Myggbekämpning

Svar på interpellation

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att få stopp på myggproblematiken och om regeringen avser att ändra villkoren för att söka bidrag för myggbekämpning hos Naturvårdsverket. Vidare frågar Lars Beckman vilka åtgärder regeringen avser att vidta inom rimlig tid, eftersom effektiv myggbekämpning bygger på att regeringen och övriga myndigheter agerar i tid. Lars Beckman undrar också vad som är regeringens långsiktiga lösning på myggproblematiken och om jag är redo att ge tillstånd för bekämpningsmedel i femåriga perioder. Till sist undrar Lars Beckman vad jag vill göra för att underlätta boende i myggtäta områden.

Jag besvarade nyligen en riksdagsfråga med delvis samma innehåll som denna interpellation. Regeringen anser, i likhet med den tidigare alliansregeringen, att problemen med översvämningsmygg delvis är en regional fråga och bäst hanteras utifrån regionens unika förutsättningar. Regeringen har tidigare givit finansiellt stöd för det förebyggande arbetet med myggbekämpning, dels via landsbygdsprogrammet, dels via Naturvårdsverket. Det finansiella stödet är formulerat i regleringsbrevet till Naturvårdsverket för innevarande år, i god tid före myggsäsongen. Inom landsbygdsprogrammet har det under ett antal år funnits bidrag till myggbekämpning vid nedre Dalälven. Under våren 2018 kommer Jordbruksverket att utlysa ca 3 miljoner kronor för detta ändamål inom ramen för landsbygdsprogrammet. I det långsiktiga arbetet ingår att regeringen har skapat noder för kunskap och forskning om metoder för att minska förekomsten av översvämningsmygg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Naturvårdsverket har i många år betalat ut stöd för myggbekämpning och analyser av bekämpningens effekter. Naturvårdsverket fattar beslut om villkoren, och jag har inte fått någon indikation på att myndigheten kommer att ändra villkoren för att ansöka om bidrag för myggbekämpning. Staten har därmed tagit ansvar under lång tid. Den här regeringen har dessutom gjort ytterligare insatser jämfört med den tidigare alliansregeringen, bland annat genom att utse berörda länsstyrelser till noder för kunskap på området och Naturvårdsverket till ansvarig myndighet att bevaka forskningsläget vad gäller bekämpning och andra långsiktiga förebyggande åtgärder. När det gäller dispens från förbudet att sprida bekämpningsmedel från luftfartyg är Naturvårdsverket beslutande myndighet. Om denna åtgärd samtidigt på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, är det samma myndighet, alltså Naturvårdsverket, som ska pröva Natura 2000-tillståndet. Om myndigheten bedömer att tillstånd initialt inte kan meddelas utan regeringens tillåtelse överlämnas frågan till regeringen. Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken för bekämpning av larver av översvämningsmygg i nedre Dalälvens översvämningsvåtmarker pågår, och jag kan inte föregripa denna prövning.

Den ansökan om dispens och Natura 2000-tillstånd som inkommit till Naturvårdsverket gäller för spridning av Vectobac G mot översvämningsmyggor vid nedre Dalälven under ett år, alltså under 2018. Naturvårdsverket har vidare överlämnat frågan till regeringen om tillåtlighet till sådant tillstånd avseende endast 2018. Hur en fråga om tillåtlighet till ett Natura 2000-tillstånd avseende fem år skulle bedömas kan jag på förhand inte avgöra.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill också passa på att välkomna Föreningen för myggbekämpning som sitter på åhörarläktaren och som också hade möjlighet att få tala lite grann med statsrådet före denna interpellationsdebatt.

Fru talman! Detta borde naturligtvis inte vara en partiskiljande fråga, det vill säga att man ska kunna bo och leva i hela Sverige. Det kan tyckas självklart för oss att det ska vara så. Men för dem som bor i vissa orter i Värmland eller för dem som bor vid nedre Dalälven och har upplevt den myggplåga som har funnits under lång tid, innan man hittade denna tekniska lösning med bekämpningsmedel, är det fruktansvärt.

Jag som är född och uppvuxen i Norrbotten och har varit med om myggen i Överkalix kan försäkra att det är stor skillnad mellan myggen i Överkalix och myggen vid nedre Dalälven. Den stora skillnaden är att myggen vid nedre Dalälven är mycket aggressiva och sticker direkt.

Anledningen till min tidigare skriftliga fråga och denna interpellation är naturligtvis att frågan inte är löst inför denna sommar. De boende vid nedre Dalälven får nu fundera på hur denna sommar ska bli och har dagliga samtal om det.

När vi nu snart går in i april ska de boende kunna veta att de kommer att ha en myggfri sommar. Men det vet de alltså inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag tycker att det är mycket olyckligt att denna regering har sänkt det statliga anslaget. Åsa Romson sänkte anslaget från 4 till 3 miljoner. Jag tror hon sa att man får förlita sig på vädret. Sedan blev det en extrem myggsommar, och jag tror att man betalade ut pengar.

Nu sägs det att det finns 3,3 miljoner att söka, men i verkligheten är det 2,4 miljoner eftersom det krävs 900 000 kronor i medfinansiering.

När jag i förra veckan talade med bekämpningsorganisationen inför denna interpellationsdebatt om de vet hur man söker, om pengarna är fixade och så vidare sa de att de inte vet det.

Det är olyckligt att vi inte har fått till en långsiktig lösning på denna fråga. Jag tror också att man kan förvänta sig att det inte kommer att bli mindre mygg i Sverige utan att det kommer att bli fler platser där dessa myggor kommer att sticka vidare. Därför tror jag att vi måste ha en nationell beredskapsplan för det och att det är en nationell fråga.

Statsrådet talar om alternativa lösningar i sitt svar. Då kan vi till exempel konstatera att kommunen har sagt att de åtgärder som man har vidtagit i Forshaga och Deje de senaste fyra åren inte har fungerat. Det har inte fungerat med öppna landskap och slåtter för att bekämpa myggen, och nu konstaterar man även i Värmland att man måste använda bekämpningsmedel.

Med stor sannolikhet kan man misstänka att fler kommuner och fler regioner kommer att söka pengar från de statliga bidrag som har minskat. Det tycker jag är olyckligt. Jag anser att staten måste hitta en långsiktig lösning och att vi måste anslå tillräckligt mycket pengar. Varför ska staten göra det? Till exempel vid nedre Dalälven äger staten nämligen ungefär hälften av de stora områden där myggen finns. Det är därför fullt rimligt att staten tar minst halva det ekonomiska ansvaret.

Fru talman! Jag delar helt Lars Beckmans syn att detta är en typ av fråga som inte bör vara partiskiljande, och jag konstaterar att det inte heller är det. Det är mycket tydligt när man ser på historiken. Regeringar har hanterat denna fråga på precis samma sätt oavsett vilka partier som har ingått i dessa regeringar.

Frågan är delad. Det är ett regionalt ansvar, och det är också ett nationellt ansvar. Därför finns det statliga pengar som stöd riktade till de regioner där man verkligen brottas med denna problematik.

Det som skiljer den här regeringens agerande från tidigare regeringars i den delen är att vi har gjort det tydligare vad gäller ansvarsfördelningen, så att det är tydligt att det är Naturvårdsverket som har det nationella intresset. Vi har också pekat ut regionala noder för kunskapsinsamling och utveckling av metoderna. Detta beror på att det för att hitta de rätta metoderna krävs kunskap om landskapets utformning och förändringar och att det är där man snabbast samlar in signaler från kommuner som har testat någonting och har en erfarenhet därifrån. Därför ser vi det som otroligt viktigt att det är regionala noder som står för detta utvecklingsarbete.

Man ska inte tänka att man löser den här frågan på ett enda sätt och sedan kör på om och om igen. Det är i stället viktigt att man bygger erfarenhet och anpassar sig om man lär sig mer eller om utvecklingen i någon del förändras. Det kommer också ny forskning från andra delar av världen, och det är en ingång i Naturvårdsverkets uppdrag att följa den så att vi, om det är relevant, får hem den kunskapen till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Återigen: Detta är inte en partiskiljande fråga. Det råder konsensus om att detta är ett delat ansvar mellan regionerna och staten, och staten är aktiv genom att anslå medel.

Fru talman! Låt oss slå fast att det finns en metod som verkligen fungerar och att det är bekämpningsmedlet BTI. Om det sedan kommer andra bekämpningsmedel eller andra tekniska lösningar tror jag inte att någon skulle ha någonting emot det, men än så länge finns det ett medel som fungerar. Detta medel är väl beprövat. Man har använt det i Tyskland i över 30 år, och man har forskat på det väldigt länge. Man har konstaterat att bekämpningsmedlet BTI är en naturlig bakterie som angriper just den aggressiva myggan.

Jag ska inte säga att statsrådet talar med dubbla tungor, men däremot kan jag konstatera att Naturvårdsverket uppenbarligen inte har förstått signalerna från regeringen. Du säger nämligen att ni agerar på samma sätt som alliansregeringen gjorde, statsrådet. Jag läste en intervju med en handläggare på Naturvårdsverket. Det handlade om huruvida man borde ge fleråriga tillstånd, och handläggaren sa till SVT: Med tanke på att regeringen på sikt vill minska BTI-användningen tycker myndigheten att det är svårt att säga ja till flerårig BTI-bekämpning. Det är ett klart och tydligt besked från Naturvårdsverket. Om statsrådet har en annan uppfattning bör det naturligtvis klargöras för myndigheten.

Det är två bitar i detta. Den ena är den långsiktiga finansieringen, där staten måste ta minst halva ansvaret, och den andra är de fleråriga tillståndsperioderna. En tredje viktig fråga är naturligtvis att man inte minskar området där bekämpningen sker, för Sveriges mest erfarna myggforskare säger att det då är risk att den bekämpning som sker på den andra ytan inte blir tillräckligt effektiv.

Den här frågan handlar om de människor som bor i området. Man ska kunna ha en dräglig livsmiljö och se fram emot sommaren som vi andra gör. Man ska inte behöva känna oro över att sommaren blir förstörd av mygg. Men det handlar också om djur, fru talman. Det handlar om de kossor, hästar och andra djur som finns i området och som naturligtvis också ska ha en dräglig sommar. Det är alltså en fråga som handlar om både människor och djur.

Det finns nu stora problem inför sommaren. Den organisation som ska hantera bekämpningen i sommar har nämligen inte uppfattat vem man ska vända sig till för att få medlen, när man ska göra det, hur det ska rekvireras och när det ska ske i tiden. Uppenbarligen finns det alltså stora kommunikationssvårigheter från våra myndigheter.

Regeringen har dessutom skurit ned summan från 4 miljoner till 2,4 miljoner, och i Värmland har man sagt att det inte funkade. De tekniska lösningar som har använts fungerade inte. Det sägs till och med i en tidningsartikel i NWT. Det står "Kommunen pudlar", och sedan:

"- Vi har misslyckats och har inte den kunskap som krävs för att bekämpa stickmyggorna.

Nu erkänner Forshaga kommun, utan omsvep, att gasolfällor, slyröjning och betande kor inte hjälper mot myggplågan."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Det hjälper alltså inte. Det vore därför intressant att höra mer från statsrådet om de andra tekniska lösningar, utöver detta, som hon antyder i sitt svar.

Det finns dock en metod som fungerar. Det finns en metod som verkligen hjälper de boende vid nedre Dalälven, i Värmland och på andra orter, och det är bekämpningsmedlet BTI. Jag hoppas verkligen att statsrådet och regeringen nu kommer till skott så att alla som bor i området kan se fram emot en varm, härlig och skön sommar - en myggfri sommar, precis som vi andra.

Fru talman! Nu rör Lars Beckman ihop olika frågor och olika processer på ett sätt som jag inte tror hjälper dem som bor i det här området och eventuellt lyssnar på debatten.

Det finns två olika delar i denna fråga. Den ena handlar om medel, alltså pengar, till myggbekämpning. Där har varje regering agerat likadant under den senaste tiden: Man har anslagit medel på två sätt, i landsbygdsprogrammet och till Naturvårdsverket. Som jag sa tidigare och som Lars Beckman har skriftligt framför sig har vi i vårt regleringsbrev till Naturvårdsverket anslagit dessa medel. De finns på plats. Där har regeringen agerat på samma sätt som tidigare regeringar.

Sedan har vi frågan om miljötillstånd för att få använda ett specifikt bekämpningsmedel i ett skyddat naturområde. Det kommer underifrån. Vad man söker för, vilket medel man söker för och när man söker är en fråga för ansökaren, men det finns en sådan ansökan på regeringens bord. Vi handlägger den i laga ordning, och jag kan inte kommentera det eftersom det är en tillståndsfråga.

Återigen: Detta är ingen partiskiljande fråga. Alla är helt överens. När vi säger att man ska kunna leva och verka i hela Sverige menar vi varje plats i hela Sverige. Det är helt uppenbart en fråga om livskvalitet men självklart också om näringsverksamhet och möjligheten att leva och verka hela året - inte minst för dem som har djur och omsorg om dessa djur.

Lika självklart är det när det gäller användningen av kemiska bekämpningsmedel. Inte heller här skiljer sig den här regeringen från tidigare regeringar, eftersom detta faktiskt baseras på lagstiftning som har gällt hela tiden och gäller nu. Man kan i princip sammanfatta det som att användningen av bekämpningsmedel ska hållas nere. Man ska hela tiden utvärdera och titta på vilka andra metoder som kan minimera behovet av bekämpningsmedel. Det behöver inte ersättas, men man ska minimera behovet.

Man prövar det i en viss ordning; det är därför vi har en särskild miljöprövning av dessa ämnen. Det är inte specifikt för den här frågan och inte specifikt för den här regeringen, utan det är grundläggande principer som är fastslagna i den lag som riksdagen har beslutat. Jag ser heller ingen dramatik i den delen - självklart ska man inte se på den här frågan statiskt. Bland annat eftersom klimatet förändras måste vi ju följa utvecklingen, och vi har sett till att det görs via Naturvårdsverket och regionala noder så att man får lösningar som funkar på respektive plats.

Utöver de medieuppgifter som anförs här finns det även uppgifter från respektive länsstyrelse, som också bevakar dessa frågor och fungerar som en länk från regionerna in till Naturvårdsverket och in till regionen. Där finns redogörelser för vilka erfarenheter som finns i regionerna, och jag kan konstatera att dessa rapporter inte helt och hållet överensstämmer med det som sägs här i kammaren i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Fru talman! Låt oss konstatera att det finns ett medel som fungerar och att det heter BTI. Det bekämpningsmedlet är prövat i Tyskland, och man har forskat på det i över 30 år. Det är ett väldigt bra medel som verkligen fungerar.

Fru talman! Om man skär ned från 4 miljoner till 2,4 miljoner får det naturligtvis konsekvenser, inte så mycket för statens budget - om jag ska vara ärlig tror jag att ett par miljoner är felräkningspengar, fru talman - men för verksamheten vid nedre Dalälven har det väldigt stor betydelse. Det kan innebära skillnaden mellan myggplåga och ingen myggplåga. Om man kan bespruta ett större område eller ett mindre område kan det göra skillnad när det gäller myggplågan. Det har alltså väldigt stor betydelse hur regeringen agerar.

Sedan kan jag konstatera att statsrådet säger att det inte finns någon skillnad mellan partierna. Det tycker jag är bra. Jag tycker att det är bra om vi har en samsyn gällande att man ska kunna leva och bo överallt i Sverige. Jag kan också notera att regeringens myndighet Naturvårdsverket har sagt i en intervju till SVT att man inte vill ge fleråriga tillstånd på grund av att regeringen vill minska användandet av BTI, det vill säga det bekämpningsmedel som faktiskt fungerar.

Den dag det finns ett annat bekämpningsmedel eller en annan lösning som fungerar vill de som bor vid nedre Dalälven förmodligen inget annat än att bekämpningsmedel inte ska användas i deras närområde. Men det finns alltså inget annat bekämpningsmedel.

Här har staten ett väldigt stort ansvar att se till att man kan bo och leva i hela Sverige och att man kan bo och leva vid nedre Dalälven. Jag tycker att dessa saker måste komma på plats till sommaren i år, av respekt för dem som bor i detta område, så att de kan känna sig trygga och veta att de får en fantastiskt härlig sommar. Det måste också till en långsiktig lösning som ger andrum för ett antal år framåt.

Fru talman! Som jag har upprepat finns det ingen partiskiljande bild av verkligheten. Det är viktigt att vi gemensamt agerar, både från nationellt håll och från regionalt håll. Det är otroligt viktigt att människor i hela vårt land kan leva gott och se fram emot en härlig sommar.

Jag vill göra det tydligt, inte minst för dem som berörs lokalt, att det i 2018 års regleringsbrev för Naturvårdsverket inte finns något tak vad gäller möjligheten att lämna medel för att begränsa massförekomsten av översvämningsmyggor från anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Man får bedöma läget från år till år och ge de medel som krävs. Detta varierar ju oerhört mycket från år till år - det är bra att veta för alla som inte har sin hemvist i dessa delar och som inte har tydliga erfarenheter.

Från regeringens sida har vi sett att det finns möjlighet att söka medel. Denna möjlighet är på plats, och sedan hanterar vi en specifik åtgärdsfråga med ett speciellt medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Det finns tydlig erfarenhet från andra länder. Det finns forskningsresultat som ger en tydlig bild av att det inte bara finns en enda lösning som funkar överallt, utan det finns olika åtgärder som har effekt. En del kan fungera tillsammans med bekämpningsmedel och därmed minska behovet av att använda bekämpningsmedel, medan andra - under vissa geografiska förutsättningar - kan leda så långt att man inte alls behöver använda bekämpningsmedel.

Självklart ska vi i Sverige titta på alla delar och använda försiktighetsprincipen, som är grundläggande i alla åtgärder för miljön och i naturen.

Överläggningen var härmed avslutad.