisning men med möjlighet för elever med behov av särskilt stöd att komma in till skolan. Vi ger möjlighet för elever som gör praktik att komma in till skolan och möjlighet för elever som gör prov och prövningar att komma till skolan.

Jag hade kunnat berätta om de stora satsningar på en-till-en som har inneburit att en mycket stor andel av Sveriges gymnasieelever och högstadieelever har tillgång till olika former av enheter. Jag hade också kunnat berätta om den möjlighet som finns för elever utan till exempel bra uppkoppling hemma att komma in till skolan och vara där och plugga på distans.

Framför allt, fru talman, hade jag dock berättat att Sverige är det land som har hållit grundskolan öppen under nästan hela pandemin. Vi har gjort det möjligt att stänga skolor och gå över till distansundervisning om det behövs av regionala skäl, av smittskyddsskäl eller för att det är mycket smitta på en skola. Jag hade också berättat att regeringen gjort allt detta med stöd av en speciell lagstiftning, som togs fram i bred enighet och i gott samarbete med riksdagen.

Fru talman! Sverige har under den här pandemin haft en mycket svår uppgift att se till att skolorna har kunnat hålla öppet och att undervisningen har kunnat pågå. Min bedömning är att de svenska eleverna är bättre rustade än elever i många andra länder just eftersom vi har kunnat hålla skolan öppen så mycket, och jag är väldigt tacksam och glad över det starka stöd jag har haft från så många av riksdagens partier i det hårda arbetet. Jag är dock väldigt medveten om att det är lärare, rektorer och annan personal i skolan - och inte minst eleverna själva - som står för det viktigaste och hårdaste arbetet.

I en pandemi är det svårt att upprätthålla skolan, och vi måste se till att lärarnas tid kan användas till undervisning. Att i det läget sätta igång med någon ny sorts prov som ska delas ut till lärarna och som de får lägga tid på att administrera i stället för att undervisa eleverna tycker jag hade varit felanvänd tid för lärarna och felanvända möjligheter för eleverna. I det läge vi har gör vi bäst i att ge lärarna så goda förutsättningar och så stort förtroende som möjligt att sätta betyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skulle det sedan visa sig att vi får kunskapsluckor och kunskapstapp ska eleverna inte stå ensamma, utan då ska hela samhället finnas där och se till att de får hjälp att täppa igen luckorna. Det viktigaste vi kan göra är dock att här och nu se till att kunskapsluckorna inte uppstår.

Fru talman! Problemet är ju att vi upptäcker luckorna för sent. I många år har vi i svensk skola, tycker i alla fall jag, tillfört den hjälp och det stöd som barn och elever behöver när det nästan är för sent, även om det aldrig riktigt är för sent. Man borde i alla fall sätta in stöd tidigare.

Problemet nu är att vi inte mäter varje elevs kunskapstapp och hur eleven mår, till skillnad från andra länder som gör det och som tycker att det är viktigt att se individuellt precis vilket stöd man ska sätta in.

I dag hade vi i utbildningsutskottet besök av generaldirektören för SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, som berättade om just barn med särskilda behov och barn med olika funktionsvariationer. SPSM berättade att det inte fungerar för dessa barn under pandemin.

Det som också är ganska skrämmande och, tycker jag, tydligt är att Specialpedagogiska skolmyndigheten redogör för att huvudmännen runt om i Sverige - om man frågar dem - säger att det fungerar ganska bra men att barnen säger att det inte fungerar bra. På samma sätt är det med hela denna pandemi även när det gäller den vanliga grundskolan.

Det vi gör med Skolverket och Skolinspektionen är att fråga huvudmän, lärare och rektorer hur det går, men vi frågar inte varje enskilt barn vad det tappar, vilka behov det har och hur vi kan hjälpa till. Om vi inte börjar göra det väldigt snart, fru talman, ser jag med oro på framtiden när det gäller hur vi ska kunna upptäcka vilka luckor och brister barnen har fått under denna svåra tid. Jag tror att det vore djupt olyckligt om vi väntar tills det är för sent.

Fru talman! Kristina Axén Olin har alldeles rätt i att det är väldigt viktigt att fånga upp kunskapsluckor tidigt. Detta är skälet till att vi arbetar hårt med olika förslag till språkförskola och liknande tillsammans med våra samarbetspartier men också till att vi infört en läsa-skriva-räkna-garanti som nu gäller. Där är det nationella provet i årskurs 3 en viktig komponent, och detta prov behålls ju också.

Skälet till att Skolverket har beslutat sig för att ställa in de nationella proven är att det bedöms att proven inte kan genomföras på ett rättssäkert och smittsäkert sätt. Detta är sorgligt. Jag tycker om de nationella proven; de är bra och fyller en viktig funktion i den svenska skolan. Jag hade varit mycket gladare om vi hade kunnat genomföra dem, men jag förstår Skolverkets beslut. I en pandemi kan man inte genomföra prov smittsäkert och rättssäkert, och de olika signaler vi får både från den vanliga skolan och från högskolan om hur lätt det är att fuska på olika former av digitala prov borde stämma till eftertanke.

Fru talman! Den svenska skolan har en tuff uppgift under denna pandemi. Min övertygelse är att det viktigaste vi kan göra är att se till att skolan hålls öppen, att arbeta ännu hårdare med att se till att den kan hållas öppen på ett smittsäkert sätt och att se till att lärarna kan använda sin arbetstid åt det allra viktigaste, nämligen att säkerställa att eleverna får så mycket kunskap med sig som möjligt. I den tuffa och hårda prioriteringen är jag övertygad om att det är bättre att lärarna ägnar sin tid åt att undervisa än åt att mäta de kunskaper som undervisningen annars inte hade kunnat ge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.